Yellow Horaka
Skapade svar
-
Känner igen mig i mycket ni skriver om, känner mig också lite påträngande när jag försöker ta kontakt, kanske för jag har svårt se/förstå hur man gör för det ska vara okej för den andra. Skulle kanske vara lättare genom här eftersom vi här verkar vilja få den här vänskapen som man är i vuxen ålder. Jag bor i Stockholm, lättare för mig när man bor samma ställe. Var bor ni?
I Stockholm. Känner du till vart man kan vända sig för att träffa andra här? Helt omöjligt att få kontakt på ett naturligt sätt utan att kännas påträngande. Fruktansvärt dränerande att leva så här 😢 Mår dåligt varje dag, grubblar natt som dag på detta…
Hej, Purple Kuvisu, ska vi göra som Green Bonyse föreslår? Kanske du kan göra och skriva om här? Kanske vi är fler här som kan höras. Även Yellow Tabadu?
I Stockholm. Känner du till vart man kan vända sig för att träffa andra här? Helt omöjligt att få kontakt på ett naturligt sätt utan att kännas påträngande. Fruktansvärt dränerande att leva så här 😢 Mår dåligt varje dag, grubblar natt som dag på detta…
Bor också i Stockholm. Skulle också vilja hitta ett sätt att ifrån detta forum, med respekt för det som gäller här med anonymitet osv., få kontakt med de som skriver här. Ett alternativ kan vara att göra ett Zoom möte, säga när det är och så får de som läser här möjlighet att vara med på det och därmed få kontakt.
Bra om det går att få okej från Moderator om det är en möjlig väg att gå.
Tills svar fås kan ju skriva här också, svara till varandra osv.
Lite svårt för har nog inget bra svar på din fråga tyvärr. För mig skulle det inte vara påträngande, för jag önskar samma sak. Kanske inte mår lika dåligt, men har mina up och downs också.
Skulle så gärna vilja prata mer på djupet med någon. Är helt svältfödd på det. Ensamhet får mig bara att längta till att dö…fruktansvärt dränerande för själen. Behöver vänner nu!!
Var bor du någonstans? Hur kan vi hitta varandra via detta forum på något sätt?
Hej på er! Vilken underbar grupp för oss som känner oss ensamma! ❤️ Ett tips skulle kunna vara att starta ett zoom möte och så kunna ”träffas” online… Man kan välja att inte ha på kameran och inte heller ljudet om man vill, utan bara chatta… Så kan var och en delta i den grad av bekväm som man känner sig! En person måste skapa ett möte och sen skriver man nog bara länken till mötet här i forumet och så kan man trycka på länken för att komma till mötet på den utsatta tiden. Kanske man behöver ladda ner en app om man är på sin mobil? Har man dator ska det inte behövas tror jag! Kram Hanna, Göteborg
Hejsan, vill du skapa denna grupp, och föreslå en dag/tid? Lite svårt tisdag & torsdag nästa vecka.
Här måste jag tyvärr gå in och skriva samma sak som jag gjort på annan plats i forumet alldeles nyss. En viktig princip för Minds forum är anonymiteten, därför är användarnamnen automatgenererade. Det är problematiskt att bryta anonymiteten av många anledningar, bland annat kan man ångra sig efteråt och då kan det bli väldigt svårt att fortsätta dela med sig av sina erfarenheter. Även om man startar ett zoom-möte med förutsättningen att ingen använder kamera och alla har anonyma mailadresser, så är det svårt att säkerställa att det hålls. Hoppas att ni förstår att detta endast är av omtanke om forumets användare. Bästa hälsningar MIND Moderator Hej, du MIND moderator! Tack så mycket för ditt svar! Jag är själv ny här och visste inte att ni just såg på anonymiteten på detta sätt, sorry, inte meningen att försöka bryta mot era principer! Jag funderar på om ni på MIND ha något emot att ha ett respektfullt samtal om denna princip? Hoppas inte det verkar som att jag inte vill respektera era regler eller så, förstår helt att ni satt dem efter många gånger som saker gått fel! Jag funderar dock på om man kanske skulle kunna bolla tankar och idéer för att skapa en djupare gemenskap mellan människor på forumet. För att vara personlig så har jag upplevt mig oerhört isolerad på sistone och jag inte bara längtar efter gemenskap och människor att leva för, jag känner ett skriande behov av det för min mentala hälsas skull. Jag kan också förstå vilka otroliga och hisnande konsekvenser det hade haft för fler människor som mig, att hitta andra att kalla ”vänner” eller ”familj” och hur många liv det hade kunnat rädda. När därför priset i nuläget är så högt för den isolering som pågår, och även den potentiella vinsten är så oerhört hög, funderar jag på om det kanske skulle kunna gå att hitta vägar rumt de problem du beskriver med att sedan ångra sig samt med grooming. Jag har ännu inte funderat över exakt vilka vägar om skulle kunna finnas, men det vore så oerhört värdefullt att kunna få fundera och se om det eventuellt skulle kunna gå att åtminstone få lite djupare gemenskap med människor på forumet? Som sagt är det ofta med livet som insats att leva på i den grad av isolering som många i detta forum lever i nuläget och jag känner bara att jag vill göra något åt det liksom ❤️ Hoppas ni inte tar illa upp att jag lyfter frågan! Tack för allt ni gör, mvh Hanna
Hej, som jag skrev så delar jag uppfattningen som du Moderator skriver, men liksom också skulle önska finna om det är möjligt som du skriver Yellow Tabadu, lite djupare kontakt här eller på annat sätt med de man önskar härifrån forumet.
