Hem > Forum > Ångest > Får inte luft

Får inte luft

Visar 12 inlägg - 1 till 12 (av 78 totalt)
77
  • Har sån extrem panikångest varje dag, får en känsla av att jag inte får luft och får världens panik trots att jag ändå försöker avfärda de..och tar det lugnt.. till och med rispat armen för att lindra ångesten. Jag orkar bara ett tag, känner att jag bara vill bryta ihop!

     

    Det är som bröstet sugs ihop av en vakuumsug….man tror (ibland även hoppas) att man ska dö…. Varit där min vän och det är inget trevligt ställe.

    Hur länge har det varit så här?

    Skriv här för det kommer alltid finnas någon som läser det du skriver och som varit med om det eller är där nu. Var snäll och och fortsätt sätta ord på vad du känner.

    Finns här för dig!

    Kram ❤️

    Trådstartaren

    denna gången har det varit snart 2 veckor,  fick lergigan som lugnande nu för ataraxen hjälper inte, de påverkar mitt liv så mkt

    Funkar lergigan bättre för dig då?

    Låter som om du kanske skulle behöva något mer långtidsverkande stämningsstabiliserande för att ge dig en mer dräglig tillvaro.

    Har du kontakt med någon terapeut? KBT hade kanske varit en bra sak för dig…

    Ta hand om dig och fortsätt gärna skriva av dig!

    Kram ❤️

    Trådstartaren

    Ja lite bättre iaf, jag tar mirtazapin på kvällen ,innan hade jag 15 mg men fick ökat de till 30 mg så nu sover jag iaf på nätterna.. Nä jag har inte kontakt med ngn så för jag har alltid haft svårt för att prata med någon just såhär..

    Till och med när jag jobbar, jobbar som undersköterska inom hemtjänsten,  när jag är hemma hos dom äldre så är jag så rädd att jag ska få panik attacker som gör att jag knappt får luft och måste ut.

    Ja lite bättre iaf, jag tar mirtazapin på kvällen ,innan hade jag 15 mg men fick ökat de till 30 mg så nu sover jag iaf på nätterna.. Nä jag har inte kontakt med ngn så för jag har alltid haft svårt för att prata med någon just såhär.. Till och med när jag jobbar, jobbar som undersköterska inom hemtjänsten, när jag är hemma hos dom äldre så är jag så rädd att jag ska få panik attacker som gör att jag knappt får luft och måste ut.

    Du pratar här iallafall…..vilket är ett stort plus 😉

    Vet du om det är något speciellt som triggar din ångest eller fastnar du i tanken ”jag får inte få panik”?

    Verkar som dels behöver du en strategi när du känner att paniken kommer krypande och sedan någonting som kan distrahera dig från att hamna i ett ältande.

    Ta hand om dig!

    Kram ❤️

    Trådstartaren

    Ja jo såhär är mycket enklare för mig:)

    Det här varit mycket med min mamma så när jag släppte allt så kom de över mig..

    Försöker att ha något att göra , att inte tänka på de men det är inte så lätt, äter inte så mycket för den delen i heller

    Fortsätt och lätta på trycket här då 😉

    Kan lova att jag kommer läsa varenda stavelse så länge du vill!

    Vet mycket väl att det är lättare sagt än gjort att distrahera ångesten när den kommer krypande. Ibland går det bara inte, men det går att minska på de gångerna …

    Vad va det med din mamma? (om du inte har något emot att jag frågar och du behöver inte svara)

    Kram ❤️

    Trådstartaren

    Ja den tär på en iaf.

    Hon har haft mkt problem med alkohol och så..och jag och min syster har hjälpt henne nu på sistone med så mkt och vissa gånger är min mamma så omedgörlig så till sist så orkade jag inte hjälpa henne mer..

    Dessutom har jag 2 barn att ta hand om så ångesten på detta

    Vill liksom bara kunna gå till jobb utan att känna en rädsla av att jag inte ska få luft

    När alkoholproblem drabbar familjemedlemmar kan det vara tufft att hantera för omgivningen. Alkoholism är en svår sjukdom men om personen, i detta fall din mamma, inte har en egen vilja att sluta så kommer ni inte lyckas att hjälpa henne. Det kanske är hårt att säga men i det här fallet tror jag att du behöver släppa henne och koncentrera dig på dig själv. För mår inte du bra så kan du inte heller hjälpa någon annan. Ett förtydligande här detta är INTE ett skuldbeläggande uttalande. Ibland behöver man vara lite ”egoistisk” och tänka på sig själv för att orka.

    Ta hand om dig själv och dina barn. När mamma är redo så får du ta det den dagen men tills dess fokusera på dig själv.

    Det är det som är det hemska med ångest…..man tror att man inte får luft och att man är på väg att dö. Men det gör man inte. Ångest går att bekämpa men det är tufft att göra och det kommer göra ont (ingen idé att ljuga)

    Men en dag i taget (ny klyscha) så kommer det att gå.

    Låter kanske som en allvetande besserwisser men har levt med bla ångest i 30år ungefär så jag har haft mina stunder gråtandes i fosterställning 😉

     

    Kram ❤️

    Trådstartaren

    Ja hade de varit Bara ren ångest eller annat, allt förutom att man inte får luft hade varit bättre.. man kan knappt äta, svårt att gå till jobbet för att man är rädd att man inte ska få luft, vill knappt träffa någon,  lätt irriterad , man känner sig ledsen för att man vill bara må bra, att man ska försöka hålla fokus för barnens skull

    Mmm hör vad du säger.

    Man har konstant dåligt samvete för barnen och att man inte duger som förälder…. Men det viktiga, tror jag, är att man är där för dem. Man behöver inte göra massa saker eller hitta på saker hela tiden. Bara man visar att man älskar dem och finns där för dem räcker långt.

    Du behöver intala dig själv att du är toppenbra som du är…..du kommer inte tro på dig själv till att börja med men sedan kanske….. 😉

    Kram ❤️

Visar 12 inlägg - 1 till 12 (av 78 totalt)
77

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.

Vi har gjort en säkerhetsuppdatering på Mind forum som innebär att logga in-förfarandet har ändrats. Du kommer i samband med att du loggar in få ditt lösenord skickat via e-mail.