Skapade svar

Visar 6 inlägg - 121 till 126 (av 126 totalt)
0
  • Hej! Kämpa på!! Det blir bättre 🙂

    jag är bipolär, för mig betyder det att jag har  drag från multipla olika diagnoser. Men i perioder. Om man får försimpla det så mycket.

    generellt så är sjukdomsförloppet.

    1 – hypomani(euforisk), detta är oftast mitt vanliga läge.

    2 – mani(ännu mer eufori) detta kan vara veckor till månader.

    2 – utbrändhet, vecka/veckor oftast. Händer bara om man varit väldigt lycklig hehe:)

    3 – depression, veckor till månader

    4 – normal, en period av inget speciellt, oftast korta perioder. (Uppfattar detta som perioder där jag har låg motivation men fungerar)

    börja om från 1.

    ? – mixed mode, bladning av ovanstående, detta är de värsta som kan hända. Alltid tonvis av panik och oro. Men dessa episoder är korta i mitt fall.

    När jag är manisk eller nära att bli manisk pratar jag med mig själv. Är jag berusad kan jag prata med andra. Verkligheten blir lite fucked up här.

    när jag har mixed mode inslag så kan jag nästan tro att jag lider av ptsd

    Hej, läste igenom hela tråden. Hade jag fört dagbok efter jag gick in i väggen så hade det låtit väldigt likt. Sorgligt nog. Det är tufft, men det blir verkligen bättre.

    Jag blev på något sätt bättre än vad jag var innan det. Lyckligare också, för mig var det positivt att faktiskt få tänka och prioritera om vad som var viktigt. Så jag reviderade hela min karriär, tog bort halva lönen och tog ett jobb jag visste skulle vara stressfritt men utmanande.(mycket för sysselsättningen, tror de tog mig kanske 3-6 månader att ha energi till att jobba dock, nu har jag samma energi som innan, men är mer noga med vart jag lägger den)

    Det där du beskriver skulle jag sätta på en annan diagnos än ADHD men den delar drag med ADHD.

    Det du beskriver säger jag alltid ”information overload” om, det är att hjärnan börjar bränna ut sig för att den tar in för mycket information. Hur ofta får du så? Sover du dåligt vid dessa tillfällen?

    som svar på: Depression pga ensamhet

    Jag kan bli din vän! Vi verkar gå i samma skor, man ger allt och får inte något tillbaka förutom förlorad tid och ännu fler problem!

    Alkohol kommer göra det värre i slutändan dock, sämsta självmedicineringen man kan ta till 🙂

    jag fokuserar alla mina tankar på privata projekt och förbättringar av gamla. Och när i tiden det ska göras. Hur det ska göras, budget och planering, en dokumenterad slutprodukt, DIY format typ. Sen gör man det tills det är en rutin.

    Och på något sätt så är tankarna i kontroll så länge ett projekt är aktivt. Dem får aldrig ta slut! Man börjar planera nästa projekt innan man avslutar ett pågående :DFör då går man sönder, och desperation uppstår.

     

    Hej, när någon går bort så är det naturligt att få ångest. Det är någon du aldrig kan träffa igen trots allt.

    Sen hur lång tid det tar att återgå till ett normalt liv är relativt, vissa sörjer kortare eller längre än andra.

    Men om det går en längre tid bör man uppsöka läkare skulle jag rekommendera, har haft ångest hela mitt vuxna liv. Och läkare har många sätt att lösa det på, temporärt eller permanent med olika behandlingar och medicinering.

    Ju tidigare man går ju tidigare kanske man får hjälp, du kanske bara behöver prata lite ärligt och rakt kring det med en tredjepart.

    som svar på: Relationer på jobbet

    Hej! Har varit på hundratals arbetsplatser, det är väldigt olika på varje arbetsplats. Men inom service är det oftast mer extrovert-, sälj-kultur. Men svårt att generalisera, bara min uppfattning!

    jag avstår alltid från sociala jobbaktiviter och det respekteras mer nu vid 30 än det gjordes när jag var 20. Men ibland får man vara med, då blir alla extra nöjda.

    Har haft lite liknande historia, låter det som.

Visar 6 inlägg - 121 till 126 (av 126 totalt)
0