Hur klarar man det i vardagen?

Hur klarar man av känslan? Jag går konstant runt med tryck på bröstet och något som sticker i mig så fort jag andas. Jag känner inte att någon kommer förstå den känslan inom mig om man inte känner av det själv. För allt de kan komma med när man mår som sämst är att ”allt kommer bli bra”. Jag känner mig trött och utmattad. Vill bara sova ut min ångest, vill inte känna smärtan som trycker över min bröstkorg hela tiden, som kväver mig och inte kan få mig och andas ordentligt. Hur kan jag klara av det i min vardag? Bland människor jag jobbar med och bland familjen.

[Teal Solele]

För mig är det olika hur jag kommer förbi igenom sådana dagar.  Mest tror jag uppmärksammar att  Ok just nu känner så, men utan att gå djupare i det bara låta det vara så. Sen fokuserar jag på något som jag har att göra och sätter mig in i det. Kännslan kan vara kvar och vilja hindra förstås och inbland går det inte göra saker men jag påminner mig om när det har gått att jag haft ångest kännslan, uppmärksammat den  men gått över den till att fokusera på annat.

En del gånger har jag kommit över den på ett mycket konstigt sätt. Jag har tänkt på kännslans motsatts och spelat hur det skulle kännas om jag var glad och lugn och spelat det som om jag var en skådespelare, jag känner mig falsk till en början men sen är det som om det vänder på ett mycket konstigt och ologiskt vis 🙂 inte alltid som det fungerar och det stannar inte för alltid,  men ja det är mina sätt att leva med ångest i vardagen.