Dina svar
-
Avregistrerad användare skrev:
Jag är i samma sits med dåligt mående och dålig ekonomi. Ska på intervju snart för ett sommarjobb inom hemtjänst, men jag är VÄLDIGT stresskänslig och oroar mig för att schemana kommer vara helt orimliga, liksom du ska till den här platsen och du får bara 5 minuter per brukare. Vad händer om man inte hinner med?! Blir man av med jobbet, hur ska jag ha hjärta att lämna någon och ha gjort ett slafsigt jobb? Det är farligt med långvarig stress, jag oroar mig så.det kommer gå bra, försök tänka på nuet inte framåt för du har ingen aning om vad som händer framåt, det kanske går super bra. Vi är lika, jag är exakt likadan och jag gör samma tabbe varje gång..
Kommer gå super, håller tummar och tår för dig
-
Hoppas allt är bättre idag ❤️
önskar jag kunde få hjälp lite fortare och bli tagen lite mer på allvar, börjar liksom ge upp lite här, men samtidigt gav denna tråd mig lite styrka då jag läser att du kommit vidare och pluggat OSV förhoppningsvis är det jag om några år, just nu är jag nog där du var för många år sedan ❤️
-
Min tanke är att allt handlar ju egentligen om pengar, hela jävla livet.
inget jobb – inga pengar = ej råd att ens existera.FKs sjukpenning som arbetslös räcker ju inte ens till att kunna betala ett boende. Idag har jag turen att ha en sambo som jobbar hel tid, och vi äger ett hus med stor tomt.
Det är ju nice, men sen då? Ska jag vara glad över att äga något som jag egentligen inte ens har råd att betala om det inte vore för min sambo?Att ha diagnoser som gör det svårt att behålla jobb, gör ju inte saken bättre.
Utan pengar = inget livtycker det är sjukligt att man idag bara kan få bra utbildningar genom att ha bra betyg, har man då svårt för skolan så finns det inte en chans att vidare utbilda sig, men man kan sitta på egenskaper som gör en väldigt duktig via praktiska moment och som förmodligen gjort att man skulle vara en av dom exepelvis bättre polisen, än den med MVG i alla ämnen.
Men vi är rökta, haha fett bitter idag. -
Same, förstår inte vitsen med att ens kalla det för en superkraft.
Nu har jag även diagnosen autism nivå 1 och ADHD, men det finns ju inget positivt överhuvudtaget.för det mesta blir man så slutkörd av att bara gå upp ur sängen så jag undrar typ vad fan jag gör här ens?
har jobbat i 10 år, men senaste året haft 5 olika jobb.. kan inte behålla ett jobb mer än 1,5 år.
Gick om skolan 3 år, får jag är så jävla trög i skallen att jag inte fattar ett skit.Hade jag något intresse av något så var jag ju jävligt duktig kanske… men tappade ju intresset lika fort som det uppstod.
Vilket leder till stora svårigheter med jobb, det går bra så länge jag tycker att det är roligt eller så länge som jag har intresse för just det jag håller på med, sen kan jag komma en dag och få sån grov ångest för att inget funkar som jag vill/tänkt så får jag stark ångest och säger att jag behöver åka hem pga migrän, har aldrig haft någon extra hjälp eller så när jag jobbar utan haft vanliga 100% fasta anställningar, som gång på gång kört slut på mig, så nu har jag väl förstått att jag kanske borde lära mig hur jag ska leva med mina diagnoser… går ju jävligt fort inom sjukvården… så hinner alltid avbryta för att skaffa mig ett jobb för att några månader senare ha fått sparken… lyckad tjej alltså.Annars äger jag en villa, med stor tomt, en jänkare, och lever väl utifrån sett ett Svensson liv fast utan barn då, men ingen jävel fattar hur handikappande det faktiskt är att leva med dessa diagnoser. Fyfan skamligt
När du raderar ditt svar tas det bort och ersätts med ett meddelande om att det raderats.