Skapade svar

Visar 12 inlägg - 1,429 till 1,440 (av 1,728 totalt)
0
  • som svar på: Till alla oavsett

    Yellow Horaka, förstår precis vad du menar med att få ”må-bra-känslor” av nostalgi kring jul och Lucia! Det är precis likadant för mig. Kanske mest Lucia eftersom jag fullkomligt älskade när det var dags att sjunga julsånger i skolan och det var sån fantastisk stämning i aulan. Minns att jag alltid höll på börja gråta pga. blev så otroligt rörd. Nu är väl mina minnen mer från min egen uppväxt mer än egna barn och familj, hehe. Känner mig lite omogen. Tycker hur som helst det lät fantastiskt fint att du är en nostalgiker och romantiker och också njuter av Lucia-kören – wow! <3

    ”White Christmas” med Bing Crosby, den är såå bra! En klassiker!

    som svar på: Barn ger mig ångest?

    Hej! Vilket intressant dilemma.

    Vet inte om det här kanske är lite pessimistiskt, hehe, men jag tror att en del personer skaffar barn och sedan upptäcker hur fruktansvärt jobbigt och krävande det är? Medan när man får syn på det hela hos sitt syskon och spenderar mycket tid med sina syskonbarn så fattar man mer allvaret på djupet och får ett annat helhetsperspektiv efter det? Kan det stämma med det du upplever?

    Jag kan absolut känna igen att få ångest av att se ett barn skrika på ICA. För mig hör det ihop med att ha fått massor av erfarenheter av barn efter jag hängt med kompisar och deras barn (olika faser och åldrar dessutom så blir ganska mycket man hinner snappa upp..). Och sedan mina syskonbarn också. Efter detta är jag också rätt skärrad över ansvaret det innebär. Typ sekunders-ansvaret. Man måste alltid vara närvarande och beredd på att fånga ett barn i luften med ena armen och samtidigt hålla koll så de andra inte slår ihjäl sig, känns det som.

    Kan det vara det som hänt dig? Du har sett på nära håll vad barn verkligen kan innebära och det har lett till funderingar och ångest ifall det verkligen kan vara något för just dig?

    som svar på: Till alla oavsett

    Ah, förstår! Julen är ingen höjdare här heller..

    Mariah Careys låt är verkligen fin!

    Är ganska musikintresserad så gillar att lyssna på körsång vid speciellt lucia. Lyssna på stämmorna. Var tvungen att kolla på Svtplay från Luciamorgon från Jukkasjärvi. Gud så stämningsfullt det var! Rekommenderar om man gillar att bara få in lite mys.

    Hej!

    Kom att tänka på en psykolog som berättade om att han haft patienter med ekonomiska problem och som därför sökte hjälp pga. ångestproblematiken det resulterade i. Och där psykologen berättade att det då hade varit mer hjälpsamt om patienten fick hjälp med pengar istället för hjälp med samtal. Tänker att det låter som att det är liknande för dig att du vill ha en sysselsättning? Du vill inte ha samtalsterapi i den bemärkelsen att prata om mående mm. eftersom det inte tar dig framåt eller ger dig en konkret lösning i din situation?

    Tycker du verkar ha ett enormt driv och som borde kanaliseras rätt i arbetslivet. Tror inte man behöver vara totalt talangfull för att göra något och känna att det är tillfredsställande eller ger credd av omgivningen? Tror om det klickar med sitt innersta väsen eller hur jag ska uttrycka det, så har man hittat rätt?

    Vad gör du  – frivilligt och tycker är kul – när du har tid över och inga måsten i övrigt? Det har jag hört kan vara något man ska spinna vidare på.

    Ja det kan verkligen sätta igång tankar efteråt om man gjort rätt eller ifall det varit lite otjysst att bryta kontakten. Samtidigt låter det som att det var helt rätt sak att göra i livet just då när ni inte var kompatibla och drog åt olika håll? Vissa kanske drivs mer av bekräftelse medan andra vill ha mer respektfullhet och lojalitet i relationerna mellan varandra? Att man står i olika behov och kanske även djup?

    Det känns också som att det generellt är en svår grej att berätta för en nära vän att den på olika sätt beter sig som en skitstövel. Också jobbigt att behöva plocka ner någon med en stark image av coolhet. Hade inte heller pallat ta det samtalet om och om igen, tror jag.

    Eftersom man kan präglas så mycket av vilka man umgås med känns det kanske relevant att försöka söka sig till personer som gör att man blir en bättre version av sig själv – inte en sämre? Hehe.

    som svar på: Till alla oavsett

    Yellow Horaka, hoppas också det håller i sig ett bra tag nu <3

    Har ni firat Lucia något idag? Har ni någon favorit jullåt att dela här?

