Psykiska diagnoser

Ångest

Ångest är en naturlig reaktion på hotfulla situationer och är ett slags överlevnadsfunktion. Ångest kan kännas olika starkt, från diffus oro till starka kroppsliga symtom eller panikkänslor där det kan kännas som om du ska svimma. Ångest går alltid över, men kan komma tillbaka.

Hur är det att leva med ångest?

Ångest kan kännas på olika sätt för olika personer, och kan vara olika stark. Lindrigare ångest kan kännas som en oro, rastlöshet, eller en känsla av overklighet, som att befinna sig i ”en bubbla”. Stark ångest kan kännas mer i kroppen. Då kan det kännas som att du får svårt att andas, känner ett tryck över bröstet eller får hjärtklappning. Om ångesten kommer snabbt och utan att du är förberedd kallas det för panikångest, och det som händer när ångesten kommer kallas för panikattack.

När ångesten kommer är det vanligt att tänka ”det kommer aldrig att gå över” eller ”jag håller på att bli galen”. När det känns så – kom ihåg att inget av det stämmer! Ångest går alltid över efter en stund, och det är inte farligt även om du är övertygad om det är just då.

Hur vanligt är ångest?

Alla får ångest någon gång i livet, en del oftare än andra. Även om ångest är jättevanligt är det få som pratar öppet om det. Därför kan många förknippa ångest med känslor som skam och skuld. Eftersom ångest oftast inte syns utanpå tror många att de är ensamma om det, vilket gör det svårare att prata om än vad det egentligen borde vara. Det är många som döljer att de ha ångest eller låtsas som att ångesten inte finns. Ju mer du försöker undvika den, desto svårare kan det bli att hantera den.

Varför får jag ångest?

Ångest kan till exempel utlösas av en tanke eller känsla som skrämmer dig, eller som får dig att känna dig hotad, maktlös, misslyckad eller värdelös. Ibland kan ångest hänga ihop med höga krav, skamkänslor eller skuldkänslor. Det är vanligt att tro att känna sig konstig och udda, att det är ”något fel ”med dig. Ångest kan också utlösas om du blir sviken eller övergiven. Att riskera att förlora något som är viktigt för dig som till exempel trygghet, status eller kärlek kan också ge dig ångest.

Vad händer i hjärnan vid ångest?

Ångest är reaktioner i centrala nervsystemet som du inte kan styra själv. Reaktionen är ett slags alarmsystem som sätts igång när hjärnan och nervsystemet reagerar på ett hot eller en fara. Faran behöver inte alltid vara verklig. När hjärnan skickar ut signaler om att livet är hotat reagerar kroppen, och det är det som du känner som ångest.

Hur känsligt ens alarmsystem är kan skilja sig från person till person, och kan variera under olika perioder i livet. Det är inte ovanligt att ha mer ångest i tonåren och tjugoårsåldern, men att det blir bättre när man blir äldre. Känsligheten för ångest kan även påverkas om man är med om jobbiga händelser.

Vad kan jag få för behandling för ångest?

All behandling mot ångest går ut på att lära sig att hantera ångest. Metoden kallas för exponering och innebär att du i en trygg situation successivt ska lära dig att stå ut med att känna ångest. När du klarar att hantera den i stunden märker du att den försvinner av sig själv efter ett tag. Genom att träna på exponering kan man hjälpa hjärnan att ställa om känsligheten för sitt alarmsystem, och bli mindre sårbar för ångest.

Hur kan jag hantera ångest och vad kan jag göra själv?

Det är naturligt att vilja fly när ångesten kommer. Att undvika obehag är mänskligt. Men ångest försvinner för att man undviker den, tvärtom. Ett bra sätt att hantera ångest är att acceptera den, gilla läget och försöka att inte fly från den. Om du orkar det brukar ångesten oftast gå över snabbare, och bli lättare att hantera i längden.

Det hjälper att prata med någon hur du mår. Att prata är ofta ett första steg till att börja må bättre. Du kan även lära dig mer om ångest genom att läsa om ångest och hur den kan behandlas.

Stress och ångest hör ofta ihop. Om du försöker äta, sova och göra sånt du tycker om, desto större motståndskraft får du mot både stress och ångest. En annan viktig del är att våga säga nej och sätta gränser för vad du orkar med.

Vad är ett ångestsyndrom?

När ångesten påverkar ditt liv varje dag kan det handla om ett ångestsyndrom som du kan få behandling för. Exempel på ångestsyndrom paniksyndrom, generaliserad ångest (GAD), paniksyndrom, social ångest och specifika fobier.

När behöver jag söka hjälp?

Om du har så mycket ångest varje dag att det påverkar ditt liv – tveka inte att söka hjälp. Se det inte som ett misslyckande, det krävs ofta mod att våga be om hjälp och ju tidigare du söker hjälp desto bättre. Om det ändå tar emot att söka vård själv, be någon du litar på att stötta dig i att göra det. Om du inte har någon du litar på som du tror kan stötta dig, kan du ringa eller chatta med en stödlinje helt anonymt.

Faktagranskare: Marie Åsberg, professor i psykiatri vid Karolinska Institutet. Senast ändrad 2017-05-29