Vad ledsen jag blir av att läsa ditt inlägg! Jag har själv skrikit efter hjälp från vården i 10 år, får alternativa diagnoser men ingen riktig utredning. Känns som jag är en vandrande sjukdom som inte går att bota och jag är så trasig!
Har självmedicinerat mig med olika substanser och alkohol. Har gått åt helvete och jag höll på förlora min familj helt!
Jag följer nu en exakt plan som läkare gett mig ang medicin. Äter tabletter mot alkoholsug, setralin, gabapentin mot ångest och nervsmärta samt sömntabletter till natten.
Jag har som du velat ge upp, orkar inte söka vård pga rädsla för dömande eller att jag inte får hjälp! Det som hjälper mig nu är att jag är tvungen att fixa det här, jag förlorar allt annars, maken och våra 4 barn. Och då kan jag lika gärna dö, dom är mitt allt!
Har du någon att prata med om det här? Som kan följa med dig som stöd hos läkaren och säga det du kanske inte vågar eller kan beskriva. Sluta inte att söka vård, tillslut träffar man rätt läkare och du får hjälp!
Styrkekram från mig 🌸🌸
