Skapade svar

Visar 12 inlägg - 1,705 till 1,716 (av 2,188 totalt)
0
  • Jaha! Förstår, då är det inte så produktivt att tänka ännu mer på att inte känna så stark tillit <3

    Kanske är det tillit till livet som är lite centralt? Våga lita på att det bär även vid motgångar? Så som religiösa personer verkar göra precis som du säger? Vaggas in i trygghet att det kommer bli bra?

     

    Blue Kasibi <3

    Vet inte om det här kanske är lite motsats till att hitta godhet med hörde någon säga vad jag tyckte var klokt: Älska alla du möter men lita inte på någon.

    Kan tycka det låter vettigt att ha det förhållningssättet? Kanske inte som meningen med livet men hur man kan navigera i tillvaron? Att vara respektfull och se det fina i andra, men lita i per automatik på de du möter. Kanske är det lättare också att se det goda i att andra om man är lite försiktig ändå med att lita på dem? Andemeningen blir då kanske att meningen med livet är att bidra till andra men var alltid autentisk och sann mot dig själv? Någon mix där av innanför och utanför så slipper man bli besviken också, hehe. Att älska sig själv blir också lättare om man inte går på minor?

    Är det inte så att Mind just vet väldigt mycket om psykisk ohälsa? Vad konstigt isf om all psykisk ohälsa per automatik klappas ihop och innebär att man inte klarar av att vara volontär generellt? Det kanske är klurigt att avgränsa vilka problem som anses mer eller mindre lämpliga? Jag vet inte. Känns som ett känsligt ämne det här. Samtidigt så går man väl inte till jobbet om man är instabil – särskilt inte om man ska stödja personer med självmordstankar? Tillit är viktigt att känna av sin arbetsgivare.

    När de gör de här rekryteringsarbetet så behöver man kanske förstå mer om vad exakt det är för psykisk ohälsa som personen lider av? Hur pass omfattande är det? Är personen tillräckligt stabil för uppgiften? Att förstå mer om enskilda fall känns rätt centralt? Det är väl liknande med t ex fysiska handikapp att man kollar av där om det påverkar arbetsuppgifterna eller riktar in sig på olika uppgifter som lämpar sig bättre – kanske i olika perioder. Men att neka någon en tjänst pga. ett handikapp som saknar grund (otillräcklig utredning) är väl till och med olagligt?

    Ingen aning om hur Mind gör när de nekar alla personer med psykisk ohälsa. Skulle själv inte känna mig bekväm i det rekryteringsarbetet – av det lilla jag vet hittills, tror jag.

    Kom på att inom psykiatrin får man väl jobba även om man har psykisk ohälsa? Är väl inte som att personal enbart har psykisk ohälsa på ”sin fritid”?

    Vad fantastiskt att du orkat söka hjälp och att nu också få stöd och verktyg! Förstår att det är läskigt att ha ett sånt möte med chefen inblandat också. Hoppas det kommer gå bra och att chefen får sig en tankeställare. Övning med rollspel lät ju också som en bra lösning!

    Precis så kände jag med, trodde skoltiden med mobbing och skvaller var förbi, men så är det tom värre att vara vuxen och ute på arbetsmarknaden. Jag har aldrig varit mobbad i hela mitt liv i skolan. Däremot haft många gånger ett rent helvete på arbetsplatser. Värst drabbad har jag faktiskt blivit av personer med låg utbildning, om jag ska vara lite krass. Likadant har det varit för min syster. Kanske är man ett hot eller liknande.

    Hur som helst, fint att du ska få stöd nu! Hoppas med hela mitt hjärta att det blir bättre på din arbetsplats framöver. Att detta är startskottet på ett sundare arbetsklimat <3

    Pink Soqaci, jag hör vad du säger. Det låter som att du inte träffat på rätt person alls där vid svenska kyrkan och som just bemötte dig i ”medmänsklighet MED avstånd”? Verkligen en ny epitet.

    Får lite associationer till arbetsplatser som kan ha ”slogans” eller värdeord av stilen ”lojalitet”, ”integritet” och så är man typ på en av Sveriges otrevligaste arbetsplatser, aldrig har man varit med om något liknande. Så förljuget. Det kan ju verkligen vara så ibland också att det är fel personer som arbetar, även ideellt. Tycker det låter förskräckligt hur som helst att du inte blev bra behandlad av den här prästen. Oroväckande. Orkar du säga vad som hände?

