Hej!
När jag nu känner mig så ut tömd på alla energier och känslor en människa bara kan ha. När hjärnan är som i en dimma och jag är fruktansvärt trött. Sammanhanget har liksom försvunnit i mitt liv. Jag sonar ut på något sätt. Kroppen är i en ständig stress och jag vet inte hur jag ska kunna göra steg. Det känns som att jag inte lever längre. Sambon leker tysta leken för att jag ställt ultimatum på terapi för honom då jag nu med handen på hjärtat inser att jag har levt med en man som nu förmodligen har åtminstonde kraftiga narcissistiska drag. Vad gör jag nu? Jag har själv sökt hjälp för att göra en freda utredning så jag får koll på vad allt är som jag utsatts för och vad det egentligen är.
Jag är så vilsen nu så fy fan på ren svenska.