Berätta om självskadebeteende

Jag är en tjej på 16 år. Jag har nu varit fri från självskadebeteende i 7 månader, min familj har ingen aning. Dom vet inte att jag har mått psykiskt dåligt, försökt ta självmord osv.
Nu mår jag jättebra. Jag vill gå vidare med livet och kunna bada i sommar nu när jag känner mig bekväm i min kropp. Men mina ärr stoppar mig. Jag vet inte hur jag ska berätta för min familj.

Under förra året har jag varit nära på att göra en anmälan på min mamma till soc pga otrygg miljö hemma. Jag och min pappa har ingen bra relation. Sen har jag 3 syskon, ett äldre, en tvilling och ett yngre. Vi är inte en familj som pratar om saker och mamma ser oss som perfekta och snackar skit om dom som mår psykiskt dåligt.

 

Jag vet inte vad jag ska göra. Jag vill gå vidare med livet men jag kan inte. Jag kanske ska försöka dölja det i 2 år till, tills jag fyller 18 och kan flytta. Men vet helt ärligt inte hur det ska gå till. Om någon har ett förslag på lösning, tips eller bara kan stötta så skulle det betyda allt.

[Red Vyvema]

Anonym skrev:

Jag är en tjej på 16 år. Jag har nu varit fri från självskadebeteende i 7 månader, min familj har ingen aning. Dom vet inte att jag har mått psykiskt dåligt, försökt ta självmord osv. Nu mår jag jättebra. Jag vill gå vidare med livet och kunna bada i sommar nu när jag känner mig bekväm i min kropp. Men mina ärr stoppar mig. Jag vet inte hur jag ska berätta för min familj. Under förra året har jag varit nära på att göra en anmälan på min mamma till soc pga otrygg miljö hemma. Jag och min pappa har ingen bra relation. Sen har jag 3 syskon, ett äldre, en tvilling och ett yngre. Vi är inte en familj som pratar om saker och mamma ser oss som perfekta och snackar skit om dom som mår psykiskt dåligt. Jag vet inte vad jag ska göra. Jag vill gå vidare med livet men jag kan inte. Jag kanske ska försöka dölja det i 2 år till, tills jag fyller 18 och kan flytta. Men vet helt ärligt inte hur det ska gå till. Om någon har ett förslag på lösning, tips eller bara kan stötta så skulle det betyda allt.

Jag är en tjej på 16 år som har haft precis samma problem men mina föräldrar fick reda på mitt självskadebeteende till slut men allt gick bra, jag får hjälp av de att försöka sluta. Om du vill gå vidare i livet kanske det bästa bara är att berätta, det känns jättesvårt först men sen känns det så mycket bättre efter att du har berättat. Ett tips från mig är att ta det först med en i familjen och ta det lugnt när du berättar, kanske när du och den familjemedlemmen är ensam. Det är bara ett tips du behöver inte göra det, om du väljer att ta mitt tips så önskar jag dig lycka till❤️

Jag kan relatera till en del som du har berättat och vill tala om för dig att jag finns här för dig om du behöver någon att prata med.