    Jag tror väl inte heller att det är MiND själva som ser till att ens inlägg försvinner, det vore också otäckt. Men jag kan också bli så oerhört arg när inlägg försvinner och man inte orkat med att hålla på och klippa, klistra. Man tycker ju att det bör fungera utan ”livboj”. Extra jobbigt förstås för dig som ansträngt dig så i inlägget och verkligen hade något superviktigt att säga! Så tungt då. Känner med dig fina du <3

    Tvärtom är du snarare ovanligt stark och tjysst som ställer upp för andra trots att du egentligen har andra områden att också ha i rullning, tänker jag. Det låter verkligen som att du är just överbelastad? Går det att på något sätt förändra just hjälpinsatserna du gör jäntemot din bror och kompis? Tänker saker som att finnas där då och då på telefon mer än alltid fysiskt? Beställa mat och annat till din bror online? Försöka efter bästa förmåga återgå mer från ditt eget hem och agera därifrån? Sova i sin egna säng tror jag kan vara lite avslappnande och tvärtom stressande att vara på ”resande fot” när man ska hjälpa andra? Har själv levt ett sånt typ av liv i många år och minns att jag kände mig hemlös, nästan. Som att roten och själen knappast hanns med utan det var serva andra som gällde. Hade också en självmordsbenägen kompis och vet att det är fruktansvärt stressande för att man oroar sig och i viss mån måste man ju vara tillgänglig!

    Hur som helst är mitt tips att hitta kryphål till avlastning i speciellt smått. Släng jackan på golvet, skit i att den ligger där. Ta ett bad och ha mobilen vid kanten. Blunda mycket. Ta tillfället i akt till mikrovila. När du sick-sackar mellan de två du hjälper försök dra in luften ordentligt. Unna dig egentiden du får då osv.

    Jag tänker på dig. Tycker du verkar vara snarare en klippa att lita på. Men det är inte värt att riskera sin egen hälsa, som du vet. Var rädd om dig också.

    Japp, verkligen! Topp fem värsta jag varit med om i hela mitt liv. Känner också varje morgon att det finns noll anledningar till att kliva upp. Igår var det så pass illa att jag faktiskt kontaktade Mind-chatten. Det har jag faktiskt aldrig gjort tidigare. Idag mår jag lite bättre. Har extrem respekt efter det här för alla som sitter i fängelse. Lyssnat på några dokumentärer om hur det är att leva ett sånt liv och kände igen mig. Försöker härda det sista nu. Komma ut i ljuset igen och få tillbaka livet.

    Vill du säga vad du har tuffast med nu under coronan? Är det just ensamheten och alla begränsningar det resulterar i? Att man blir så jäkla fångad i sin egen vanmakt på något sätt?

    Hej Olive Tetyny,

    Har inte heller kunnat läsa eller svara i den andra tråden, jättekonstigt. Synd, det var många spännande svar där!

    Funderat lite mer på ämnet och då ploppade en ide upp om att man kanske kan försöka se till så man är två personer när man säger till en översittare på tex en arbetsplats? Att efter någon sagt något man reagerat på men fryst fast vid, kanske bolla det med en kollega man tycker verkar vettig och höra efter där vad den ansåg om den kommentaren? Har man tur tog den andra lika illa vid sig som man själv gjorde och kanske det gör att i nästa situation det sker så kan man byta en blick och sedan våga säga något – tillsammans?

    Jag tyckte på min förra arbetsplats att det var ofta samma individer som framförallt kastade ur sig alla möjliga konspirationsteorier, men även vad de inte förstod, djupt förolämpande kommentarer om allt ”de inte förstod”. Märkte att de ofta blev irriterade när ingen orkade riktigt varken säga bu eller bä. Folk var ju där för att jobba och inte för att diskutera. Men det som hände då var ofta att de började konfrontera andra istället och säga saker som: Tycker inte du så också? Vilket ofta gjorde de flesta ganska obekväma, här skulle tas ställning! Och inte sällan kunde alla möjliga personer nicka instämmande (även personer jag aldrig hade trott skulle göra det, eller vad jag tror tyckte så, egentligen). Rädslan vann. Kanske är det lite svenskt också att inte vilja stöta sig med någon? Slutsatsen av det här som jag drog var att  ”ledarna” i gruppen växte sig dessvärre större – fick mer mark, och om någon satte emot så fanns en överhängande risk att själv bli utsedd till syndabock. Den som skitsnacket sedan florerade om. Detta hände dessvärre mig (inte något politiskt utan det handlade om andra saker jag vägrade infinna mig i).

