Är så fruktansvärt rädd. T.o.m för mig själv

[Indigo Bucepi]

Har sökt en hel del på internet om symptom på ångest och hur man kan känna men allt som står är så ospecificerat och jag kan inte riktigt relatera, vilket får mig att känna mig så oerhört ensam i min ångest. Min ångest började med de vanliga kroppsliga symptomen, hjärtklappning, yrsel mm. Men sen utvecklades det till en känsla av att jag håller på att bli helt jävla galen. Att jag helt kommer tappa greppet om världen så som vi känner den och att livet hädanefter kommer att spenderas på psykiatrin. Jag har perioder när jag går runt och känner en sån obeskrivlig skräck. Livrädd för att lämnas ensam med mina tankar och det vansinne i mig som bara väntar på att få komma ut. Jag har gått till läkare och psykologer och ingen ser att det skulle finnas några tecken på psykossjukdom, utan att det är min ångest helt enkelt. Men väl inne i ångesten så kan jag bara tänka att läkarna måste ha fel.

[Olive Buloce]

Låter som panikångest. Tycker det är stor skillnad på när jag hade panikångestattacker och den vanliga ångesten.

Som du säger är det ett helt annat utgångsläge. Plötsligt är det inte bara dom vanliga problemen som stör utan även ångesten har blivit något man är rädd för. Man har ingen kontroll och det tar över hela ens liv.

Tycker dom borde kunnat hjälpa dig lite mer än vad de gjort. Har du fått prata om vad som triggat igång alltihop?

[Indigo Bucepi]

Hjälpen jag fick var högst bristfällig till en början. Pratade med en läkare i 10 minuter och fick därefter SSRI och blev sedan ivägskickad. Ett par månader senare fick jag tid hos en psykolog. Däremot hade han bara tid var fjärde vecka ungefär. Jag har just blivit tilldelad en ny psykolog. Det är mycket övningar och mycket vetenskaplig teori, vilket såklart gör sin beskärda del. Men jag saknar någon som verkligen lyssnar, tröstar och lugnar utan att komma med hemläxor till allt om du förstår hur jag menar? Därför vänder jag mig till detta forum

[Olive Buloce]

Jag förstår… låter som om du får en kbt-behandling?

Det är effektivt mot ångest. Efter den behandlingen så kan du kräva mer samtalshjälp. Men så länge du säger att du bara vill behandla ångesten så blir det nog såhär. Det underliggande och triggande som ångesten beror på är vad du ska gräva i. I det kan du nog få mer hjälp också. Tyvärr behöver vi stångas en del för att nå fram..

Känner du att någon övning funkar?

[Olive Hufuvi]

Känner igen det. Inte minst känslan av jag helt kommer tappa greppet, bli galen, att det här är starten för att det går utför osv. Jag vaknar ofta på natten eller tidig morgon och då är det ångest direkt. Och bara svarta tankar. Jag har inget magiskt tips men för mig fungerar det att försöka bryta “loopen” så snabbt som möjligt. Gå upp. Starta dagen. Få annat att tänka på helt enkelt. Hur ser din livssituation ut annars? Jag förstår också att du känner behov av lugn och tröst. Tyvärr får man ju sällan det hos terapeuten, utan mer verktyg för att lugna sig själv.  En medmännsika, en vän låter det som du behöver. Någon att prata med när det är som värst. Finns det sådana personer i ditt liv?