Ångest

Jag har ofta svårt att sova. Ibland när jag är hemma men oftast när jag är i Norge och jobbar. 99% av fallen sover jag aldrig när jag kommit fram till min arbetsplats sen på kvällen/natten. Detta problem har jag försökt få bukt med på olika sätt men inget har än så läng fungerat. Att lägga sig på kvällen leder mer eller mindre till ångestfulla tankar som spinner runt i mitt huvud som jag inte kan släppa taget om. Väldigt ofta tänker jag på att avsluta mitt liv. Dessa tankar har under många år varit nära till hands när jag ska sova på kvällen. Men nu tänker jag ofta på det under dagtid också.
Jag gick hos en psykolog för några år sedan för att försöka prata av mig lite. men jag avslutade det för att jag inte tyckte att det hjälpte speciellt. Jag nämnde aldrig heller att jag har tankar om att avsluta mitt liv för att jag var rädd för att tala om det för någon. Jag har ingen aning om hur jag ska få bukt med min ångest/tankar om att avsluta mitt liv eller hur jag ska gå till väga för att få bra hjälp.

> Behöver prata <

Usch det verkar jobbigt.

Min fråga är – kan det vara så att din psykologikontakt inte gav något för att du aldrig pratade om det som är viktigt – dina tankar om att ta ditt liv?

Vad är det värsta som skulle kunna hända om du berättat det för din terapeut?

Anonym skrev:

Jag har ofta svårt att sova. Ibland när jag är hemma men oftast när jag är i Norge och jobbar. 99% av fallen sover jag aldrig när jag kommit fram till min arbetsplats sen på kvällen/natten. Detta problem har jag försökt få bukt med på olika sätt men inget har än så läng fungerat. Att lägga sig på kvällen leder mer eller mindre till ångestfulla tankar som spinner runt i mitt huvud som jag inte kan släppa taget om. Väldigt ofta tänker jag på att avsluta mitt liv. Dessa tankar har under många år varit nära till hands när jag ska sova på kvällen. Men nu tänker jag ofta på det under dagtid också. Jag gick hos en psykolog för några år sedan för att försöka prata av mig lite. men jag avslutade det för att jag inte tyckte att det hjälpte speciellt. Jag nämnde aldrig heller att jag har tankar om att avsluta mitt liv för att jag var rädd för att tala om det för någon. Jag har ingen aning om hur jag ska få bukt med min ångest/tankar om att avsluta mitt liv eller hur jag ska gå till väga för att få bra hjälp. > Behöver prata <

God Måndags f.m. här på Mind Forumet.

* Jag har läst hela ditt inlägg / tråd.

* Har Du provat att chatta med MiNDs Volontärer via Självmordslinjen via deras hemsida; MiND.se eller Självmordslinjens Telefonnr; 90101? (Öppettiderna är mellan 06:00 – 24:00.)

* Har Du provat att gå och prata / lufta lungorna genom “Samtalstödssessioner” till en psykiatrisk sjuksköterska vid en Öppenvårdsmottagning när Du berättade att psykolog inte passade dig?

* Om Du inte vill vända dig alls till Psykiatrivården så finns det Svenska Kyrkan som har samtalsmottagning i dagsläget på större orter som t.ex. Stockholm, mer information finns att tillgå på Svenska Kyrkans hemsida.

Sköt om dig och var rädd om dig också.

På återseende…

Anonym skrev:

Usch det verkar jobbigt. Min fråga är – kan det vara så att din psykologikontakt inte gav något för att du aldrig pratade om det som är viktigt – dina tankar om att ta ditt liv? Vad är det värsta som skulle kunna hända om du berättat det för din terapeut?

Nej ska jag vara ärlig så törs jag inte tala om det för psykologen för att jag är rädd för att bli sjukskriven. Om jag skulle bli sjukskriven så skulle det innebära att jag inte klarar av att försörja min familj. Jag är gift och har tre barn och har de senaste 8 åren försörjt min familj nästan helt själv på min lön. Om jag sjukskriver mig så har jag inte råd att betala våra räkningar och det skrämmer praktiskt taget livet ur mig.
Jag vet inte hur jag ska hantera min situation riktigt. Dessutom är min fru utbränd och sa en gång när vi vi började prata att jag inte mår så bra heller att hon inte kunde ta ansvar för mina känslor också. det tolkar jag som att jag bara borde hålla mina tankar för mig själv. Och det är väldigt jobbigt. speciellt på hösten och på våren. När jag blir pressad på jobbet så tänker jag väldigt ofta på självmord. Men jag kan som sagt inte hantera mina tankar på ett bra sätt. det blir liksom svårt att sortera bort allt när det väl börjar bli mycket i huvudet för mig.

Nej ska jag vara ärlig så törs jag inte tala om det för psykologen för att jag är rädd för att bli sjukskriven.

Sjukskriven kan du inte bli med tvång om du inte har en sjukdom som är smittsamt eller beteende som är direkt farligt för dig själv och din omgivning – vilket betyder att du kan berätta för din Psykolog – HEN kan inte tvinga dig att sjukskriva dig men kan FÖRESLÅ. Att bli tvångsvårdad i Sverige är svårt

En fråga – Varför är du ensamförsörjare av hela din familj?

En fråga – Vad skulle hända om du tog livet av dig vem skulle försörja familjen då?