Skapade svar

Visar 12 inlägg - 25 till 36 (av 1,869 totalt)
0
  • som svar på: Hatad och vuxenmobbad

    <3 Oj, hjälp, blir chockad att läsa, kära du. Vilken fasansfull grymhet och brutal utsatthet du tvingas genomlida! Blir så ledsen och orolig. Bengt är verkligen ondskan personifierad – får rysningar. Ord kan inte förklara vilken orättvisa jag tycker det här är. Polisen får inte vända ryggen när man behöver de som mest. De får inte det.

    Tusen kramar till dig!

    som svar på: Ångest kriser skuld

    <3 Jag håller med dig. Tänker angående klimatflyktingar som flyr till norr att det är djupt märkligt också att Sverigedemokraterna inte ens verkar tro på klimatkrisen eftersom de brukar vara väldigt engagerade i alla möjliga former för att stoppa eventuella klimatflyktingar.

    Känns som om jag gått in i rollen som någon form av ”influencer” på det här forumet som tipsar och länkar till allt möjligt, men podcasten ”Klimatgap” som finns på Spotify är fantastisk! Rekommenderar för den som är intresserad i ämnet.

    5. Varför ska jag behöva ta ansvar?
    Season 1, Ep. 5
    Hur stor mening är det egentligen att jag som ensam individ anstränger mig för att leva klimatsmart? Vem bär egentligen det största ansvaret; individen eller systemet? Och apropå det där systemet; vilka är det?

    Maria Wolrath-Söderberg och Isak Jarnehäll diskuterar hur man sprida sina gröna gärningar och förändra strukturer och system.

    https://shows.acast.com/klimatgap/episodes/klimatgap-20-07-03

    som svar på: Hur är ni ensamma?

    <3 Jag har laddat ner appen ”go friendly” där man kan anmäla sig till aktiviteter tillsammans med andra som också vill få nya kompisar. Man får skriva en presentation där, lägga upp en bild på sig själv och så är det fritt fram att antingen själv skapa aktiviteter eller hänga på andra. Just nu under sommaren är det en del konsertbesök, picknick i parker, gå ut på någon bar och dricka drinkar eller hemmakvällar med film och popcorn. Kan även finnas förslag på att åka utomlands ihop med mera. Har ingen aning om hur folk har upplevt dessa träffar för har inte gått på någon men jag bara känner en lättnad att man kanske kan ge det ett försök vid något tillfälle. Det är hoppfullt att möjligheten finns att träffa nya människor på genom det stället. Så tips är att signa upp sig där alldeles gratis!

    I övrigt fungerar jag ganska mycket som du att jag inte heller vill ”tränga mig på” och frågar inte personer i min närhet vad de skulle göra t ex på midsommar, eller allmänt i hopp om att bli inbjuden. Utan ligger också ständigt lågt. Inväntar förslag och att någon ska höra av sig generellt. Jag har dock några kompisar men känner mig inte så trygg i det, det är för ”tunt” och fyller i det sociala behovet som jag egentligen har. Kände igen mig i det du skrev om att titta mycket på filmer och serier och att sociala medier kan göra att man mår betydligt sämre i sin ensamhet. Jag lysssnar på podcast som sällskap allra oftast. Eller Svtplay. Sport. Ljudböcker.

    <3 Vi har en samtyckeslag också så det ska framförallt vara motparten som är observant på att denne inte går över någon gräns. Googlade för att läsa på lite och hamnade på en sida som riktar sig till män men tyckte det var givande att bli påmind om vad som gäller och inte. Kanske du med skulle tycka det kändes tryggare i framtiden genom att bli påmind om den lagen? Hoppas!

    Samtycke
    I media hör vi ofta om hur killar och män har svårt med gränsdragningar när det kommer till sex. Statistiken talar också sitt tydliga språk – nästan samtliga som döms eller misstänks för sexualbrott av olika grad är killar och män. Men vad betyder egentligen samtycke och ömsesidighet vid sex?

