Skapade svar

Visar 10 inlägg - 1 till 10 (av 10 totalt)
0
  • som svar på: Vän till en vän

    Ja du vilken sits. Att du visar att du finns där är kanon! Har hon någon familj du kan prata med? Jag har varit i liknande sits och då körde jag in henne till akuten trots protester. Hon var arg på mig ett tag men nu när hon ser ljusning är hon glad att jag tvingade henne!

    lycka till!

    Hej på dig!

    Jag har gjort en sån men vet inte riktigt hur långt det kommer ta för dig. För mig tog det ca 3 veckor. Efter man fyllt i dom pratar man om frågorna och svaren du gett.

    Ha det bra!

    som svar på: Vill tipsa om min blogg
    Trådstartaren

    Tack! Bra läsning! 🙂

    Tack snälla! 😘

    som svar på: Vill tipsa om min blogg
    Trådstartaren

    Kan även tipsa om att artikeln om mig i tidningen Allas nu ligger ute på nätet. Lite märklig rubrik då man inte vet vad min diagnos beror på. Artikeln är bra skriven annars.

    https://www.allas.se/susanna-blev-psykiskt-sjuk-efter-gruppvaldtakten/

    som svar på: Vill tipsa om min blogg
    Trådstartaren

    Hej! Vilken bra blogg! Du får gärna skriva ett inlägg till Garderoben (Se ovan) så kan vi länka även därifrån! Hälsningar Mind

     

    jag har redan skickat till Garderoben 🙂

    Trådstartaren

    Jag har samma diagnos och känner igen mig i det du beskriver. Det gör också att jag tvivlar på det jag själv känner och liksom tänker ”har jag rätt att bli arg/ledsen nu eller överdriver jag bara eftersom jag jag bpd?”. Svårt att lita på att det man känner är ”giltigt” liksom.

    ja absolut, det är exakt så jag menar. Svårt det där!

    skriver mer om detta på min blogg

    http://www.jagraktuppochner.se

    Trådstartaren

    Låter jobbigt att du inte får visa känslor utan att det läggs på din diagnoshög. Berätta mer om så man får en bättre bild.

    Jo om jag blir arg eller ledsen och känner mig missförstådd och går upp i affekt. Då får jag alltid höra att jag är alldeles för känslig, det måste ju ha med min diagnos att göra. Vanliga känslor verkar jag inte få ha.

     

    som svar på: Total ensamhet

    Någon annan som hamnat i en situation där man är helt ensam? Ingen man kan vara ärlig med, man försöker att öppna sig för nya bekantskaper, men de ser på en som att man vore dum i huvudet? Att man är mindre värd? Någon annan som känner att ensamheten är total, den är verklig, den går att ta på och den är mätbar – man kan se den genom hur många vänner man har på sociala medier, hur många som gillar ens inlägg på instagram och hur ofta man blir den som står utanför på jobb/skola.

    usch ja, jag känner igen mig allt för väl i det du skriver. När jag försöker hittanya bekantskaper anses jag ofta som lite påflugen. Skitjobbigt att veta hur man ska göra. Alla har ju sina vänner känns det som.

    Jag pratar med de få vänner jag har samt bloggar där jag få mycket utbyte.

    kika gärna

    http://www.jagraktuppochner.se

    som svar på: Att vara ensam i grupp

    Känner igen mig i det du skrivet. Är exakt likada. Jag har dock en diagnos som förklarar det lite. Jag har emotionell instabil personlighetsstörning där att inte känna att man passar in är väldigt vanligt.

    Läs gärna om min tankar på min blogg, kanske känner du igen dig.

    http://www.jagraktuppochner.se

Visar 10 inlägg - 1 till 10 (av 10 totalt)
0