Skapade svar

Visar 12 inlägg - 1,429 till 1,440 (av 1,748 totalt)
0
  • Hej Micke <3

    Skulle så önska att någon, tex jag, kunde finnas hos dig nu och ta hand om dig. Vill att du ska fortsätta leva. Få uppleva kärlek igen. Vänskap! Häng med oss så länge i tråden ”Till alla oavsett”. Kan vi inte försöka lösa det här tillsammans på något sätt? <3 Om du fick önska, vad exakt önskar du av livet just nu?

    Tänker på dig!

    Trådstartaren

    Tack, Blue Tefobo <3

    som svar på: Oro

    Starkt att du skriver trots att du känner att det tar emot <3

    Det låter som att det är mycket som skulle behöva förändras och bli bättre i ditt liv generellt med boende, arbete och fler kompisar att höra av sig till för hjälp – men att slippa känna sig som en belastning?

    Ifall du inte vill skriva för liksom öppen ridå (kan förstå om det är skrämmande) finns det en tråd som nog kan upplevas lite mer ”trygg” https://forum.mind.se/forum/ma-piss/trad/till-alla-oavsett

    Stor kram

     

    Blir väldigt orolig för dig när jag läser <3

    Det går inte att ringa någon form av taxi och få komma in till sjukvården för dropp, sond och fysiskt omhändertagande?

    Stor kram!

    Hej,

    Åh vilken förskräckligt orättvis situation. Vill säga till dig att inte göra något dumt. Det här kommer lösa sig! Rättsväsendet måste förhålla sig till att du blev drogad – du är ju oskyldig! Håll ut, fina du!!! <3 Du kommer få sinnesro!

    Fina du,

    Tycker du om någon förtjänar all hjälp i världen! 30 år av stöd och hjälp är inte nådigt. Mycket ensamhet förstår jag att det kan innebära att vara den som står där i vått och torrt men som själv aldrig får sina egna behov tillfredsställda. Rekommenderar verkligen att ta tag i det där bagaget, den trasiga uppväxten. För det kan ge så mycket lättnadskänslor att sedan vara ute på den andra sidan! Liksom helare som människa. Kan ju vara tungt också att bära runt på hemligheter i sitt inre som pockar på sin uppmärksamhet, tänker jag. Vissa går ju i terapi i hur många år som helst och ska ju inte skämmas för det heller. Men kanske kan du tänka på det när du söker professionell hjälp? Att det är din tur nu.

    Kramar

     

    Det låter som att flera processer varit i gång parallellt med varandra? Att du försökte vara på flera fronter samtidigt och att det sedan blivit lite rörigt att reda ut vad som varit vad efteråt? Och även att du såklart blev superförvirrad under tiden som det pågick?

    Tänker t ex på den ena processen om att våga visa intimitet och ömhet (t ex genom att ge komplimanger om att den andra luktar gott). Att du också gjorde framsteg här och det är superfint inför framtiden!

    Den andra processen om att inte vilja förändras i sin personlighet (bli en pleaser) och anpassa sig för mycket till den andra. Och där det låter som att han haft en ganska dominant energi eller hur man ska uttrycka det, och därmed gjort det snudd på omöjligt för dig att stå emot den kraften?  Att du ofta blev överrumplad över hur han reagerade och blev osäker kring hur du skulle anpassa dig kring det?

    Tredje processen om det sociala och hur ”vid/öppensinnad/intresserad” man kan kräva av någon att vara i det. Hur stort ansvar man kan behöva ta i ett samtal och i en relation?

    Tänker att det är fantastiskt att du kan skärskåda dig själv i detta, analysera vad tusan det var som hände egentligen. Även om ni hade haft kontakt kanske det hade varit oerhört svårt att kommunicera med honom om just detta – får intrycket att han inte varit så mottaglig generellt att få någon typ av feedback? Och det är väl det du hade behövt i den här relationen, liksom att ni samarbetade mycket mer och där du fick återkoppling från en person som varit mogen och stabil i sig själv att våga finnas kvar i det? Just så som intimitet brukar byggas upp över tid?

    Värme

    Vilken jobbig situation! Förstår också att det är stressande eftersom han börjat komma upp en del i åldern nu och behöver förändra sig för att inte ha med sig det här även som tonåring. Tänker eftersom ni redan prövat strategin att säga ifrån ordentligt. Pedagogiskt förklarat varför det är fel att ljuga. Visat honom situationer där ni talat sanning och förklarat fördelarna och att det går hur bra som helst att leva i ärlighet. Är det kanske just på sin plats att bli arga på honom när han ljuger? Visa besvikelsen? Visa att ni på riktigt är väldigt upprörda över det här och att det absolut inte är ett okej beteende att varken ljuga eller trakassera andra barn? Om han på sätt och vis kommer undan med att omgivningen inte blir ordentligt upprörda är väl risken att det indirekt blir som att säga att vad barnet än gör blir vi aldrig arga för det? Vilket nog kan skapa en känsla att det är fritt fram att göra vad som för någon utskällning kommer det minsann inte att bli? Tror inte att polisen eller socialtjänst behöver kopplas in för att han ska förstå allvaret?

    Blev nyfiken på Francesco Parrinos och fastnade då för bla. ”Arrival of the birds”. Så vackert! Spännande att du kör offentliga konserter också! Wow alltså.

    Sökte på MÄN för visste inte riktigt vad det var för något. Så otroligt viktigt arbete! Alltid fint med eldsjälar som kämpar för förändringar i samhället. Kan tänka mig att det ger mycket att vara engagerad där?

    Jag har varit en del ideellt engagerad genom åren. Senast politiskt nu under våren. På senare tid har jag börjat känna en lust att söka mig vidare i livet. Har en önskan om att kanske börja arbeta som frilansfotograf och göra reportage världen över. Känner en allt starkare frihetslängtan. Fungerar musik för dig även som en uttrycksform? En ventil för känslor?

    som svar på: Till alla oavsett

    Fina Blue Bidoga, gud så fruktansvärt! Ja det finns mycket bättre behandlingar nu och de har även blivit bättre på att läsa av och sätta in rätt åtgärder. All min värme och medkänsla till dig, finaste du! <3

    Wow, vilka häftiga aktiviteter du kör! Så imponerande, verkligen!

    Spelar du då på pianot och får feedback i realtid eller fungerar det?

    Häftigt med det ideella engagemanget och språkutbytet också! Du har många talanger hör jag.

    Har funderat på att börja träna utomhus också, t ex springa, men inte kommit mig för riktigt. Bor i stan och tycker mest om att springa i skogen eller på löpband. Svårt för när människor stirrar när jag flåsar fram hehe. Är det utegym du föredrar?

    Bra tips också om att lägga sig tidigt och ta hand om den fysiska hälsan. Kör du någon speciell kost?

    som svar på: ”Du är inte ensam”

    Ibland (eller kanske ganska ofta..) är det så otroligt värdefullt att få fler perspektiv på hur saker och ting kan landa hos andra och som man själv kanske aldrig reflekterat kring. Det här tycker jag var just ett sånt. Kände hur jag lärde mig ett och annat genom att läsa det. Vill därför rikta ett varmt tack till dig Yellow Lyqipe för det <3

Visar 12 inlägg - 1,429 till 1,440 (av 1,748 totalt)
0