Relaterade tillstånd

Trans och sexuell läggning

Att leva som transperson kan vara tufft på grund av egna känslor men även brist på respekt från omgivningen. Alla har rätt att få leva som den man är – därför finns vården till hjälp för dig som behöver råd om könsidentitet.

Vad betyder könsidentitet och trans?

Ordet könsidentitet berättar vilket eller vilka kön någon identifierar sig med. Personer vars könsidentitet bryter mot vår kulturs normer kallas transpersoner och förkortas trans.

Trans är ett stort begrepp och innefattar inte bara en sorts livsstil. Det kan betyda allt från att någon vill bära kläder som inte anses tillhöra ens kön (crossdresser, transvestit), någon som varken känner sig som kvinna eller man (ickebinär, bigender) till personer som känner sig födda i fel kropp (transsexualism). Det finns inga krav på att vara på ett visst sätt utan varje person bestämmer själv om hen vill kalla sig för trans.

Att vara transperson är inget man väljer utan något man föds till. Ett stöttande socialt nätverk kan betyda mycket, speciellt i unga år när förvirringen kan vara som störst.

Trans säger inget om vilken sexuell läggning personen har. Vem du vill ha sex med eller blir kär i är inte beroende av vilket kön du själv definierar dig som. En transperson kan som vem som helst vara homosexuell, heterosexuell, bisexuell, eller något annat som beskriver ens sexuella identitet.

Hur kan det påverka livet?

Många transpersoner upptäcker redan som barn att deras kön inte känns rätt. Att lida av känslan att ens könsidentitet och kropp inte stämmer överens kallas könsdysfori. Att andra människor inte ser en som den man är inuti kan ge ångest, depression och självmordstankar.

Många transpersoner mår bra och lider inte på grund av sin könsidentitet. Men på gruppnivå visar undersökningar att transpersoner, speciellt unga, har en större psykisk ohälsa än övriga befolkningen. Nedstämdhet och depression är vanligt förekommande. 40 procent av unga transpersoner har någon gång försökt ta sitt liv.

Att känna sig annorlunda och vilsen är tufft och känslor som skam, utanförskap och otrygghet är vanliga. Var femte transperson har blivit utsatt för våld på grund av sin könsidentitet och hälften har utsatts för kränkande behandling. Trans är inte alltid socialt accepterat i vårt samhälle och mycket jobb kvarstår för att öka tolerans och bekämpa fördomar.

Vad finns det för hjälp att få?

Vid psykisk ohälsa på grund av sin könsidentitet bör man söka hjälp. Alla har rätt att vara sig själva och må bra. Kontakta vårdcentralen eller allmänpsykiatrin om du eller en anhörig känner sig nedstämd, deprimerad eller mår dåligt på annat sätt. Där kan även den som vill korrigera sin kropp få vidare vägledning.

Vad är en könsutredning?

För att få genomgå en könskorrigering och eventuellt även byta juridiskt kön behöver man genomgå en könsutredning. Processen tar minst två år med syftet att ställa diagnos för att sedan ta reda på vilken förändring som skulle passa personen och hens kropp bäst.

Till att börja med behövs en remiss som man kan få i kontakt med en vårdcentral eller allmänpsykiatrin. Att söka vård behöver inte betyda att någon är sjuk utan att man är i behov av vårdens kompetens. Man behöver inte vara säker på sin könsidentitet eller veta vilken sorts förändring man önskar innan en könsutredning efterfrågas.

Faktagranskare: Marie Åsberg, senior professor i psykiatri vid Karolinska Institutet. Senast ändrad 2017-10-20