Hem > Forum > Ångest > Ångest över studenten och ensamhet med vänner…

Ångest över studenten och ensamhet med vänner…

Visar 4 inlägg - 1 till 4 (av 4 totalt)
3
  • Skolan är snart över, när studenten är här. Även om skolan varit det jobbigaste hela mitt liv, har det varit en trygghet. Varje vardag kliver man upp och går till skolan. Jag är inte kapabel till att skaffa jobb, gå på arbetsintervju. Min socialfobi och selektiva mutism tar över mig då, med hjälp av min livslånga ångest. En arbetsintervju, en gång, för ett års sedan och jag har träffat på chefen på detta ställe flertal gånger. Han är snäll och hälsar alltid, men jag kommer ba ihåg den upplevelsen och klarar inte ens av ett ”hej” eller ögonkontakt. Hur ska jag lyckas efter gymnasiet, har alltid haft stort behov av hjälp i skolan. Universitetet-nej, kommer inte klara av. Skaffa jobb- nej, kommer inte gå…

    Känslorna svämmar över och ensamheten känns så stor, även jag har familj och kompisar som stöttar mig. Jag känner mig hemsk som känner mig ensam, men en kompis är med sin kille mestadels och den andra med sin bästa kompis. De har nån som de står såå nära och jag vill inte störa det, men jag har ingen sån nära person som jag kan gå till helt utan plan. Som är där när det behövs… De är upptagna men säger alltid att mitt mående är viktigt, men det känns inte så viktigt att jag kan störa dom när dom är med andra och har kul. Jag vill vara social, skaffa kompisar och försökte men den personen verkade vilja va kompis men dissar mig. Det är tydligen inte mitt fel, hen är ba inte så social på snap osv.

    Jag vet inte hur jag ska göra, jag klarar inte av att jag inte vet vad som händer till sommaren. Och jag vill ha nån som man är tajt med, som det känns som att jag kan störa om jag behöver nåns stöd. Det känns själviskt, som att problemen är så små och jag behöver stöd.

    Är jag ensam med såna tankar och känslor?

    Jag är betydligt äldre än dig men jag tror det är många som känner igen sig. Det är nog många som är oroliga inför framtiden efter studenten. Jag tänker att du kanske skulle skaffa en professionell kontakt av något slag. Det är bra att ha någon att prata med inte behöva bära allt själv. Jag tänker också att du kanske har nått intresse och därigenom kan hitta likasinnade tex i en förening. Har också hört att man kan dämpa sin social fobi genom att utsätta sig i små steg. Hoppas det ordnar sig för dig. Styrkekramar från mig till dig💕

    Gammal tråd men försöker skriva ändå, sitter i exakt samma sits, har så jävla mycket ångest. Hur har det gått för dig? Har också socialfobi, autism och blir lätt överstimulerad så allt med att skaffa jobb (RÄTT jobb för nån som mig) känns sååå jobbigt😩

    Känner definitivt igen mig.

    Är ungefär lika gammal som dig och har nästan alltid haft det svårt med ångest, socialfobi, skolan och kompisar.

    Jag tycker det är viktigt att du ska veta att du inte är ensam i det här, det finns människor överallt som känner och tänker precis som du.

    Det kan hjälpa om man pratar med någon proffisionel eller även bara chatta eller skriva med någon så här.

    Du ska inte heller känna att du är självisk, det är inte fel eller själviskt att vilja ha någon man känner sig trygg med och kan gå till när man vill eller behöver.

Visar 4 inlägg - 1 till 4 (av 4 totalt)
3

Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.