Hej,
Sedan så länge jag kan minnas, är 30 år idag, har jag vid känslor av hopplöshet, ångest, problem och bråk med närstående hamnat i självmordstankar och självskadetankar. Jag har aldrig agerat på känslorna men blir så otroligt låg, insluten, äter inte och får noll självkänsla.
Just nu är jag och min man uppe i en konflikt som handlar om brist på tillit och förtroende. Han har sagt att han börjar förakta mig och inte vet vad han vill längre. Jag har knappt ätit på två veckor och fantiserar varje dag om självmord. Det finns något konstigt befriande i tankarna som jag skäms över. Tänker att jag hellre dör än skiljer mig. Nu är jag så rädd att tankar blir till handling om det händer.
Vet inte vad jag vill med detta. Har så mycket att jobba med men är så ensam i mitt huvud..