Skapade svar

Visar 12 inlägg - 1 till 12 (av 17 totalt)
0
  • som svar på: Vill du va min vän?

    Känner igen dig med stora delar av det du känner dig just nu. Är just nu 30 och missade också en hel stor del under skolan där man utvecklade sin sociala kompetens. Har berott på en hel del olika anledningar, så nu känns det som att man är lite handikappad angående den delen.

    Det som fungerat bäst för mig är som precis Red Nuhymi skrivit. Har du någon hobby där du kan söka kontakter där? Finns det något intresse med att ta några små kurser?

    som svar på: Perfekta fasaden utåt ?

    Så känner jag mig direkt jag går utanför mitt hem. Känns som att jag går runt med en mask, gömmer och låtsas vara en helt annan person, som att man gömmer hur det verkligen är. Kanske blir är man för bra på detta, då kollegorna inte misstänker att det är så himla annorlunda i verkligheten.

    Varför känner du dig att du kommer att vara ensam hela livet? Känner du dig att du måste kämpa för att vara någon annan person för att någon skall se dig?

    Vad bra! Så hoppas jag att du lyckas få lite stöd den vägen också ifall det krisar sig.

    Ledsen att höra att du inte har någon nära att prata med. Har själv haft lite andra problem och det som hjälp mig mest är att ha pratat med andra online, även om de är anonyma. Att hitta någon som är där för en, som lyssnar på en hjälper så enormt mycket. Jag hoppas verkligen att allt löser sig för dig! Du är stark som du är! Du är en fantastisk människa, glöm inte det!

    Min vän mår bra just nu. Påminner verkligen mycket om hen. Hen träffade också flera psykologer där hen inte kände att det togs på allvar eller att de inte lyssnade alls. Har du någon annan nära att prata med om detta? Min vän fick lite stöd utav kvinnofridslinjen om du hört om det där. Kanske det kan vara till hjälp där?

    Ledsen att höra att du behandlas sådär av din familj, familjen som skall komma före allt. Du som gjort så himla mycket för familjen också. Han en vän till mig som låg i en liknande situation och hen började må bättre med att klippa bandet helt. Vet att detta är enormt svårt att göra också.
    Hur kände du dig under tiden du isolerade dig?

    som svar på: Sällskap om kvällar?

    Jag blev också intresserad av att gå med på discord, hittar dock inte vart länken finns någonstans :/

     

    https://discord.gg/2uhW3e

    Där skall du ha länken

    som svar på: Grupp för ensamma

    Vilket bra initiativ! Känner mig lite sen med att skriva ett inlägg här, men här kommer den! Känt mig ensam, för det mesta på grund av personlighet och sedan kämpat med social fobi.

    T, 28, Göteborg

    som svar på: Social fobi

    Hej ❤️ Lider med dig..😢 Har också varit i mörkret min mamma räddade mig en gång…tacksam att jag lever! Men ibland är det jobbigt att leva 😢 Känns som din berättelse är jag 😢 tack , känner mig inte lika ensam! Försöker ta hjälp och jobba med mig själv men kommer ta tid att lita på folk..❤️ Vilken hjälp fick du? Kram

    Hade generaliserad social fobi så det var inte lika som dig där. Men blev en hel del olika kurser jag gick gå, KBT, gruppterapi och sedan försökt utsätta mig för sociala situationer på egen hand som hjälpt en del, försökt hitta andra personer med liknande problem och träffat dem. Sedan så har jag lyckats få jobb, där jag fått träna i alla detta som inte är allt för mycket, fick träna sakta och säkert. Skall man ta till exempel telefonsamtal, så kunde jag hitta i över 30 minuter, skriva ett manus i mitt huvud, vad jag skulle säga, vad jag skulle svara innan jag vågade ringa, även om det bara var ett lätt informations samtal.

    Det är bra att du tagit tag och jobbar med dig själv! Hoppas det vänder sig snart!

    som svar på: Social fobi

    Känner igen mig i det ni skriver om. Är själv 28 år gammal, social fobi fick jag väl ungefär vid högstadiet eller tidigare då det blev en hel del mer och mer krav på det sociala spelet. Hängde liksom inte med, mobbad när jag var yngre jag också. Men själv så lyckades jag ta tag i det för ca 4-5 år sedan och det har blivit bättre, men känns fortfarande att det finns så himla mycket kvar att arbeta. Började ta tag i det hela efter som hamnade så lågt att jag började få självmordstankar och kände verkligen ingen livskvalité. Det skrämde mig som attans så är glad att det vänt sig lite. Har fortfarande svårt att knyta nya kontakter, få nya vänner som jag helst vill vända, men det får väl tiden utvisa.

    som svar på: Ensam, vilsen och rädd.

