Att leva med GAD

Jag lyssnade oxå på det programmet, brukar lyssna på ”kropp och själ”. Ja jag vet att läkemedelsbranchen vill tjäna på sina mediciner….Det är bara att se hur det ser ut I USA med opioid krisen där folk dör i mängder.Läkemedelsbolag mörkade att man blir beroende av preparaten. Nu har de miljard skadestånd att betala ut…Jag fick SSRI när zoloft kom för ganska längesen.Hjälpte ingenting. Fick cymbalta sedan. Inte heller den hjälpte.Jag blev inlagt på psyket vid den här tiden, den enda gång jag blivit det.Sedan dess har jag inte tagit SSRI. Provat snri men blev bara extremt speedad och uttorkad i munnen, var tvungen att dricka var 5e minut och vaknade på natten med svår muntorrhet. Hjärtat slog i bröstet trodde jag skulle dö…benzo är det enda som funkat och jag gillar att jag inte behöver stoppa i mig tabletter varje dag. Är rädd om min lever. Min husläkare oxå sagt att forskning visat att benzo o terapi inte funkar. Alla säger det. Så jag lär inte få gå i terapi iaf! Får nöja mig med hjälp från kyrkan!

Jag förstår att det är förvirrande. Jag har varit i din situation. Och jag kan bara tala utifrån men egen erfarenhet och eftersom du frågar här på forumet kan jag bara säga vad som fungerade för mig och vad JAG tror är rätt. Det behöver inte betyda att det är detsamma för dig och oavsett vad du gör/tycker ska du hantera mediciner tillsammans med läkare. Att lyssna på psykiatrin och tro att de gör vad som är bäst för en är enligt mig ett recept på katastrof. Inte förrän jag själv tog kommandot över min medicinering och terapi kom vändningen. Jag vet att det är lättare sagt än gjort när man mår dåligt. Alla har inte de resurserna som krävs för att hålla reda på forskning och mediciner. Men tyvärr blir det också då man blir ett lätt ”byte” för psykiatrin och deras, vad jag kallar, experiment. Vi vet att bensodiazepiner verkar direkt. En tablett. Och då vet du, funkar den eller funkar den inte. Omedelbar lindring och väldigt få biverkningar. Tillsammans med snabb insättning av psykoterapi är jag 100% övertygad om att många många av de som experimenterar med sin serotonin och noradrenalin-nivå skulle slippa enormt mycket lidande. Istället experimenteras med mediciner som ÖKAR ångest-nivån för att sedan efter 4-8 veckor kanske kanske fungera. Efter att ha provat en massa mediciner, ökat/minskat dos osv så vet man till slut varken vad som funkar/inte funkar och hur man ska komma ur sin ångest. Man är mer förvirrad av psykiatrin experiment, upplever jag, än vad man från början var. Som sjuk, vare sig det är ångest eller fysisk sjukdom, förlitar man sig på läkarkåren och deras kunskap. Sanningen är att modern medicin bygger mer på pengar än på ren vetenskap. Läkemedelsföretag är lika mycket vinstdrivande som företag som tillverkar bildäck, frukostflingor och mobiltelefoner. De är alla intresserade först och främst över att tillfredsställa aktieinnehavarna. En Italiensk forskare kom i sin forskning fram till slutsatsen att övergången från bensodiazepiner till antidepressiva vid behandling av ångest är den största propaganda-operationen som någonsin uppnåtts i modern psykiatri. Läkemedelsföretagen lyckades sprida en myt om bensodiazepiner som mycket farliga och inge bilden av att antidepressiva va helt ofarliga. Fler borde ställa sig frågan varför. I en svensk studie där forskare och läkare sammanfattar en mängd olika studier av beroende av bensodiazepiner framkommer bland annat följande: ” Tolerans utvecklas snabbt mot den initiala sedationen och koordinationsstörningen vid användning av anxiolytiska bensodiazepiner, men inte nödvändigtvis mot den anxiolytiska effekten.”. De skriver också: ”I dag finns en betydande kunskapsbas rörande hjärnans belöningssystem. I motsats till många narkotiska medel har bensodiazepiner en dämpande, icke euforiserande, effekt på centrala nervsystemet. När patienter uttrycker tillfredsställelse med behandlingen, och därför vill fortsätta, uppfattas det ­ibland felaktigt som tecken på beroende. I själva verket förbättras vanligen patientens funktionsförmåga.” Summa summarum, vi som lider av ångest bör ha andra behandlingsriktlinjer. Jag kan inte riktigt råda dig att ta ett visst steg i den situationen du är i nu. Det är det som är så svårt med psykiatri och när man börjar med antidepressiva går det inte att bara göra hur som helst och sluta/börja från en dag till en annan utan att få mycket svåra biverkningar. Därför är det viktigt att du tar dina steg tillsammans med läkare. Men utifrån egen erfarenhet skulle jag börja om från noll. Inga mediciner. Det är den hårda vägen till återställning. Därefter en bensodiazepin tillsammans med psykoterapi med en psykolog du trivs med och känner förtroende för. Det är oerhört viktigt att välja psykolog utifrån personlig kemi. Men återigen är det samma sak där. Brist på psykologer kan göra även det svårt. Lycka till med allt. Jag lider själv av ångest, bland andra psykiska sjukdomar. Och jag vet att vägen inte är lätt. Men jag vet också att det går att komma framåt. Oavsett hur djupt och mörk ångesten känns så går den att ta sig ur. Men jag vet också att läkemedelsångest är genomvidrigt. Fullkomligt genomvidrigt.

Instämmer i precis allt du skrev! Opiodkrisen i USA ett färskt exempel på hur läkemedelsföretag bokstavligen manipulerar både befolkning och läkare att läkemedel är på ett visst sätt och sen visar sig sanningen vara en helt annan efter 10-15 års användning. Men jag tror inte många reflekterar över det.