Dina svar

  • 6 oktober 2024 kl. 13:20

    Svar i tråden Det var nära

    Tog M 21.30 trött 22.15, sov till 03.30, tog en halv Zopiklon o sov till 07.00 men mår pyton idag, som utanförmig själv. Kanske var 15mg för mycket att börja med.

  • 5 oktober 2024 kl. 21:50

    Svar i tråden Det var nära

    Jag börjar ta M ikväll 15mg så får vi se. Törs inte kombinera med Zopiklon så jag hoppas jag får sova. Kvällen ganska lugn, inga katastroftankar. Tack för att du skriver ❤️

  • 5 oktober 2024 kl. 15:29

    Svar i tråden Det var nära

    Äter bra, även om hungerkänslorna inte signalerar utan mer att klockan säger dax att äta. Jag hoppas jag slipper biverkningar av Mirtazapinet, äter du dom?

  • 5 oktober 2024 kl. 13:23

    Svar i tråden Det var nära

    Hej. Jag tog en Oxascand och huvudet gick ner från katastrofläget. Tänker hämta ut Mirtazapin idag och hoppas på den. Det skrämmer mig hur lätt det kunde slutat illa, men när förtvivlan tar över tänker man inte klart.

  • 17 juni 2024 kl. 07:32

    Svar i tråden Andra med ångest

    Avregistrerad användare skrev:

    Hej! Är en kvinna i samma ålder. Har också tampats/tampas med ångest. Vad gäller oro och katastroftankar hade jag mycket sådana men fick hjälp av psykolog på vc att bryta ned och förstå var dessa tankar kommer ifrån. Så tips att ta kontakt med en psykolog på vårdcentralen. I övrigt blev min ångest mycket mindre genom att jag slutade dricka kaffe, sluta med p-piller och börja med mindfulness. Just kaffe är verkligen en trigger för mig och kan göra stor skillnad mellan hanterbar ångest och att det slår över helt. Hoppas du kan hitta något som fungerar för dig. Kram

     

    Hej.

    Nej kaffe har inte sådan påverkan på mig, och jag har varit på ett första samtal hos psykolog på VC, tyvärr finns inte tider att kunna gå frekvent vilket jag skulle behöva. Helgen har varit fruktansvärd och jag vaknar med ångest, vet inte hur mycket mer jag kommer orka.

  • 14 juni 2024 kl. 04:34

    Svar i tråden Andra med ångest

    Hej.

    Min ångest är som en orkan, jag försöker att inte mota bort den bara låta den stanna och försöka andas mig igenom men tyvärr brukar det inte hjälpa. Känns som den härjar ännu mera då. Jag har ingen ork att göra något, förutom att jobba och sedan är jag fastklistrad i soffan framför tv-n. Känner mig fruktansvärt ensam!!

    Jag är i ålder lite äldre, oxå gift, bor i villa och har ett bra arbete, tyvärr med en del krämpor som tagit över mitt mående och därav oxå den starka ångest jag har. Provat 2 antidepressiva mediciner, den ena gav hemska biverkningar (trots att jag ätit den under en period 2019-2021). Medicin nummer 2 gav ingen verkan alls. Har börjat i samtal men tyvärr är terapeuten endast tillgänglig för sällan.

När du raderar ditt svar tas det bort och ersätts med ett meddelande om att det raderats.

Radera