    Nya samtyckeslagen som infördes 2018 säger att sex ska vara frivilligt och om det inte är frivilligt så är det olagligt. Samtycke handlar om ett ansvar i att vara uppmärksam på om den eller de som deltar i en sexuell situation med dig, vill ha sex. Detta gäller även om någon först vill ha sex, men sen ångrar sig, eller kanske vill ha sex på ett sätt men inte ett annat.

    Ömsesidighet handlar om att det ska kännas bra för de som har sex både innan, under och efteråt. Är du det minsta osäker på om en person vill ha sex med dig ska du stanna upp och försäkra dig om att personen vill innan ni fortsätter. 

    Ofta är det uppenbart vad någon vill eller inte, men för att veta säkert handlar det om att lyssna in personen på flera plan samtidigt; vad som sägs, kroppsspråk och andra signaler.

    Samtycke och ömsesidighet handlar med andra ord om inställningen att vara uppmärksam och inkännande som regel, och inte “köra på tills man får ett nej”, eller att något inte känns ok. Man kan helt enkelt säga att allt utom ett ja, är ett nej. 

    Ha aldrig sex med någon som är väldigt still och passiv, verkar vara rädd, ha ont, som har somnat eller är mycket full eller påverkad. Det är våldtäkt.

    Samtyckestips!

    Känn in dig själv. Är det en bra känsla i magen? Känns situationen ömsesidig? Tror du att du skulle ångra dig efteråt om ni fortsätter?

    Testa att komma överens innan. Om ni har pratat om hur ni gillar att ha sex är det mindre risk att ni går över varandras gränser.

    Var uppmärksam. Om en sexpartner exempelvis drar sig undan, verkar tappa närvaron, röra sig mindre, vara mindre engagerad så kan det vara signaler om att personen inte längre vill. Man kan vara kåt i början, men tappa lusten under tiden, förvänta dig inte att upphetsningen följer din egen kurva.

    Lär dig hantera att bli avvisad. Det kan vara en svår känsla att ha lust när den andra inte har det, men genom att ha en plan för det är det lättare att undvika att visa sin besvikelse. Är ni i en fast relation kan det vara bra idé att söka rådgivning. 

    Pusha inte, varken dig själv eller en partner, att ha sex. Om du känner att du börjar tjata om sex är det en varningssignal om att något inte står rätt till. Det ger inte heller särskilt mycket självrespekt. Då är det bättre att stanna upp och prata om varför ni gör som ni gör. 
    Efter #metoo och den nya lagen har många killar och män pratat om detta och reflekterat över sin egen roll i MÄN:s samtalsgrupper. 

    https://mfj.se/lar-dig-mer/manlighetsnormer/samtycke

    som svar på: Ingen att prata med

    <3 Fina du, känner så igen mig. Det är så smärtsamt att bli övergiven när man som mest behöver personer. The story of my life. Jag hade en sådan situation för ett år sedan och då reagerade jag med en genuin vrede (som jag faktiskt inte upplevt tidigare i den magnituden) som gjorde att jag tog mig ur skiten på egen hand, i stället. Övervägde också självmord innan vreden tog sig vid och jag kände att de alla kunde dra åt helvete. Jag vet inte var jag fick den urkraften ifrån men det var något med orättvisan som gjorde mig så otroligt provocerad. Alla dessa som jag själv med mina bara händer dragit upp ur mörkret hjälpte mig inte ett skit när det väl gällde. Jag vet inte om jag skulle orka göra det igen, dra upp mig själv så, men jag önskar gärna att du planterar ett stort fuck you till de här personerna och skapar ett nytt kapitel i ditt liv – utan dem. Du förtjänar tusen gånger bättre och vi finns här för dig under den tiden! <3

    Till min stora förvåning var det också så att dessa personer jag hade i mitt liv gjorde mig ensam. Skapade ensamhetskänslorna. När jag varit själv och sluppit bli avvisad eller inte inbjuden har det märkligt nog inte ekat lika tomt. Tänker alltså att det finns så mycket för dig att vinna att klippa med de här personerna, inte minst pojkvännen, och få ett bättre liv!

