[Pink Jikone]

Anonym skrev:

Har du någon psykologhjälp?

 

jag har en kurator som jag går till på vc, vilket har varit skönt att haft nån att prata med. Men nu känner vi att jag inte kommer vidare så jag vet inte vad som händer.

[Pink Jikone]

Tack för svar <3

Ja, att skriva är lättare än att prata med nån, jag går till en kurator men vågar inte vara helt ärlig kring mina tankar. Jag har ju sagt att jag tappat livslusten och om mitt impulsiva misslyckade försök, men inte att jag har planer på att försvinna.
jag sökte lite men verkar som att det mesta Nour har gjort inte sänds längre på SVT, ska leta en gång till och se om det kan hjälpa mig i mina tankar.

[Pink Jikone]

Tyvärr har jag inga tips att ge, skulle själv behöva då den tanken cirkulerar hos mig hela tiden för tillfället… Ut och promenera raskt tränger ialf bort tankarna ett tag.

Kämpa på och skriv och berätta om något hjälper!

[Pink Jikone]

Anonym skrev:

Tack för du delar med dig. 👍 Jo men jag ökar på igen. Tror du man kan öka upp för fort till ursprungliga dosen?

 

Bra, gör det. Nej det tror jag inte, eftersom du har en låg dos. Men jag är ingen expert…

Hoppas du får lite mer ordning på dina känslor!

[Pink Jikone]

Jag slutade med medicinerna jag med och mycket blev sämre så nu tar jag som jag ska igen och hoppas att det snart känns bättre. Jag kan ju inte säga vad som är rätt eller fel men jag tycker du ska öka dosen till den du ska ha,så du orkar gå igenom din IVF.

Kram

[Pink Jikone]

Som många ovan sagt, vi är fler som förstår hur du känner, du är värdefull ❤️

Försök hitta någon dröm eller önskan att tänka på när det känns som värst. Själv tycker jag om soliga stränder så jag brukar försöka att tänka på en resa som jag ska göra och drömma mig bort. Det hjälper såklart inte alltid men ibland…

Red Dadisa, känner igen mig i det du skriver, det är tack vara barnen jag lever idag. För två veckor sedan var sist jag försökte avsluta mitt liv, men så kom tankarna på barnen. De kommer inte kunna bo kvar här, där jag gjorde det…

Anonym skrev:

Ja. Gör något extra mysigt. Vi är två, 17, 3 000 minst som känner lika. Jag fyllde 45 idag och har två barn men tänker konstant på självmord. Varje dag, timme och minut väljer jag också bort det. Det måste ätas, sovas, lekas och så vidare. Varje fredag – nu jävlar ska det mysas och bara var härligt. Lördag – ok godis. Söndag oh shit snart måndag. Hålla andan till fredag. Men vet du vad? Man kan byta liv, flytta till Fiji, öppna strandbar eller vad som, leva enkelt, leva lyckligt. Byta liv, det är FRITT. Jag vill. Tror jag. Jag hatar livet. Jag älskar det också, när jag följer mitt hjärta. Stanna kvar.

 

[Pink Jikone]

Jag är inte vidare bra på att hantera varken min depression eller ångest jag heller. Men får ofta höra samma sak, rycka upp sig och vända de negativa tankarna till positiva tankar, men det är ju inte så jäkla lätt. Tror som Red Vyhodo, om man vet vad som triggar sin ångest kanske man kan undvika att hamna i de situationerna eller att hamna i de medvetet för att lära sig hantera dem.

Jag har inte full koll på vad som utlöser min ångest, förutom stress…

Det som hjälper mig om jag känner att ångesten är på väg är att slå på en boxningssäck, springa, (all pulshöjande träning) sätta på hög musik som jag gillar och kan sjunga med i. Då ökar pulsen men jag lurar kroppen/hjärnan på nåt sätt. Det här funkar om jag känner i tid och om jag är på en plats där det är möjligt att göra något av det. I andra fall där ångesten bara kommer plötsligt, gör jag tyvärr ofta illa mig själv på olika sätt för att döva den inre smärtan.

Hoppas du hittar något sätt som funkar för dig!

[Pink Jikone]

Green Dyjyse skrev:

Ditt inlägg påminner lite om min situation. Jag har fru, barn och jobb (halvtid). Vi har inga problem i familjen, jag trivs på jobbet, o.s.v., men ändå lider jag av stark ångest, oro och depression till och från. Bra att du tog kontakt med läkare. Ibland kan det ta tid att hitta rätt medicin. Kanske terapi också skulle hjälpa?

 

Tråkigt att du är i liknande situation. Jag fattar inte hur det kan vara så, skulle vilja ha nåt att skylla på. Hade varit lättare om det fanns ett problem eller händelse att skylla på nu när jag tycker att livet är meningslöst. Hur kan man vilja dö när man har allt…

Hur klarar du av ångesten? För mig handlar det om att hålla ihop så länge familjen finns i närheten, men det går ju inte alltid.

[Pink Jikone]

Tack för svar.

Jag var hos min kurator “akut” igår och fick även träffa en läkare som skrev ut oxascand mot ångesten, då jag erkände hur jag känner på riktigt. Ska tillbaks imorgon igen.