Här måste jag tyvärr gå in och skriva samma sak som jag gjort på annan plats i forumet alldeles nyss. En viktig princip för Minds forum är anonymiteten, därför är användarnamnen automatgenererade. Det är problematiskt att bryta anonymiteten av många anledningar, bland annat kan man ångra sig efteråt och då kan det bli väldigt svårt att fortsätta dela med sig av sina erfarenheter. Även om man startar ett zoom-möte med förutsättningen att ingen använder kamera och alla har anonyma mailadresser, så är det svårt att säkerställa att det hålls. Hoppas att ni förstår att detta endast är av omtanke om forumets användare. Bästa hälsningar MIND Moderator
Hej Moderator, bra med er tydlighet och respekterar den fullt ut. Sedan förstår också Yellow Tabadu, Yellow Loholy och Pink Papuve också, då jag också delar deras situation. Funderar hur man kan göra det man önskar, samtidigt som man respektfullt följer de regler som vi har här.
Hej,
Håller med dig “Purple Nolube”, behövs flera fina människor som “Green Cocoqa”.
Mvh Erik
Hej, hittade er tråd då jag precis kommit hit, och glad jag ändå hittade den, men verkar ha varit ett bra tag sedan någon skrev, även om ett inlägg kom nyligen (3 dagar sedan), kanske blir lite liv igen.
Delar väl också ensamheten, som så många andra gör, ännu mer idag med Corona. Ändå har jag en del kring mig då jag har ett jobb och har två barn, var annan vecka, och några vänner jag ser ibland.
Enmsamhet kan man ju känna fast man inte är ensam, har någon sagt, och jag delar denna tanke.
Samtidigt tror jag att jag också kan dela Jans tanke, gruppens trådskapare.
“Ingen är ensam om man skriver här. Tillsammans är trådens vackraste ord…”Jag vet ju inte heller så bra hur man skaffar vänner när man är vuxen, tycker verkar svårt.
Kanske kan hitta ett svar här, jag hoppas, men försöker också leta annat håll också.Att träffas skulle vara skoj men känns här i Stockholm som är svårt, för man känner sig så anonym när man inte redan har vänner. Sen för mig spelar ingen roll att få vänner vilket kön man är, men lika knepigt om man frågar någon av motsatta könet, för då tros det vara en date, så är det inte, för mig.
Men, skulle såklart vara glad bara få en chatt här också, men också okej träffas, snacka över en fika.
Erik, 54 år, Stockholm
Först och främst är jag glad att jag hittade er tråd om ensamhet och fastän den har varit väldigt stilla ett bra tag nu så gör jag ändå ett försök att ta kontakt. Hur gick det med att starta chatgrupper osv? Jag ses gärna och tar en fika samtidigt som man kan snacka om allt och inget, bara ha lite sällskap – även om det är corona-tider just nu behöver man ju kunna vara social – men på avstånd förstås. Anders, 44, Borås
Hej, bra initiativ och bra tanke, hoppas du får svar. Precis skrivit också och hoppas på svar. Tyvärr svårt för oss att träffas för vi bor en bit ifrån varandra. Men chatt känner inget fysiskt avstånd. /Erik, 54, Stockholm
Hej, ensamheten verkar vara något som jag delar med många. Vilket kan göra att det känns lite lättare. Jag är hemma mkt. därav kanske känner av känslan av att vara ensam kommer oftare. Har barn som jag träffar på helgerna. Är egentligen alldeles för sällskapssjuk för att ha så mycket ”egen” tid. Det är i alla fall en liten tröst att inte vara ensam. //43 år Stockholm
Hej, oj vad länge sen någon skrev här. Ser du också skrev för lika länge, vet inte om det här blir bra, men vågar chansa.
Stämmer att många delar ensamheten, bra du verkade då du skrev ändå inte vara helt ensam då du hade barn som ni sågs på helgerna.
Jag har barn var annan vecka som separerad, och jag bor i Stockholm, men hittar liksom inte ut ur ensamheten när jag inte är med barnen. Vet inte hur jag ska träffa någon som också gärna vill träffa mig. Därför jag skriver här, kanske någon möjlighet någon svarar.
Erik 54 år, Stockholm
Jättetråkigt du känner så där, fast jag är inte till någon hjälp för känner samma sak.
Kan inte hjälpa med att berätta jag funnit något hopp igen, utan är där också att försöka hitta det där hoppet. Samtidigt ibland kan jag finna ett lugn i min ensamhet som gör jag kanske för stunden har hittat hoppet, men vet att det snart är borta igen. Kanske man, i alla fall jag, bara kan ha hopp för en stund, och jag alltid får leta. Så känns det för mig, men önskar jag kunde dela med mig av ett bättre svar så du kunde finna hoppet mer än jag gör.