[Yellow Rofipe]

Jag är likadan, svårare att prata än att skriva. Men du behöver inte säga så mycket, det räcker med “jag mår dåligt” och ta det därifrån. De flesta tycker det är jobbigt att prata med någon okänd om sina mörka tankar. Men tänk bara att du måste – för du är viktig och värdefull för andra människor och även om det känns mörkt nu så kommer det lätta. Livet går upp och ner. Kram

[Yellow Rofipe]

Vad du än väljer så ta inte livet av dig, det förstör livet för dina anhöriga. Min pappa sköt sig i huvudet. Jag kommer aldrig bli av med den synen och mitt liv är förstört för alltid.

Jag har alltid levt med känslan att om jag bara gör si eller så blir jag lycklig. Men min pappa sa nått klokt “det är inte det som är problemet, det är inom dig” typ. Man måste finna en inre frid. Personligen kommer jag aldrig finna någon sådan det vet jag.

[Yellow Rofipe]

5 månader senare. Lika jävligt fortfarande och jag får inte den hjälp jag behöver, ptsd börjar smyga sig på. Klarar inte av att ta hand om mitt barn längre på ett bra sätt. Hatar livet

[Yellow Rofipe]

Nej jag fick ingen psykolog, för sorg är normalt……… Men det är inte normalt att ens pappa skjuter huvudet av sig med ett hagelgevär utan att lämna någon hälsning. Så jag får fortsätta prata med min kassa skötare som inte har nån utbildning. Tror jag ska vända mig till onlinepsykolog.

[Yellow Rofipe]

Jag hoppas att jag ska få hjälp och stöd, jag jag har en kontakt inom psykiatrin sedan tidigare men jag vill ha en psykolog att prata med.

Det känns bara så ofattbart att han är borta. Att jag inte kan försonas med honom. Jag kan inte förlåta mig själv.