Skapade svar

Visar 12 inlägg - 1 till 12 (av 1,266 totalt)
0
  • som svar på: Mår riktigt skit

    Är det ångesten som är värst just nu i stunden eller är det känslor av hopplöshet? Att det är för smärtsamt att leva? <3

    som svar på: Mår riktigt skit

    Stor kram <3 Vi finns här på forumet tillsammans när det är outhärdligt <3  Bra att du skriver här för man ska inte vara ensam med sina tankar och känslor när man mår så pass dåligt <3

    Det är jättebra frågor <3 Vet ärligt talat inte. Känns ju förljuget och man vill ju inte starta upp en känsla av dubbelliv, huu. Kanske generellt att försöka frambringa en känsla inom sig att man en gång i tiden varit omtyckt i något sammanhang och så försöka leva med den självbilden i kontakt med andra? När folk frågar mig om vad jag gjort på högtider eller födelsedag blir jag enormt stressad. Nu tänker jag inte på de fåtalet kompisar som jag faktiskt har (träffar sällan och syftar då på typ barndomskompisar) utan mer kollegor eller mer ”löst folk”. Alltså jag verkar ha problem framförallt i nya kontexter. Tycker jag blir missförstådd och satt i något fack som jag inte alls känner är jag. Det är typ fördomar jag möter, tror jag. När folk lärt känna mig ordentligt, efter en tid, brukar det fungera generellt. Då är det oftare jag som kanske känner att vänskapen är lite för jobbig eller så blir jag irriterad över saker. Ibland har också jag varit alldeles för jobbig och den andra därför valt att sluta umgås. Så lite typ att man har olika uppfattningar om vad som är rimligt i en vänskapsrelation. Tror inte det är en slump att jag inte bråkat (vi har dock varit oense ibland och liknande, men inget stort allvarligt bråk) med mina barndomskompisar, det finns inget liksom att bråka om. Vi är också lite stöpta i samma form. Hur känner ni, när har ni svårast att träffa och bli kompisar med andra? Är det i början av en kontakt som kan mynna ut i en vänskap eller är det längre fram i själva relationen och som då tar slut? <3

    som svar på: Trött på allt..

    Förstår hundra procent också att du är jättearg, fina du <3 Man blir det när livet är för orättvist och för brutalt. Lyssnar gärna om du vill skriva mer <3

    Låter helt fruktansvärt, fina du  <3 Vilken utsatthet och vanmakt, stressande, förstår jag verkligen! Hur länge inpå nätterna håller det här normalt sett på? Kan du sova några timmar eller är det total sömnbrist du får pga. honom?

    Stor kram!

    som svar på: Summering av året
    Trådstartaren

    <3 <3

    I hear you. Mitt fokus nu är att jag borde skaffa mig en partner och skaffa barn. Häromdagen tittade jag mig själv i spegeln och kände bara hur fan ska detta gå till. Har jag sumpat min chans genom att den ungdomliga skönheten är ett minne blott. Hoppas inte tåget har gått men det känns lite så. Är 37 år.  Jag fick faktiskt mina första gråa hår som typ 25 åring. Hade levt ett hårt liv antar jag. Det går absolut att färga bort. Ingen fara skedd. Rynkor? Ingen bryr sig ärligt talat tror jag. I alla fall inte efter typ 35. Själv är jag mer fixerad vid vitalitet. Att se typ välmående ut. Känner du igen dig något i det? <3

    <3 <3 <3

    <3 En teori är kanske att det svenska samhället är uppbyggt så att vi ska köpa materiella saker och sträva efter ännu bättre levnadsstandard och resultatet blir lätt då olycka och att man sneglar på vad grannen har? Finns också ganska mycket klassklyftor i Sverige. Tror svensken skulle må bättre av att sluta konsumera, försöka laga det som går sönder hemma, vara ute massor i naturen, ha en social gemenskap och aktivt försöka göra något med händerna om dagarna istället för att vara på nätet. Nu kanske jag talar utifrån något medelklassperspektiv, men ja.

    Tror kanske inte heller det låter som en klockren DID. Har ett par kompisar som är diagnostiserade med DID och det är som personen ovan skriver, att de oftast får en blackout, och minns inte vad andra delpersonligheter gjort medans de ”varit borta”.

    <3

    <3 <3 <3

    Coronakommissionen har beskrivit det som ett haveri i sin första delrapport. Ska bli intressant att få se den slutgiltiga. Tack och lov görs stora omställningar inom försvaret och med krisberedskap i landet sedan en tid tillbaka.

    Om Magdalena Andersson kommer tillbaka som statsminister tror jag det också kan vara lovande. För att hon är kvinna, egentligen. Kvinnor generellt brukar ha ett högre säkerhetstänk, tycker jag.

Visar 12 inlägg - 1 till 12 (av 1,266 totalt)
0