Hem > Forum > Ångest > Ångestens gnagande egg

Ångestens gnagande egg

Visar 5 inlägg - 1 till 5 (av 5 totalt)
4
  • Trådstartaren

    Ångesten river o gnager

    Den lämnar mig hudlös på randen brant

    Den svider och gräver

    Djupt inom mig

    Djupt i själen

    Dess svarta vassa kanter glimmar i det evighets mörka mörker som följer i dess väg

    Allt är svart

    Det är evig natt

    Ångesten drar fram i mitt inre

    Ingen som ser

    Ingen som hör mer än jag

    Det tjuter som bländande sirener med blixtrande ljus

    Hur hur hur orkar man att stå ut i denna hemska tillvaro

    HUR?

    Trådstartaren

    Döden väntrum

    Sakta kryper den hänsynslöst närmare

    Det oundvikliga slutet för livet

    Slutet som vi alla en dag ska till

    Slutet som när det kommer I förtid känns grymt och orättvist

    När livet inte längre är ett val utan det är oundvikligt slut

    Märklig tomhet infinner sig

    Sorlig av en tidigare försvunnen vän

    Som ”dog”  för många år sedan

    Sorgen över att aldrig ha kunnat vara i ömsesidigt relation

    Att sakna en liten tjej med bruna flätor och gula band

     

    Fint och sorgligt…😔

    Trådstartaren

    Tack. Det är sorgligt riktigt riktigt sorgligt.

    Finns gärna här som stöttning!! <3

Visar 5 inlägg - 1 till 5 (av 5 totalt)
4

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.