Skapade svar

Visar 12 inlägg - 61 till 72 (av 78 totalt)
0
  • som svar på: Panik

    Hoppas du fick hjälp i denna svåra stund! Ibland på forumet kan det ta tid att få svar så när det är akut borde du vända dig till självmordslinjen på telefonnummer 90101 . Kram!

    som svar på: Jag orkar inte mer!

    Hej du, hur mår du? Var ett tag sedan du skrev ser jag. Hur går livet för dig idag? Vaknar ibland upp med samma känsla, att allt bara tär på en. Kram sålänge!

    som svar på: Panikångest

    Har du sökt hjälp? Det behöver inte vara så komplicerat men bara prata med någon om det. Någon som inte dömmer. Kram!

    som svar på: Jobbig situation.

    Hej du, hur har det gått med allt? Såg ditt inlägg först nu, måste ha hänt mycket på den tiden! Jobbigt när nära och kära inte litar på att man klarar sig själv men tror du inte att de egentligen bara tänker på ditt eget bästa?

    Stor kram!

    som svar på: Tvångstankar

    Hej du, vilket djupt och berörande inlägg. Skönt att höra att du fått hjälp som kunnat förklara för dig vad som händer i kropp & knopp. Visst är det fascinerande hur huvud och kropp hänger ihop!? Har liknande problem. Psykiska som har påverkat min kropp till kronisk sjukdom vilket påverkar min vardag. Det är inte kul att få en diagnos när man är ung som kanske hade kunnat stoppas om man sett till att få hjälp med det psykiska tidigare. Men sånt är livet och nu hoppas jag också på att kunna hjälpa andra i liknande situation, INNAN fysiska åkommor uppenbarar sig. Tack för att du vill dela med dig. Hjälper mig på vägen!

    Kram!

    Hej du, hur mår du? Såg ditt inlägg först nu. Känner du likadant som du gjorde när du skrev detta eller är det annorlunda nu? Det låter som att du är en fin själ som lägger ner mycket energi på att andra ska må bra men att du glömt bort dig själv på vägen. Är jag inne lite på rätt spår? En sak jag lärt mig är att det alltid finns någon som behöver en. Det finns alltid andra som kommer sakna när du inte längre finns. Så snälla håll dig kvar i livet och se vad som händer för det är magi att vi ens kommit såhär långt!

    Stor kram!

    Hej du, vad fint skrivet. Ditt inlägg får mig lugn. Det känns som att du hittat ett sätt att hantera känslorna och se framåt. Fortsätt så. Du måste sätta dig själv i första rummet. Det är bra.

    Kram på dig!

    Hej du, vad befriande att höra om någon som har liknande upplevelser som jag själv! Hur gick resten av sommaren? Upplever du det bättre med luften på tåget nu när det är kyligare utomhus? Jag brukar tycka att det är tufft i trånga miljöer i vardagen som jag utsätts för som exempelvis pendeltåget, mötesrummet, middagsbjudningar etc. Dock är det inte pga. luften men det är pga. att jag känner mig instängd och då kommer ångesten krypande. Om jag har en sådan situation framför mig så kan jag gå i dagar innan och grubbla. Dock har det blivit bättre senaste tiden. Jag har börjat tvinga iväg mig till träningen. Motion hjälper mig. Sedan har jag börjat andas långt ner i magen, meditation hjälper. Att jag också försöker att tänka på annat. I mötesrummet så fokuserar jag på andra saker som exempelvis vad personen som håller i mötet pratar om eller nått helt annat som ex. vad jag ska laga till middag. Då försvinner den värsta ångesten. Hoppas du hittar ditt sätt att få det lättare i vardagen!

    Kram!

    som svar på: I'm very scared

    Hi you, have you been seeing someone who you can talk to about all these stuff? Hope you´ll get the help and support you need.

    <3

    Hej du, hur gick mötet häromdagen? För mig blir allt tyngre när jag har något jobbigt framför mig. Det räcker med ett jobbigt telefonsamtal som jag går och grubblar över. Det kan göra att jag liksom får tio gånger värre för saker än vad jag har annars. Är det samma för dig? Brukar uppleva samma med mina barn som du upplever med din katt. Minsta lilla förkylning och jag vill åka in och köra en helkroppsskanning för att se att det inte är något allvarligt. Kan också i vissa situationer få för mig att ”idag kommer det hända något hemskt, varför skulle jag gå utanför dörren just idag” men sedan händer det ingenting. Har börjat jobba på dessa tankar själv genom att utsätta mig för dessa situationer och gå in i en sorts roll där den rollen inte alls ser det som farligt eller hemskt. Det börjar funka! Jag vill ändå inte sitta hemma varje dag, hela dagarna, utan jag vill leva ett liv där jag får uppleva saker och då måste jag bara fortsätta utsätta mig för saker. Det blir bättre! Vad tror du?

    som svar på: Den starke

    Hej du, vilken trygghet det låter som att du varit för många människor. Det låter som att du har ett tungt bagage och att det kanske hjälpt dig att hjälpa andra? Men ofta så måste man få ut det där tunga i ryggsäcken för att kunna gå vidare. Har du testat KBT eller liknande? För att lätta lite. Ta det långsamt, små steg.

    Kram!

    som svar på: Jag vill bara plåga mig

    Hej du, vad skönt att du kan öppna dig och sätta ord på det du känner. Jag känner igen mig i dig. Har känt liknande känslor och varit i liknande situationer. Förstår att du känner dig otillräcklig mot din vän men du måste veta att det är väldigt svårt att orka ställa upp för andra när man själv inte mår bra. Det förstår säkert din vän. Du måste ta hand om dig själv innan du kan hjälpa andra.

    Hur mår DU egentligen? Varför mår du så? Och vad tror du triggade igång det?

    Tycker inte alls att du är misslyckad utan du har en tuff period i livet och sträckre ut en hand, precis som jag gjorde för några år sedan och jag fann en tröst som hjälpte mig enormt. Hoppas du känner att du kan skriva av dig mer här för det har verkligen hjälpt mig! Kram på dig! Och du, det blir faktiskt bättre!

Visar 12 inlägg - 61 till 72 (av 78 totalt)
0