Skapade svar

Visar 12 inlägg - 37 till 48 (av 126 totalt)
0
  • det finns effektiv antipsykosmedicin och behandling, men det är upp till individen att ha disciplin och viljan att följa rutin och medicinering, fungerar inte medicinering så är det kanske fel – finns så många alternativ, fungerar det ändå inte är det droger eller dålig karaktär bakomliggandes, eller ja ett hopplöst fall..

    andra ska inte behöva må dåligt av andras ohälsa. Man kan bara göra sitt bästa, sen är de svårt att göra bättre 🙂

    Inte kunnat drömma sen jag började på rätt medicinering. Hör heller inte ljud eller ser saker längre. Är härligt och kräver bara ett piller varje dag 🙂

     

     

    som svar på: Kan jag vara bipolär?

    Oj, jag använder speglar för att se hur jag ligger på bipolära skalan.

    är jag ful= deprimerad.

    är jag rätt snygg = hypomanisk.

    är jag attraktiv = manisk.

    Det ändras 1-5 ggr per dag eller så, blir jag manisk måste jag sova för att avbryta manin. Men vet mina gränser, aldrig varit inlagd på psyk, föredrar mediciner 🙂

    kan vara vaken i veckor som manisk utan problem, största kännetecken för bipolär är lågt sömnbehov.

    du är nog bipolär, eller så äter du för mycket central stimulantia. Och får ett bipolärt beteende, men lite sak samma, båda löser man med en bra sömnrutin 🙂

    Trådstartaren

    Hej! Tack:)

    Kan absolut skriva ihop något.

    Är öppen med mina diagnoser, det är trots allt mina styrkor, vote hemskt att dölja dem :3

    Du har väldigt vanliga tvångstankar, behöver inte ens ha en diagnos för sådant. Vanliga tankar för alla som vill vara en bra människa. Att agera är dåligt dock :3

    men flesta med tvångstankar har exakt de tankarna.

    Själv tycker jag det är en frihet att vara galen, gör livet så mycket lättare – Vad ska folk kritisera liksom, är ju redan galen;)

    Disassociation och overklighetskänslor, kanske med värmekänslor / efterföljande trötthet  är rätt vanligt för epilepsi, bipolär och epilepsi delar samma genetik bitvis enligt modern forskning. Jag får bara epileptiska attacker av rätt musik dock. Rätt musik med rätt volym, alltid varit ljudkänslig. Har några former av synestesi, adderar väll bara till overklighetskänslorna. :3

    Så för mig som bipolär och troligtvis epileptiker är disassociation så vanligt stt det är norm. Varit norm sen mina första manier i tonåren. Min kropp är ett fordon, min hjärna en dator. Vem som styr har varierat :3

     

    Hej! Liknande personligheter brukar ha ADHD och en touch av ASD.

    ADHD obehandlat leder till GAD-liknande symtom, konstiga smärtor, och magproblem. Har man en släng av ASD förstärks det bara.

    Sen kan man ha en släng av bipolär-spektrum och/eller schizofreni-spektrum. Leder till instabilt känsloläge, för mycket eller för lite känslor.

    Mina diagnoser är primärt adhd och bipolär-1 kan relatera till det mesta, personligen tror jag GAD är ett symtom av att man har en obehandlad diagnos relaterat till belöningssystem.

    som svar på: Matproblem (eller?)

    Har du tänkt på att du blir jätte hårig om du svälter för mycket? Som tjej hade jag tyckt de hade varit hemskt.

    jag fick en skäggväxt jag kan vara stolt över, tjejer brukar inte gilla det dock 😀

    att väga lite är som att vara groteskt fet, fast säkert ännu sämre för hälsan. Du lär inte lida nu. Men vid 25. När problemen kommer ikapp, lär det vara rätt segt 🙂

    Det är OK att ligga på normalt BMI nedre halvan, men det gör dig trött och seg.

    jag äter 1300-1500kcal per dag, en måltid, hälften från dryck spritt över dagen.

    håller mig på runt 69-70 som 180cm går jag lägre eller högre blir jag trött och seg 🙂 (deprimerad). Slipper lunch-koma också, känns bra. Folk har alltid tyckt att det är sjukt dock 😀

    Är jätte noga med kvaliteten och tillskott för att kroppen ska orka 😛 hatar att träna, så äter rätt bara.