    Kram

    Vad fint <3
    Stort tack för tipset och de orden!

    Kramar tillbaka ❤️

    En annan aspekt vad som ger en frisk person mening kanske kan handla om att hitta kärlek. Ser personer ibland som möter kärleken och som verkar vilja gröpa ur och påminnas om exempelvis ungdomens källa. Alltså typ män/kvinnor i 40-års åldern som hittar yngre personer i runt 25-30, i någon längtan efter att få ”börja om” kanske. Slippa påminnas om att vi alla går döden tillmötes. Jag tror också, som tidigare nämnts, att sk friska människor hankar sig fram mycket i livet genom att skapa många och rika upplevelser och där de byter miljöer ofta eftersom det stimulerar och gör en lyckligare, tror jag, enligt lyckoforskningen. Om man mår bra är det nog inte lika svårt att känna meningsfullhet.

    Underbart att höra! <3 Heja dig och er! Ja precis, inte konstigt för man vet ju aldrig och kan lätt frukta det värsta. Vad bra att det gick att familjen höll ihop den här gången, gud vad det kan betyda mycket!

    Tack, också haft det över förväntan. Grov ångest imorse men som överraskande blev ett trevligt möte med dem jag firade med under dagen.

    <3

     

    som svar på: Gränslöst
    Trådstartaren

    Ledsen att du känner igen dig! <3 Vill kanske inte påstå att de kräver hjälp men kanske mer att de typ kräver >kontakt< en relation. Eller åtminstone inte slutar höra av sig fast jag bett om det. De bara ringer från andra nummer så det är svårt för mig i mellan åt att veta att det just är de som söker mig.

    Tycker det är lite tråkigt, blir lite nedstämd, när jag förstår att flera av oss här på forumet talar i termer av ”normala och friska” människor. Som om vi vore så oerhört annorlunda den kategorin. Talade med en kompis igår som beskrev det som att hon har så skilda erfarenheter och bakgrund, att hon valt en annan väg i livet än många andra människor och därför inte tror hon skulle klicka med den sortens personer på djupet som tagit en mer vanlig väg.

    Jag känner att jag står med ena foten i den sk. normala världen där jag umgås med friska och normativa människor, samtidigt står jag med foten i den andra, att jag dras till det lite mer avvikande och mörka. Det som är så svårt är dels att ha självförtroende att våga ingå i det ”normala” tycker jag, samtidigt är det oftast lätt att riskera problem, allvarligare problem, ifall man träffar de här lite mer mörka personerna med psykisk ohälsa och som kan överraska en på ett obehagligt sätt. Kanske är det min utmaning? Jag vet inte vilken flock jag riktigt tillhör av dessa två. Tycker mig tillhöra nästan ett tredje alternativ,  vad nu det skulle kunna benämnas som?

    Åh, håller tummarna att det går bra och blir en fin och harmonisk midsommarafton för dig och familjen <3 jag vet precis vad som kan hända i dysfunktionella familjer under högtider, vilken hög ångest och rädsla det kan framkalla. Vill skicka många kramar!

    Jag har varit med om samma sak. Både att ha sex i närheten av syskon och även i duschen när jag fortfarande bodde hemma. Senare också med andra killar att man visar att man inte vill men så vips är man där ändå. Har inte funderat på det sådär på djupet tidigare utan när jag läser inlägget du skriver så börjar jag med förstå att de där olustkänslorna som kommer krypandes efteråt är att ta på stort allvar.

    Tänker att det gör något med en relation när ens partner eller den man träffar inte är lyhörd för att man inte vill? Att det väl är manipulativt och att de sätter sina behov framför ens egna när de gjort såhär?

