
Teal Cutedi
Skapade svar
-
Finns det ingen möjlighet att du kan söka hjälp istället? Varför vill du avsluta ditt liv? Ärligt så tror jag inte det finns något sätt som är lätt.
Tror vi alla kan känna oss ensamma, missförstådda och sorgsna över att livet ibland inte blev som det var tänkt från början. Trots det fortsätter sökandet, och det finns faktiskt tillfällen i livet som är värda att leva för. Du har verkligen haft det tufft, och verkar ha det fortfarande- men jag ser en överlevare i dig. Önskar att du kunde se din egen styrka, och finna kraft just nu att orka ta dig vidare. ❣️
Aj då. Hade hoppats att din fru inte var en narcissist… Det enda du kan ändra på är ditt sätt att förhålla dig till henne, att inte bli påverkad av alla egoistiska påfund som ingår i den narcissistiska teaterns spelrum. Dom olika teknikerna som kan användas av en narcissist är just för att spela på den andras känslor, som man måste lära sig att ”läsa” och konfrontera- men aldrig verbalt. En narcissist tolererar aldrig att man säger emot, iallafall inte straffritt. Det man måste förstå är att personen inte är stabil känslomässigt och har egentligen inte med dig att göra. Du gör alldeles rätt i att träffa en kurator, hoppas att du får den hjälp du behöver. Och att du fortsätter hålla dig nykter. Starkt jobbat av dig!
Om det är narcissistiska drag din fru har så kan man inte förändra personen. Dom använder olika tekniker för att kontrollera personer i nära relationer, bland annat ”stonewalling” där dom ignorerar en totalt, och om dom märker att dom kan påverka en känslomässigt så drar dom nytta av det och använder detta emot den andra personen. En narcissist drar sig inte ens för att även blanda in sina barn och kan använda dessa mot den andra föräldern, bara som redskap och utan tanke på deras känslor. Om du reflekterar över dig själv, är du nedstämd, deprimerad, förvirrad, vilsen? Om du lider av depression är det viktigt att du får professionell hjälp, söka vård, men även stöd av övrig familj, vänner och så vidare.
Då förstår jag att du har det jobbigt. Vet inte vad du har för slags diagnoser, men skulle rekommendera dig att söka stöd i olika föreningar, organisationer och grupper för att få det stöd som du behöver. Har du kontakt med någon sådan idag?
Kan det vara så att du just nu är psykiskt utmattad, och därför känner som du gör? Det är viktigt med stöd när man inte är psykiskt stabil, så jag rekommenderar dig ändå att vara öppen med ditt mående. Du har kommit så långt med dina uppoffringar och jobbat hårt med att förstå och komma ur ditt trauma, som medfört så mycket smärta. Du skriver att du längtar tillbaka till den lilla orten du en gång lämnade- vad är det där som du saknar idag? Och varför skulle du inte kunna flytta tillbaks dit, om det är det du önskar?
Jag tycker du ska sluta och försöka teckna in dig själv i ett hörn av vad andra betraktar dig som- om du kan. Det finns ingen som är ”normal”, både du, jag, och alla andra människor kommer av någon eller några personer alltid anses som onormal i deras ögon. När man inte riktigt faller in i sammanhanget kommer man alltid sticka ut och vara annorlunda, och oftast beror det på okunnighet från omgivningen av olika anledningar. Vilka är människorna som behandlar dig illa och nedlåtande? Finns det någon möjlighet att inte vara i dess omgivning?
