[Yellow Dusefu]

Gör ont i mig att läsa detta, önska av hela mitt hjärta att jag kunde hjälpa dig på något sätt, har varit i samma situation där man bara vill ge upp för man orkar inte längre men snälla försök, även fast det känns som det aldrig kommer bli bra. Jag är 38 och försökte ta mitt liv när jag va 20 och det har varit upp och ner i livet men tro mig det kommer stunder då du kommer tacka livet för att du lever. <3

[Yellow Dusefu]

Jag va exakt i samma sits som du är nu, mådde verkligen skit när jag träffade min sambo som tyvärr lämnat mig nu, men hon kom in i mitt liv som en räddande ängel. Jag va så förstörd inombords och trodde på riktigt att ingen skulle kunna älska mig, men hon fick mig att växa och hjälpte mig på så många sätt. Även hon hade haft en trasig uppväxt och hade haft det svårt men vi hjälpte varandra upp och älskade varandra oerhört mycket men tyvärr så gick vi nyss vart sitt håll pga att hon inte mår bra och vill inte dra ner mig, har försökt förklara att i ett förhållande så höjer man varandra och håller kvar även fast det känns tungt. Så stanna kvar och kämpa är mitt råd jag vet att livet kan va en börda ibland eller ofta men kämpa på för det kommer va värt det i slutet

[Yellow Dusefu]

Känner igen mig i din text till 100% har inga direkta vänner eller familj att prata med, och känner mig ganska ofta utanför. Men man hoppas att en dag vänder allt. Att man kanske ska slippa känna oro och ångest

[Yellow Dusefu]

Jag sa till henne att jag kommer finnas där och att hon alltid är välkommen hem, har själv levt med depression och vet hur det drar ner en, är inte arg på henne eller besviken. Känner mig nog bara maktlös och förvirrad

[Yellow Dusefu]

Vi var tillsammans i 5 år hade precis skrivit på papperna för hindersprövning då vi skulle gifta oss i aug, har haft helt underbara 5 år tillsammans inga direkta bråk mest små grejer som i alla förhållanden. Hon berättade för ca 2 år sen att hon va deprimerad och asexuell och sa att hon förstod om jag inte ville va med henne mer, förklara för henne att jag inte kommer gå pga det och att jag alltid kommer finnas där för henne. Men nu sitter jag här själv och försöker klara av dagarna

[Yellow Dusefu]

Hon gick hos psykolog ett tag men sa ganska snabbt upp kontakten där och började äta antidepressiva läkemedel och fick veta att hon själv hade ökat dosen för 2 dagar sen, hennes bror ringde mig även idag för att kolla vad som hänt, enligt honom så hade hon sagt att hon sakna mig när jag va borta över helgen och att hon höll på att planera inför bröllopet och han förstår inte heller va som har hänt

[Yellow Dusefu]

Har varit i samma sits som dig och vet va du går igenom, jag berättade för mina nära och det va inget roligt samtal, ångest och förtvivlan men ändå en lättnad att få ut det. Tror egentligen ingen vill dö man har bara tappat bort sig så djupt att det känns som det är rätta vägen att gå för att slippa må skit varje dag. Jag va runt 20 när jag bestämde mig för att avsluta mitt liv, är 38 år idag och fast livet inte alltid har vart lätt så tog jag mig upp och jag hoppas du också kommer göra det kanske känns svårt just nu och hopplöst men tro mig det kommer bli bra om du bara själv tillåter det

 

[Yellow Dusefu]

Ganska gammalt inlägg men lägger en rad ändå, jag överlevde en överdos och nu efter alla år som gott är jag kanske tacksam över det, fast livet dragit ner mig med ansiktet i gruset flera gånger. Det va tufft att gå vidare efter det och inte veta vart man va på väg. Det va mitt x som hittade mig på golvet och ringde ambulans, vet inte om jag levt idag utan henne. Tänker väldigt ofta just på den stunden när jag väl bestämde mig för att ta klivet och jag vill minnas att jag grät av panik men samtidigt kände en lättnad när det va över. Hoppas du mår bättre idag och fick den hjälp du behövt

[Yellow Dusefu]

Satt ner halva natten med henne igår och försökte få henne att förklara hur hon menade och hur det kunde komma så plötsligt, föreslog att vi skulle gemensamt prata med någon men säger bara att jag kommer bli lyckligare utan henne och att hon vill va ensam för hon förtjänar tydligen inte mig enligt henne, förutom hennes depression på senaste tiden har vi haft det perfekt bokade in både resor och spa och nu är allt som bortblåst