Skapade svar

Visar 4 inlägg - 1 till 4 (av 4 totalt)
0
  • Hej. Tur det händer något kring det där med skam. Jättemånga unga och äldre med går omkring och skäms för vad de tänker  och känner och t.o.m. de som har en sjukdom diagnosticerad skäms.

    Den som får diagnosen diabetes, skäms den också?

    Nej det brukar handla om psykisk ohälsa när skam kommer på tal. Och det är här det händer  något. Jag önskar bara det kunde gå lite fortare, det här att förstå  att psykisk ohälsa ska vara något lika enkelt och självklart att prata om som diabetes och diskbråck. För vi människor har nästan allihop gått med känslor vi trott vi inte kan tala med någon om. Det går att tala om det som känns i ens tankar och det är inget en ska behöva skämmas för. Det låter som du just nu inte har någon alls att prata med. Ingen läkarkontakt heller. Hoppas du hittar fram till någon. Här på forumet kan finnas fler.

    Chatten på Mind finns också. Håll ut!

    Jag läser din berättelse och förstår att du är en person med stark önskan att komma framåt med både studier och att träffa en flicka att gilla.

    Starkt att du bytte inriktning på studierna när du behövde det. Sånt tar kraft. Min erfarenhet är att efter en period då en använt mycket kraft  kan det komma en period av viss nedstämdhet. Jag känner igen att livet kan vara så i perioder och kommer att tänka på John Kabat Zim som på sitt Universitet i USA genomfört MindFulness som start på dagen för alla studerandena. 10 min som en start på dagen kan vara en stor hjälp att komma vidare för att kunna hantera livet, för det är ju så livet är, upp och ner i mer eller mindre höga amplituder. Att hitta en flickvän bara händer rätt vad det är….det blir nog så för dig med.Önskar dig all framgång. Depression går att bota i sjukvården.

    som svar på: Jag vill inte leva

    Hej. Jag läser ditt brev och blir både glad och arg. Du har orden för att beskriva det du behöver beskriva och möts av någon som inte vill höra. Gott att du inte gav upp ditt ringande till akuten och till slut var där någon som förstod. Och som hänger kvar. Jag hoppas så att din terapeut kan förstå ditt behov av att få prata om självmordstankarna just nu. Håller tummarna!

    Mitt liv har också varit djupa svackor med förtvivlan och vanligt liv däremellan….med åren har svackorna varit mindre djupa. Jag vande mig rätt tidigt att ta hjälp genom att prata med en professionell person lite då och då. Bara några samtal Ibland . Också haft det stora brytet i livet, och då gick jag i samtal under en längre tid, tror det var typ ett år. Dålig sömn och sånt,,bara grät, Det redde ut sig tillslut och därefter blev inte bryten så djupa längre. Viktigt ha någon att pratat med.

Visar 4 inlägg - 1 till 4 (av 4 totalt)
0