Skapade svar

Visar 12 inlägg - 13 till 24 (av 2,063 totalt)
0
  • som svar på: Så meningslöst

    <3 Åh! Tänker också på framtiden och hur bisarrt det vore om vi som redan haft ett rent helvete, ska utsättas för det man trodde var, det mest otänkbara. Alltså jag har faktiskt gjort så att jag blivit ännu mer aktiv på exempelvis sociala medier. Går även med i fysiska demonstrationer irl. Skriver under i kampanjer för att stötta typ aborträtten. Jag försöker kämpa emot! Göra nåt. Klarar inte av att vara passiv och bara se världen förfalla. Tycker man mår mycket bättre av det. Lite som att man tar tjuren vid hornen.

    som svar på: Saknar mitt ex

    <3 Vad smärtsamt. Hjärtesorg är så tungt. Jag tänker att det låter som att du är en bra bit in i processen och att du nu behöver ett nytt steg att förhålla dig till? Jag undrar om det inte kan vara hjälpsamt att du träffar en ny person som du lite löst bara hänger med? Alltså för att ta sig över den tröskeln? Tänker också att du säkert lärt dig massor av tidigare relationen om vad du söker och inte söker hos nästa partner. Kanske du kan hitta en person som har mer av det som du saknade hos din förra? Vet inte om det här är till någon hjälp övh. Tänker mest högt.

    <3 Fina du, det är förskräckligt att du blivit behandlad som luft och som ett misstag av din egen ursprungsfamilj. Där kärleken ska froda, ju…

    Ledsen också för att de fortsätter sin kyliga stil än idag. Du förtjänar så mycket bättre!

    Förstår alla dagar i veckan att du tar illa vid dig och upplever samma utsatthet som när du var barn. Det brukar jag också göra när det händer mig. Smärtsamt också att tvingas se hur kärleken liksom portionerades ut framför ögonen till din syster. Det låter outhärdligt, förfärligt och nedbrytande. Vill skicka en stor kram till dig!

    Tycker det låter så fint med din nya partner. Så värd, du om någon, är honom! <3

    <3 När jag gått i privat terapi är det inget som har ”läckt ut”. Man får inte brev hemskickat, heller. Kan du börja i det kanske?

    Kram!

    som svar på: Orkar inte mer

    <3 Stor kram till dig! Låter helt, helt förskräckligt. Fina du, är så ledsen!

    Är du framförallt deprimerad, har psykiskt ont i själen eller är utmattad – om du orkar säga? <3

    som svar på: Sårad och svartsjuk

    <3 Vad jobbigt! Låter som att det dränerar er jättemycket som par att det blivit såhär? Jag tänker litegrann att du verkar lita på din partner men inte på henne? Det är isf en positiv aspekt i det hela.

    Undrar också om den här tjejen på jobbet kanske har en funktionsvariation som gör att hon beter sig på det här sättet? Tänker att det ofta kan vara så på arbetsplatser och med nya människor att man kan bli helt tokig för att man inte förstår någons avvikande beteende, men så visar det sig allra oftast att personen har ”nåt”. Det är ju ett konstigt och gränslöst beteende att kontakta en kollega på sin fritid – generellt. Ännu märkligare är ju detta med hjärtan, verkligen.

    Om jag vore dig hade jag försökt sitta ner i båten och övat på tillit till min partner. Tänkt att det här är ett eldprov att arbeta på svartsjukan och därmed kolla ifall han är att lita på eller inte. Jag hade försökt lägga över det på honom. Att han får sköta det här snyggt.

    Det här kanske man inte får säga men min uppfattning är också att vissa män har lite svårt generellt emotionellt, de förstår inte riktigt när saker och ting landar fel hos sin partner. Förrän de ser reaktionen. Men då kan de fortfarande vara väldigt så handfallna inför vad de ska göra. Jag vet inte varför det är så.

