Skapade svar

Visar 2 inlägg - 1 till 2 (av 2 totalt)
0
  • Hej herregud jag lider med dig, när jag var mindre kunde jag inte heller äta mamma och pappa fick tvinga i mig mat och varje gång vid skolmaten fick jag kväljningar för jag var så rädd.
    Jag tror det är som du säger att om man har levt ett liv och spytt få gånger i livet så blir man mer rädd för det, jag tex har inte spytt sen jag gick i lågstadiet, jag går i gymnasiet nu sista året.
    Jag kan dock nu mera gå och festa och klubba men jag undviker att gå på toaletten för att inte se eller höra någon som spyr.
    Varje gång jag blir dålig i magen så tror jag direkt att det är magsjuka och då bildar jag den största rädslan inom mig som inte går att förklara hur rädd jag blir.
    När min panikångest är som värst är den inte hanterbar utan då är jag alldeles för panikslagen för att ens kunna lyssna på någon annan.
    Däremot är mitt knep att få bekräftat av någon annan om jag kommer kräka, om jag frågar min mamma tex:”du nu känns det som jag kommer kräkas kommer jag det?” Så säger mamma:”nej det är bara en känsla, du kommer inte kräka det lovar jag.” Då blir jag direkt lugn, så det handlar egentligen bara om att hitta egna strategier på hur man ska hantera rädslan.

    Hej allihopa, jag är 18 år och går på medicinen Fluoxetin Orion 20 mg pga min emetofobi, jag upplever faktiskt inte att den hjälper när det är som värst.
    Jag tror seriöst jag är magsjuk en gång om dagen och jag har trott det ända sedan jag var barn.
    Är det någon som kanske skulle vilja skriva med mig som också lider av emetofobi så jag kan känna att jag inte är ensam om detta problemet, för jag har alltid trott att jag varit den ända som varit så begränsad pga denna jävla fobin.

    Svara på denna om någon kanske har lust så kanske vi kan hjälpa varandra?

Visar 2 inlägg - 1 till 2 (av 2 totalt)
0