Skapade svar

Visar 2 inlägg - 1 till 2 (av 2 totalt)
0
  • Sök hjälp! Försök att vara öppen för all hjälp du kan få. Jag var själv deprimerad i högstadiet och levde med självmordstankar och gråtattacker varje dag. Jag fick hjälp hos BUP. Om du inte känner att du vill gå där, då finns ju alltid Ungdomsmottagningar! Ta in all hjälp du kan få och kämpa vidare, då kommer det bli bra igen!

    JAg fick diagnosen PTSD för ngn vecka sedan.. lämnat ett våldsamt äktenskap efter några år.. Har levt i skyydat boende med mina barn mm.. Har ändå gått vidare i mitt huvud.. men sen BANG så slog det till. huvudet ville men inte kroppen.. Nu är det så jävla illa så jag verkligen planerar att ta mitt liv när jag får mina attacker.. Jag har verkligen försökt o få hjälp överallt! VC psyk kvinnojouren mm men de kan inte hjälpa mig för att mitt tillstånd nu är så extremt så hjälpen de kan erbjuda ändå inte skulle fungera. Jag ber ändå om typ ngt liksom andningsövningar KBT online mediicin vad som helst..!! men NEJ det finns inget.. SÅ hur i hela helvetet ska jag hantera mina atacker som håller i sig i flera timmar och detta jävla strypgrepp runt min hals som inte släpper.. Haft konstant i 4 veckor nu… Ett blodtryck på över 200/120 i vila.. På riktigt är det så? FInns det ingen hjälp i mitt tillstånd? Har en känsla av att jag inte får hjälp för jag kan uttrycka mig i tal och skrift och då känns mer stabil än vad jag är? Men det är ju mitt sätt.. är expert på o dölja men nu så kommer har jag ju hamnat i situationer där jag inte kan dölja eller hantera och då faller jag ju ihop.. Det blir så kraftiga känslor så jag vill ta mitt liv, och är rädd för att jag gör det.. men har väl inte gjort det för att barnen finns i mitt liv och bor hemma på halvtid.. men nu barnfri vecka ensam och massa tankar.. Är det bara jag?? Hur gör man ? Finns de verkligen ingen hjälp? Kan verkligen pröva allt för att få må bättre eller iaf hantera situationen.. Snälla finns det någon som kan hjälpa? // vill inte ge upp

     

    Ge inte upp. Jag menar det från hela mitt hjärta – ge inte upp. Jag förstår att det känns skit nu, att du inte vet hur du ska leva vidare, att du kanske knappt kan föreställa dig hur din framtid kommer se ut. Jag har själv PTSD och har blivit utsatt för både det ena och det andra av mitt ex. Så jag vet hur jobbig PTSD kan vara. Det kan vara ett rent jävla helvete ibland. Mina bästa tips är att: 1. Acceptera skiten. Acceptera när du mår piss, acceptera att du mår helt jävla vidrigt. Gråt hur mycket du vill, ligg i sängen och håll om en kudde / gosedjur, ät glass, lyssna på musik och glo på film. Och känn på alla hemska känslor, låt dem finnas där och döm inte dig själv för det. Ta en timme i taget. Och tillslut kommer det att bli bättre. Det är en av de största klyschorna, men typ alla som har PTSD blir mycket bättre eller helt friska. Du har ju även dina barn, om du känner att det är svårt att kämpa för din egen skull, kämpa för dem. Kämpa för deras lyckliga framtid.
    Stort, varmt lycka till! <3

     

Visar 2 inlägg - 1 till 2 (av 2 totalt)
0