    Stor kram

    som svar på: Kan så lite…

    <3 När jag inte vet så mycket om ett ämne brukar jag söka runt lite på nätet och youtube. Hitta klipp om det. Speciellt där jag har enorma kunskapsluckor. För ca 10 år sedan gick jag en universitetskurs om dinosaurier. Trodde på fullt allvar inte att de hade funnits utan att det var påhittat. När jag läste kursen om hur liv skapats var det enormt fascinerande. Jag har alltså också brutala kunskapsluckor. Skulle inte kunna ställa upp i tv på frågesport för skulle definitivt skämma ut mig. Tips hur som helst är att söka runt lite och lära pö om pö? Kanske något i ämnet av det din pappa pratade om? Om du är intresserad? Vissa ämnen gör ju också att man blir sömnig, man orkar inte. Är man lite intresserad, som detta med dinosaurier (en bit in på kursen ska jag tillägga), kan det göra att man känner sig rik. Man mår jättebra att få lära sig mer. Världen öppnas upp.

    Tänker du på någon speciell diagnos förresten?

    som svar på: Kan så lite…

    <3 Tänker att du har en enorm rikedom i livskunskap. Du har sett och upplevt så mycket. Det syns på dina inlägg att du har en hög empati för andra människor. En värme i ditt språk.

    som svar på: min arbetssituation

    <3 Tänker att fritidsledare är ju absolut ett yrke och arbetsuppgift. Tror man får kopiera länken då Mind verkar stoppat funktionen att klicka, bara https://sv.wikipedia.org/wiki/Fritidsledare

     

     

    <3 Det obehagliga i det här tycker jag är känningarna att man lärde sig under coronapandemin att man står verkligen själv i en kris. Det skrämmer mig. Folk blir egoister. Det finns ingenting som heter att myndigheter skulle hjälpa en, tror jag. Ser framför mig meningslösa pressträffar där man inser att man ska klara sig själv. Att det bara är påhittad empati man får beskåda. Även om man är svårt fysiskt funktionsnedsatt. Grannar under krig föreställer jag mig skulle kunna ta till brutala handlingar för att rädda sig själva. Min syn på svenskar är heller inte särskilt positiv, är jag rädd. I synnerhet inte nu efter valet när så många visat sina ”true colors” att vara rasister.

    Jag har verkligen tappat tron på mänskligheten.

    som svar på: Hjälp

    <3 Det är ju sårande också att hon inte tror dig, tycker jag? Jag menar om man varit ihop i 19 år så brukar man kunna läsa varandra som öppna böcker? Är det här något som hänt tidigare att hon har svårt med tillit? Minns en gång att jag anklagade min kompis för något rykte som gick. Hon reagerade med bestörtning över att jag började i änden att jag trodde mer på ryktet istället för att lyssnade på henne. Det tyckte hon var det absolut mest anmärkningsvärda och sårande i sammanhanget. Att det sa nåt om våran relation och hur väl vi kände varandra. Efter det lärde jag mig en läxa.

    Trådstartaren

    <3 Åh! Tack för tipset. Så otroligt inspirerande, håller med. Började googla om det fanns något ledigt hus kvar till och med. Är nog desperat.

    För mig är det en sådan otrolig skillnad om jag får börja arbeta på eftermiddagarna eller kvällarna. Är oftast på bra humör då, har energi, känner att jag hunnit med att duscha, äta, göra mig klar. Arbetsförmågan är som bäst. Motsatsen kan man säga sker om det är förmiddag. När jag bokar in träffar med kompisar föreslår jag alltid kvällar eller efter lunch. Likadant när jag arbetade med rekrytering att intervjuerna såg jag till skedde helst vid typ kl 15. Samma med läkarbesök. Det är jättetydligt för mig att jag inte kan hantera ett arbetsschema eller tidiga föreläsningar. Får ett enormt funktionsbortfall. Lägger mig klockan 22 också, men det handlar inte om det. Vaknar ju upp på nätterna, är aldrig utvilad. Jag måste ha hela morgonen på mig att sakta få vakna till liv. När jag arbetat sena kvällar och nätter kan jag med lätthet arbeta heltid. Det går runt. Samma med distansstudier. Jag kan genomföra de. Till och med arbeta och studera heltid, samtidigt. Allt handlar om att få utrymme till att sova ikapp ifall natten varit helt förskräcklig och sömnbristen gör en bortkopplad all form av funktion.

Visar 12 inlägg - 13 till 24 (av 2,063 totalt)
0