Psykiska diagnoser

Paniksyndrom

Om du har återkommande attacker av panikångest och oroar dig över att hamna i situationer där du riskerar att drabbas av en ny panikattack kan du ha något som kallas paniksyndrom. Om du har det så ska du inte tveka utan söka hjälp. Det finns behandling som hjälper mot paniksyndrom.

Vad är paniksyndrom?

När ångest kommer plötsligt och utan förvarning och känns starkt i kroppen kallas det panikångest. Det typiska för panikångest är att inte tror att det är något psykiskt, utan något fysiskt fel.

Panikångest är speciellt vanligt att få när man befinner sig i en situation där man känner sig instängd, inte kan fly eller dra sig undan. Det kan till exempel vara i en kö eller när man sitter på ett tåg eller en buss.

Panikångest känns ofta starkt i kroppen och kan ge symtom som exempelvis hjärtklappning, andnöd och svimningskänslor. Eftersom det känns så starkt i kroppen kan det vara svårt att förstå att det är en psykisk reaktion. I stället är det vanligt att du tror att det är något som är fysiskt fel, som till exempel en hjärtinfarkt. De kroppsliga reaktionerna är ett resultat av att ditt nervsystem reagerar på en situation som du upplever som ett hot.

Om du har återkommande panikattacker kan det handla om paniksyndrom. Att uppleva panikångest någon enstaka gång innebär inte att du har paniksyndrom.

Hur påverkas livet av paniksyndrom?

Om du har paniksyndrom är din rädsla för att drabbas av panikångest så stark att det påverkar dig varje dag. Rädslan för att drabbas av ångest kallas för förväntansångest. Ju mer förväntansångest du har, desto mer kan det börja påverka och begränsa ditt liv.

Det kan till exempel leda till att du börjar undvika folksamlingar eller att åka tunnelbana eller buss, av rädsla för att hamna någonstans där du har svårt att ta dig ut.

Att undvika jobbiga situationer kan kännas som en lättnad på kort sikt, men gör att ångesten förvärras i längden. Ju större plats du ger ångesten, desto mindre utrymme får du till slut att leva det liv som du kanske egentligen skulle vilja.

När ska jag söka jag hjälp?

Om din ångest begränsar och styr ditt liv ska du inte tveka utan söka hjälp. Det gäller också om du självmedicinerar med alkohol eller lugnande medel för att klara vardagliga situationer.

Det finns mycket du kan göra för att må bättre, och första steget är att söka vård. Om du inte vet var du ska söka vård kan du hitta mottagningar via 1177.se. Om det tar emot att söka vård, ta hjälp av din omgivning att kontakta vården.

Det finns hjälp att få vid paniksyndrom

Det går att må bättre med hjälp av behandling. Det är vanligt att du får behandling med läkemedel i kombination med KBT, en form av korttidsterapi som du kan få antingen som samtalsterapi eller som internetbehandling. Behandlingen går ut på att du lär dig att hantera ångesten på ett sätt som gör att den inte påverkar och begränsar dig i livet.

Du är inte ensam

Det finns många som levt med paniksyndrom under många år, men som hittat sätt att må bättre. Att ta reda på om du har en diagnos eller kanske flera innebär inte att livet är slut, tvärtom. Det kan ge dig en förståelse för dig själv och göra att du tar dig själv på allvar, och hjälper dig att förstå vad du behöver. Det kan göra att du blir starkare och får bättre självkänsla. När du får insikt i sina svårigheter kan det ge dig en chans att må bättre.

Faktagranskare: Marie Åsberg, senior professor i psykiatri vid Karolinska Institutet. Senast ändrad 2017-05-29