Oro för vikten och matvanor

Jag skulle oroa mig mindre för vikten och mer fundera på hur jag och kroppen mår. Är jag stressad? Orkar jag röra på mig i den mån jag önskar? Har jag ont någonstans? Är jag pigg eller trött?

Nu är jag ingen läkare så du får ta det jag säger med en nypa salt, men jag tror personligen att frågor som dessa är mycket viktigare indikatorer på hur man mår än vikt och längd.

Ja. Alltså jag tänker också som så. Så det är ingen jättegrej att oroa sig över om det ej dyker upp sådana symptom då? Jag känner mig dagligen stressad, förm är detta oron pga detta. Så just den stressen skulle jag inte vilja säga är om symptom

Jag kan egentligen inte uttala mig om det eftersom att jag inte har någon vårdutbildning. Är du väldigt orolig över hälsan kan du alltid vända dig till vårdcentralen. Min erfarenhet är dock att det är övervägande dåligt att mixtra för mycket med mat, vikt osv.

Men om vi ändå ska prata hälsa så tror jag att föra in positiva element i vardagen är betydligt lättare än att ta bort negativa. Så att ta en promenad, yoga, styrketräna, äta frukt och grönt till maten är betydligt lättare än att vara någon slags polis och förbjuda allt som inte är 100% nyttigt. (Det är för övrigt en jättedålig väg att gå och typ 99,9% säkert att det leder till en ätstörning.) Sedan tror jag att man får fundera över begreppet hälsa. Du har fysisk hälsa men du har också psykisk hälsa. Psykisk hälsa är att kunna äta snabbmat utan att må dåligt över det, att kunna skippa träningen när man inte känner för det, men likväl att kunna ta sig ut och iväg när man själv önskar det. Jag tror att ledordet i allt detta är balans. Det är 100% okej att käka lite smågodis och beställa en hamburgare och lite strips. Likväl är det bra att fylla kroppen med lite goa vitaminer 🙂

Jag kan också rekommendera boken Kriget mot kroppen av Erik Hemmingson och Stina Wollter. Den hjälpte mig att känna mig lite mer tillfreds och lugn med min egen kropp <3