Jag beklagar verkligen det du utsattes för när du var barn! Det gör ont att läsa. Du ska absolut inte känna skuld och skam för det, men vet att det kommer per automatik, för att man som barn inte kan hantera och sortera tankar och känslor som dessa övergrepp medför och som följer med en även i vuxenlivet, dom blir som det ”instängda barnet” som måste hanteras. Därför är det viktigt att få någon slags terapi. Du skriver ”När jag känner vissa lukter eller ljud tas jag tillbaka till vissa händelser som jag associerar med en del övergrepp”, som är väldigt vanligt när det gäller övergrepp, och som kan orsaka att man drabbas av panikattacker senare i livet för att man påminns och återkommer till situationen när man kände sig ”liten, utsatt och maktlös”. Min reflektion är att din skuld och skam nu egentligen handlar om ilska, som du inte vet hur du ska hantera. Det kan även vara så att man i och med övergrepp tappar sin kroppskontroll. Många känner sig både smutsig och äcklig, och det är något man måste ha hjälp med att komma över. Det är vanligt att man kallar personer som utsatts för övergrepp för ”offer”, jag tycker ordet ÖVERLEVARE stämmer bättre. Det är viktigt att du får professionell hjälp, du måste förlåta dig själv. 💔
Tror många gånger att man har svårt att komma tillbaka när man mår psykiskt dåligt just för att man skäms. Skuld och skam orsakar mycket smärta och psykisk ohälsa, men bara att acceptera att det är så just nu och att man vill hitta en väg till ett bättre mående är ett steg i rätt riktning. Ett ljus någonstans i framtiden som man ska lyckas nå fram till. Psykisk ohälsa är ingenting att skämmas för, tror alla lider av det åtminstone någon gång under sin livstid, och hur djup och allvarlig den blir beror på hur vi handskas med den, erfarenheter och vilket slags stöd vi behöver och får. Och det drabbar alla samhällsklasser, även prinsar, prinsessor, politiker och direktörer.
Kasta bort all skuld och skam, det gör ingen nytta, och fortsätt på vägen du är inne på, det innersta hoppet- att det ska bli bättre, och att du ska få göra allt du önskar när du återhämtat dig igen. Bamsekramar❣️Jag önskar att du inte var så hård mot dig själv. Ibland måste man sänka ribban av olika anledningar, mycket i livet handlar även om timing och att välja rätt väg just för dig. Ingen är bra på allt, men alla är bra på något. Om jag jobbade på ICA skulle jag vara tacksam om du började där, för att du visar intresset att vilja lära dig vad som ska göras, när, var och hur- en merit i mina ögon. Ingen kan en ny arbetsplats per automatik. I lagens mening är du vuxen, men vuxen blir man även genom erfarenheter. Man misslyckas många gånger i livet, men för det är man inte värdelös som person som inte får existera. Jag hoppas du ser dig själv med blidare ögon, för när man behöver en vän så är ens egen person den bästa vän man kan ha- lämnar aldrig ens sida, finns alltid där när ingen annan vill, kan eller orkar vara ens vän. 💖
Kan du inte prova chatta med Bris eller någon annan hjälpresurs, om du inte känner dig bekväm med att ringa? Jag kan inte din historia men förstår att du inte mår bra. Du verkar väldigt ung, och ibland är det svårt att prata om hur man mår och känner för det är känslor det handlar om och dom är svåra att sätta ord på. Förstår samtidigt att dina föräldrar är oroliga och därför kopplar in andra i sammanhanget, antagligen för att dom känner sig maktlösa och inte vet hur dom ska hjälpa dig. Sök all hjälp och information du har möjlighet till, även någon av dina föräldrar om du har den möjligheten, för nu behöver du allt stöd du kan få. Ge inte upp vännen! 💝
Hon kanske är en person med narcissistiska drag, mycket tyder på det när jag läser det du skrivit. Då är det inte du som är problemet, utan hon. Fast det är oftast den andra parten som tar på sig skulden- för att en narcissist ger ”signaler” som man lär sig tyda i dom nära relationerna, som ett slags tyst språk som ingen utomstående skulle förstå. Det kan vara en kall blick, tystnad, utfrysning eller något annat, som skapar en förvirring och en osagd mening att man ska foga sig och bättra sitt beteende gentemot narcissisten. Som en slags uppvaktning, fast man inte förstår vad man gjort för ”fel”. Finns lite att googla om på nätet. Bara du som kan ta reda på om det stämmer med din frus beteende.