Jag har en massa ångest och hakar upp mig på samma ämnen om och om igen när jag pratar med mina vänner. Jag känner att de börjar tröttna på mig men jag vet inte hur jag ska sluta och komma på andra saker att prata om när min hjärna bara går i samma spår hela tiden.
25 januari 2024 kl. 17:20
Ångesten gör mig till en tråkig vän
-
-
Hej!
Känner du dig ofta uppe i varv och stressad?
Jag lider nämligen själv av ångest, och har märkt att kroppen liksom är på helspänn och då tänker jag mer oroliga tankar, och så går det i loopar liksom.
Men något jag tror man kan göra för att minska stressen som utlöser eller i varje fall förvärrar ångesten och de negativa tankarna, är att få kroppen att slappna av.
Några saker du kan prova för att verkligen få kroppen att slappna av är:
- Vara ute i naturen
- Lyssna på guidad meditation
- Lyssna på avslappnande musik
- Gör lite yoga- eller stretchövningar
- Fokusera på din andning- andas djupt och verkligen koncentrera dig på andetagen
- Skriv ner dina tankar och kanske försök hitta någon lösning på dem. Se på dem med “ögon utifrån”
- Kom ihåg att äta och dricka vatten!
Så när kroppen blir lugnare, så kan du kanske få perspektiv på tankar och känslor som gör att du får ångest, och ångesten minskar. <3
-
Hej
Jag tror anledningen kan vara att du har ett behov av att prata om dessa ämnen för att du vill förstå och få förståelse av dessa vänner för att de ju är dina vänner. Att de börjar tröttna på dig kan ha och göra med att de inte förstår och kanske även kan ha underliggande krav på att du ska vara en sån person som är lättsam och ej påminner dom om deras egna ångest.
Att anpassa sig efter vänner som inte förstår skapar bara en stor ensamhet. Jag vet av egen erfarenhet. Dock förstår jag att du kanske känner att du vill fortsätta vara med dessa människor, men jag tänker att det ändå inte får ske på bekostnad av att du inte får vara dig själv med att ha detta behov av att prata om det som tynger dig.
-
Hej, vill bara säga att här har du en person som känner exakt samma.
Kram, Sofia
-
Hej! Det kanske kunde avlasta om du har någon professionell kontakt du kan prata med titt som tätt så du inte bara behöver ta allt med dina vänner. Samtalsstöd kan man få inom psykiatrin, via någon kurator eller exempelvis hos en diakon i kyrkan.
kram -
Eller , eftersom att du är anonym – vad funderar du på?
Bolla med oss 🙂…om du vill såklart 😉 kram
Du måste logga in för att kunna skapa nya trådar.