    Min systers man som är politiskt engagerad på ganska hög nivå (på sin fritid) har alltid sagt att man ska kunna prata och vara oense i frågor, men sedan efter det samtalet ska man kunna ta en kaffe ihop och vara sams. Det tycker jag är så himla klokt. Är väl lite det där att inte blanda ihop sak och person.

    Hej igen! Ah, förstår nu vad du menar, ursäkta, det var jag som läste väldigt bokstavligt innebörden av ”avstånd”. Kanske psykologen jag träffade var just i den kategorin att det definitivt inte var någon som jag gjort något med eller där vi var på dejt precis, haha. Har också absolut massor av såna erfarenheter av att bli intresserad av någon men där man inte riktigt är på ”rätt arena” för att kunna göra något åt det riktigt. Hade en medarbetare på jobbet jag var hemskt förtjust i, lite opassande eftersom jag var hans arbetsledare. Det var något med attraktionen mellan oss som var lite väl uppenbar. Har även varit kär eller vad jag ska kalla det för, i en chef för några år sedan. Då blev jag också extremt knepig. Det slutade inte så bra, hehe.

    Hur blir du när du blir sådär knepig – om du vill säga?

    Spännande ämne det här tycker jag! Tänker att det borde väl inte vara så ovanligt att bli kär på avstånd? Jag vet inte heller riktigt vad sk ”vanligt folk” gör och blir kära i, men ja.

    som svar på: Till alla oavsett

    Vad bra! Har inga problem att axla en svarar-roll på det viset utan det är när det som sagt kommuniceras ut att man gärna får svara för att man känner sig väldigt ensam och mår dåligt. Då behövde jag sätta en gräns att jag inte kan finnas där på det ansvarsfulla sättet. Mind chatten som sagt verkar ju fylla den funktionen? I övrigt svarar jag gärna! Så länge det är frivilligt som sagt.

    Ja, jag tror man kan få prestationsångest av att må bra/bättre. Som att man kanske delvis är rädd för att förlora det? Och sedan prestationsångest över sådant som hur man ska förvalta positiva känslor kanske?

    Hur som helst blir det kanske glesare respons här på forumet för mig då framöver – lutar åt det just nu. Har också haft det bättre senaste tiden (ungefär sedan en vecka bakåt). Haft lite vind i seglen, så med lite tur kanske min situation löser sig snart.

    Vi syns annars i sommar eller liknande! Ta hand om er <3

    Jag tror att det är att andra sätter sina egna behov framför dina? Därför tas du inte på allvar – andra förlorar på det? Tänker att omgivningen vill att du ska finnas där för dem istället för att tvingas göra ”uppoffringar” och därför finnas där för dig? Om man låtsas som att man inte hör, inte bekräftar en annan persons utsatthet tror jag man kan ursäkta sig själv med att det man gör inte är så pass illa som det egentligen är?

    Tror det är likadant på din arbetsplats, de vill att du ska sätta företagets välmående framför ditt eget. Bolaget ska rulla på. Ryktet ska bibehållas. Kan hända att även läkare kanske kör på den linjen att de vill ha ut en i arbetslivet istället för att erbjuda behandlingar, göra uppföljningar och skriva intyg osv. Detta för att göra ekonomiska besparingar.

    Kanske är det en luring när de tutar i en att man är så otrolig vettig och därför inte behöver någon vidare hjälp? Tänker på det de sa om att du har ”rätt synsätt”. Det var väl inte inställningen/tankarna som är huvudproblemet för dig, utan det är väl snarare att få vila och chans till återhämtning?

    som svar på: Till alla oavsett

    Indigo Qugugo <3

    Råkade skriva precis när du hade skrivit.

    72 länder, det är helt sinnessjukt.

    Förstår vad du menar med hopplöshetskänslorna och att härda sig fram. Det är så orättvist! Önskar det vore annorlunda fina du.

Visar 12 inlägg - 1,705 till 1,716 (av 2,188 totalt)
0