    Tjenare allesammans, ligger sömnlös för 4e gången inatt. Och detta är ju något som är återkommande tyvärr. Har vart såhär i kanske 3-4 år nu då det var då jag avslutade högskolan och skulle gå vidare in i arbetslivet, dock fick jag inte arbete direkt efter skoltiden utan hade en period där jag behövde betala av lån utan att ha någon faktiskt inkomst. Dock har min far hjälpt mig med detta och det är jag mycket tacksam över. Sedan så lyckades han ordna en bostadsrätt åt mig,som han då också hjälpte betala av tills jag kom på benen igen,vilket jag lyckades med genom att få ett jobb inom industri där jag får in ”tillräckligt” med pengar. Med lån som ligger upp mot 9k i månaden som mest blir det inte mycket över dock, varken till att spara eller att umgås med mina andra vänner. Har inte kunnat följa med på några resor pga min ekonomiska situation. Så har kännt väldigt länge nu att jag bara existerar, jag gör inte mer än så, under skoltiden programmerade jag och producerade ljud/musik och hade ett bra flow på det, jag visste att allt gick o lära sig om man bara var kreativ o gav sig fan på att göra det! Så tog mig i kragen för ett par veckor sedan för att skaffa ett bättre jobb så jag faktiskt kan leva utan att behöva jobba övertid varje helg för att klara mig… Men det verkar som jag har tappat allt driv som jag en gång hade, har försökt designa en hemsida av mitt CV men det är som att jag har blivit helt impotent,stirrar på koder som ska vara lätta men förstår det inte. Sen blir det att jag ligger i sängen fram till 15:00 och kanske går upp och liksom räknar ner till pengarna tar slut. Vilket är om 2 mån typ. Och jag kan inte sluta stressa över det, känns som om jag har den här chansen annars är det över. Och jag tar den inte. Vill inte vara ”ingen” längre, vill finnas men det är svårt.

     

    Var inte sömnlös, då blir du bipolär:) (hönan eller ägget)

    låter som du är utmattad, det är vad stress leder till, speciellt om du inte kan sova, sömn återställer stress och ser till att du inte blir utmattad. Går det för långt går du in i väggen. Stress uppstår av små saker, ekonomisk oro, social utmattning etc.

    Försök att planera din vardag, håll dig till rutin och ritual. Då minimerar du energilösheten. Över tid blir varje aktivitet lättar och mer motiverande.

    Försök lära dig något nytt, jag hatar att göra saker på ett sätt. Första gången flyttar jag gärna en penna, andra gången automatiserar jag samma, tredje gången bygger jag en robot. Det är inte roligt att göra allt på samma sätt. Addera variation och utmaning så långt du orkar 🙂

    variation gör allt roligt :3 (i min verklighet i alla fall)

    som svar på: Är det ens värt det?

    Efter ha fått typ alla diagnoser så insåg jag att mental ohälsa är ett val, jag väljer att må bra. Därför mår jag bra, trots att enligt statistik borde jag vara miserabel och sjukskriven. Är istället fullt fungerande och helt lycklig. (Självfallet har jag svaga stunder, som Alla) Trots alla biologiska nedsättningar och defekter jag fötts med. Mitt positiva tankesätt och ärlighet mot mina känslor och behov gör mig frisk. (I mina ögon är normer och andras åsikter gift, de hjälper mig inte att må bra)

    Livet är en hög av problem, alla bör lösas, ärlighet och förståelse något man själv måste skapa, välmående lika så.

    Har man diagnoser har man oftast bättre tänkande, eller originellt tänkande, därför påverkar ens tankar en mer också. Man måste tänka rätt 🙂

    Jag vet hur tungt det är att vara utfryst, men det finns folk online, det finns andra som förstår och går i liknande skor.

    Livet blir bättre ju längre man lever, om det är ens vilja och önskan – Önskar man det inte kommer depressioner och problem.

    som svar på: Min skam jag lever i

    Skam finns bara om du inte delar den. Då blir det en styrka och självinsikt, eller en lärdom.

    Vet hur du känner, har liknande ånger. Men inte längre någon skam 🙂

    Dela din skam, så lär du hitta dig själv igen. Var ärlig och öppen framför allt mot dig själv och dina känslor samt dina nära och vänner. Annars tappar man bort sig själv ibland. Har mycket erfarenhet inom det :3

    Hej! Kan relatera mycket till det du skriver.

    Min lösning har varit att vara verbal, säga vad jag tycker och känner om allt, så man aldrig exploderar i en extrem känsla. För dem blir ofta missriktade, och hamnar på fel person. Att prata om sitt förflutna är nödvändigt också, tex informera en partner varför man beter sig på olika sätt, och berätta varför man tror att det beteendet finns.

    Samt ha en ärlig och rak dialog alltid, så det är tydligt vad jag och motpart känner, då hinner inte hjärnan över analysera något heller.

    Med tiden har explosionerna nästan försvunnit, men dem händer såklart. Fast nästan bara när jag är ensam – Så länge min partner förstår mig vet jag att jag kan med normal samtals nivå ventilera mina känslor.

    Mvh

    Jag jobbar med avancerad IT, träffat revisorer med adhd också 😛 Fast fick bipolär också efter första kraschen rakt in i väggen 😀

    min grej är att jag är jätte bra på att hålla bollar i luften, men bara om det är intressant. IT är ett så stort område som ständigt utvecklas, så finns alltid massor av stimulans. Passar mig perfekt. Gått in i väggen flera ggr dock, typ som förkylning efter ett par ggr. Men första gångerna är jobbiga – Den totala energin känns lägre för varje gång, nu har jag nog bara 50% av den energi jag engång hade. Men fokuserar mest på mitt privatliv nu:) jobbet är bara nödvändigt ont för att få göra saker jag tycker är roliga på fritiden 🙂

    jag måste ha så pass mycket stimulans att jag inte blir distraherad, dvs jag går in i hyperfocus, hela världen försvinner då. Bara det jag fokuserar på finns 🙂

Visar 12 inlägg - 37 till 48 (av 126 totalt)
0