    Minns en kille som tyckte vi skulle ha sex när min syster bokstavligen var fem meter därifrån och även i duschen, verkade ha svårt för liksom avskildhet. En annan gång kom hans mamma in i rummet och han verkade inte så brydd av det heller, konstigt nog. Tror han kom ifrån ett gränslöst hem och som jag minns det kunde mamman säga att hon hörde honom hela tiden ha sex med sina flickvänner och tyckte det var typ irriterande. Jag vet inte. En annan är absolut inte uppväxt i en sådan ”kultur”.

    Jag förstår att du fortfarande känner dig förvirrad över det som hände och absolut inte vill hamna i samma situation igen. Tror det är jättebra att du sätter ord på det här så det är färskt i minnet att du är noga med att säga nej. Inte göra det ifall du inte vill, eftersom det kommer kosta på då och du kommer må dåligt över det, efteråt. Jag tänker att det finns killar som absolut inte håller på såhär utan lyssnar in motparten.

    som svar på: Gränslöst
    Trådstartaren

    Tack för dina intressanta ord och vinklar! <3

    Alla tre har haft jättesvårt att acceptera ett avslut när jag pratat med dem om det. Det är absolut inte så att jag ghostat någon utan vi har haft långa samtal om det här. En av dem gav jag också flertalet chanser för han verkade ha något självskadebeteende att han blev elak när någon kom för nära (han var öppen med att det gick till så). Tillslut tappade jag tålamodet och kände att problemen han brottades med var för stora (jag förstod definitivt inte omfattningen till en början) och skadliga för mig att upprepande gånger utsättas för. Det blev inte bättre utan han blev bara allt mer gränslös i sina sätt emot mig.

    Ibland när jag läser i tidningar eller hör på dokumentärer om tjejer som blir mördade så tänker jag på honom, att han skulle kunna vara killen som mördat en oskyldig tjej i något psykosliknande tillstånd. En av dem andra killarna är lika knäpp som honom – obehagligt. Den tredje litar jag mer på, han skulle inte kunna göra något sånt, han har mest lite svårt med inlevelseförmåga och förstå någon annans perspektiv. Om man kokar ner det här så är det framförallt två av dem som känns lite otäcka.

    Flera i min omgivning, speciellt min pappa faktiskt, har genom åren reagerat på såna här personer som jag fått kontakt med. De tycker det är jättekonstigt att jag försätter mig i den här situationen. Det tycker jag med egentligen men vill som sagt inte döma ut någon i ett tidigt skede. Lätt att vara efterklok. Minns att jag sa till en terapeut någon gång att jag identifierar mig med de här som har problem, att jag innerst inne läser in att de kanske är likadana som jag bara, att det är ett missförstånd ibland att avvisa och döma ut, och därför vill jag göra annorlunda. Det ångrar man ju bittert nu.

    Tänker på den fd. väninnan som kontaktar trots att du visat att du inte är intresserad, att det låter som att hon (kanske omedvetet) spelar just på ditt dåliga samvete? Att hon vill att du ska känna skuld och därför göra annorlunda, tycka synd om henne? Är det inte så också att man kan ju ge personer, eller relationer, en andra eller åttonde chans, ifall man är överens om vad som inte fungerat tidigare och där man lovar att vara observant på att det inte sker igen?

    Just det där hamrandet eller vad man ska kalla det för, att någon slentrianmässigt sitter och ringer till en känns så himla oseriöst och ogenomtänkt tycker jag. Jag tolkar det som att man ska svara och allt ska vara ”som vanligt” trots att det ju absolut inte är det. Tolkar du det så också med den här tjejen som vill ha kontakt? Alltså att hon vill inte ta ansvar, se sin beskärda del, utan hon vill ha det som innan kanske? Polletten har inte trillat ner för henne vad som var fel, det egentliga problemet, i relationen?

Visar 12 inlägg - 25 till 36 (av 1,869 totalt)
0