Skapade svar

Visar 3 inlägg - 1 till 3 (av 3 totalt)
0
  • Trådstartaren

    Hey Purple!
    Tack för återkoppling 🙂 Du är en kämpe! <3
    Jag förstår ditt läge, den onda cirkeln 🙁
    Det där att ständigt påminna sig om: * Varför man gör som man gör.. * Vill man leva såhär livet ut?  * Hur skulle ärligt talat en fantastisk dag kunna se ut? * Vad är det negativa i ens nuvarande livsstil? * Om man väljer att göra en förändring så dör man inte av den utan den ger bara en Stark erfarenhet. man kan Alltid prova en gång iaf och se vad som händer- mycket lärorikt.     Och detta Vet man och mycket mer, men kanske behövs fler än en själv att påminna en ständigt.

    Jag tror också på mindfulness men tycker det är svårt att bara sätta sig ner o göra.
    Känns som det kan behöva bestämmas en tid med någon annan för att det faktiskt ska bli av.
    samma med att balansera måltiderna…

    Just nu är jag i frågan med vad man kan göra istället för att försöka SPRINGA ifrån sin ångest…en annan aktivitet som kan kännas förnöjande och då också motiverande att ta sig an.

    Hur har du det nu?
    KRAM

    Trådstartaren

    Har oxå kämpat med Att trivas I min kropp.Jag är ”periodare” med träning det är ofta antingen eller för mig.För mig är det fullständigt omöjligt att låta bli snabba kolhydrater min kropp skriker efter det och det är min drog för jag blir lugn av det. Baksidan är ångest av viktuppgång, trötthet, mag problem. ..Jag kan vara utan kortare perioder för att jag hade disciplin men ramlar dit till slut.. Sedan skäms jag för min dåliga karaktär. Vill hitta ett läge där träning känns bra. Men det gör det aldrig för mig. Jag kämpar och kämpar men det känns aldrig bra!Jag får Ofta ont i kroppen och ger upp, skador eller fysisk utmattning.Jag gillar att röra på mig men det är smärtor som sätter stopp. Och astma/dålig luft. Är inte överviktig och aldrig varit, men nu börjar jag närma mig gränsen för övervikt och vantrivs. Jag tror meditation och mindfulness är en väg att nå lugn i kroppen. Jag försöker det ibland men även det blir aldrig en vana för mig.Dagarna försvinner fort och det är svårt att få ro till det. Men har lovat mig att försöka igen…

    som svar på: Ensam bland folk

    känner igen det där…

    vill sända hjärtan till dig.

Visar 3 inlägg - 1 till 3 (av 3 totalt)
0