    God morgon

    Jo, det förstår jag. Det är därför det hjälpt mig massor att bara få prata om psykisk ohälsa med främmande människor på nätet. Dela med sig sina erfarenheter och så, så att man inte känner sig ensam. Sedan så har det också varit ÅSS gruppen självklart, som är ”fysiskt” och då sitter man runt andra med ångestproblematik.

    Vet att det är svårt att få ett jobb. Sedan häller det självklart att kunna klara av jobbet också, vilket inte är lätt det heller. Även om man kommer in mjukt in i arbete, så kan det vara svårt för en. Det är så himla stora förändringar ändå. Det kan verkligen ta energi ut ur en.Förlåt om denna fråga är lite känslig, men lyckas du ta dig igenom någon utbildning?

    Har ej badat i år. Först att jag inte åker själv ut och badar, sedan att självförtroendet inte är hög nog för mig att göra det heller. Har inte badat ute i havet på flera år nu faktiskt.

    Du kan nå mig vid [email protected] . Så kan vi fortsätta konversationen där!

    som svar på: Ensam, vilsen och rädd.

    Okej, ska hålla utkik på deras hemsida! Har du fått några vänner via Åss? Någon som du har något gemensamt med förutom ångesten? Hade varit så skönt att ha någon att prata med, att dela tankar med utan att någon dömmer. Jättebra med sådana träffar. Nej jag har tyvärr ingen att umgås med på dagarna. Är väldigt ensam faktiskt. Många vänner har flyttat härifrån och dom få jag har kvar hinner knappt träffa mig längre. Har ”kompisdejtat” ett tag nu via en app och en grupp på facebook för att hitta nya tjejkompisar men har inte hittat några som jag klickat med helt. Känns aldrig som att folk vill träffas igen, bara en gång och sen räcker det, så synd. Ja precis, vaknar varje dag och inser sanningen om livet och när man väl inser det så blir min ångest så stark som den var när jag skrev inlägget här förra veckan. Så rädd att må så dåligt imorgon med. Härligt med fysisk aktivitet! Det ska ju verkligen vara det bästa enligt alla läkare, psykologer m.m. Gillar du att promenera i naturen också? Träverkstad låter kul! Jag försöker komma ut på flera promenader i veckan men typ aldrig ensam, min sambo brukar hänga med. Är rädd för att gå själv och när jag går ut själv så spänner jag mig och så är jag helt slut när jag kommer hem. Blir en del tv serier och filmer för mig med! Kan tänka på annat än ångesten i små stunder men ibland är den outhärdlig.

    Har gått till ÅSS när jag känner mig dålig, så det är inte varje gång jag går dit. Man blir väl bekant med några där, men det är ingen jag blivit vän med på det sättet, ingen jag ringer, skriver eller träffar på fritiden. Något som jag vill egentligen. Har väl någon jag jag träffar ungefär 1 gång i månaden, vilket jag tycker är lite för lite. Vi har lite gemensamma intressen, om det var det du menade. Håller med dig att ha någon att prata om allt hjälper. Utan att döma varandra, att bara typ njuta av varandras närhet.

    Ledsen att du inte klickat med några. Har försökt och försökt, men det är sällan att jag får sådana kompisträffar. Vill gärna berätta om min situation, att jag har det svårt med det sociala och så innan jag träffar någon. Som du säger, så blir det nästan alltid 1 träff, inget mer. Kan nog gärna träffas med dig om du vill det, men dock är jag en kille. Men sedan så kommer problemet att jag jobbar också under vardagarna som din sambo.

    Promenera i naturen är kul, men det är så brett tycker jag. När det kommer till naturen, så gillar jag berg och hav för det mesta. Annars är det kul oavsett vart man går om man gör det med rätt sällskap. Precis! Ibland funkar filmer/tv-serier. Det är så olika med ångesten. Det kan funka ena dagen, men den andra blir det så outhärdlig som du sa.
    Vet inte hur det är, men vill du fortsätta skriva någon annan stans eller vill du fortsätta här? Vet inte hur det är med reglerna faktiskt.

Visar 12 inlägg - 1 till 12 (av 17 totalt)
0