    Ah, ledsen att jag läser slarvigt. Du har verkligen skrivit flera gånger om att du försökt. Vill även passa på att säga att jag förstår att det måste kännas väldigt frustrerande för dig att vilja ta en diskussion med någon och sedan känna att du slits itu pga. att du mår för dåligt av det. Måste vara väldigt påfrestande! <3

    Ja, det är väl så att ju mer man lär känna någon desto mer börjar man upptäcka saker i den andres personlighet som blir liksom irriterande. Det är verkligen ett dilemma att antingen våga ta upp det eller välja bort personen i fråga. Jag förstår att du har huvudbry!

    Kram

     

    Jag tänker att du har massor att bidra med till det här ”normala folket” hehe. Av det jag sett av dig här känns det som att du är en väldigt snäll person och att det sista du gör är att medvetet skada någon. Du verkar väldigt smart också! Personligen om jag vore din kompis hade jag nog gärna velat ha feedback ifall det är något som jag gör fel. Lite att får man återkoppling från ”rätt person” och som är bottnad i liksom värme kan det också vara något man är oerhört tacksam för? Och sedan kanske då detta förstås att är det något i en annans personlighet som man stör sig på att man kanske får låta bli att säga något eftersom det nog inte går att förändra. Funderar alltså på hur det skulle vara om du träffade andra människor som du hellre umgås med egentligen och där går in med inställningen att du har något att komma med mer än att du redan från start är liksom i underläge? Kan säga att jag själv också är livrädd för sk ”normalt folk” hehe. Men tvingar mig att vara i såna miljöer ändå ibland, inte minst för att iaktta sådant jag faktiskt inte förstår mig på riktigt. T ex självsäkra personer är ett intressant släkte haha. Gör du också så?

    Förstår vad du menar med att backa och avlägsna sig från ämnet mot den andra. Är det kroppsspråk och tonfall som du läser av och om du märker att det finns tendenser till att det kan blivit känsligt – att det inte landade som du önskade – så försöker du byta ämne i situationen?

    Nej jag vet, känner igen det. Att det kan finnas som något outtalat krav på att har man pratat om det och typ ”fått råd” så måste man också per automatik ha förändrats inom området. Eller typ att man tagit tillräckligt med tid och utrymme om det och nu är den potten liksom fylld. Tror det kan vara så att en del människor helt enkelt inte är så benägna att lyssna och kanske ge råd, men sedan fortsätta finnas där oavsett bara hur det går? Men självklart med förhoppningen om att det kan blivit bättre. Vet inte om det också kan sätta sig på självkänslan ifall motparten som försöker hjälpa inser mer och mer att denne inte klarar det riktigt? Och då att det blir som en projektion att det är man själv som är besvärlig, komplicerad eller på andra sätt behöver vara annorlunda. När jag gått i terapi är faktiskt detta något jag oftast kollar efter hos terapeuten, vad händer om jag tycker på ett annat sätt än denne? Vad händer om jag är sk. besvärlig och inte gör framsteg? Den bästa terapeuten jag hade såg fundersam ut. Det tycker jag var en bra respons. Som att huvet gick på högvarv. Han var fortsatt tänkande och stängde inte av och distanserade sig.

    Vet du på vilka sätt du gillar bäst att kommunicera med andra? Liksom oavsett om det är något dilemma man har eller om det är bara i vardagen?

    Tror på att kanske ta med sig någon när du träffar t ex myndigheter så du får vittnen och på andra sätt kan känna att du har någon som kan hjälpa dig ifall du blir dåligt behandlad? Finns det möjligheter till det alternativet och att det kan göra att du känner dig tryggare? Även när det gäller generellt att röra sig i miljöer du har dåliga erfarenheter av att försöka dokumentera på olika sätt vad som sker? T ex spela in samtal så du har bevis på vad som har sagts, när det har sagts, osv. Detta kan du senare använda ifall du vill göra en anmälan!

    Det låter drastigt att hänvisa till Bup. Det kan inte vara så att det är något på denna förskola som inte är som det ska? Varför skulle ett barn storgråta att behöva gå till en plats om det inte fanns fog till såna känslor, funderar jag lite över? Menar inte att måla fan på väggen men tycker man hör om en del förskolor som kan ha någon tvivelaktig förskollärare som barnet är rädd för eller där det kan ha skett något i barngruppen och som gör att barnet inte känner sig tryggt där längre? Går det att vara med på förskolan någon dag för att läsa av vad detta kan tänkas handla om?

    Får lite ont i magen å din barns vägnar. Usch.

Visar 12 inlägg - 1,429 till 1,440 (av 1,728 totalt)
0