[Indigo Fuvasa]

Instämmer, när annat (gärna något som väcker ens intresse) upptar ens tid blir det bättre. Försöker också att inte ens gå in i tankemönstret som kommer med fobin, typ om en triggertanke kommer försöker jag identifiera den och sen försöka bestämma mig för att inte spinna vidare på den. Göra något praktiskt när tankarna kommer tycker jag också kan funka.

[Indigo Fuvasa]

Ja, den här fobin är överjävlig.

har du haft perioder när du mått bättre? Kan du se vad som i så fall är utmärkande för dessa perioder?

 

[Indigo Fuvasa]

Helt ärligt, jag klarar mig knappt.
har hållit barnen hemma när det går magsjuka i förskolan och det är väl delvis därför vi inte haft magsjuka på tre år nu.
däremot denna gång inser jag att det är inte en framkomlig väg, jag kan inte sjukskriva mig veckovis för att vara hemma med barnen. Jag kan inte heller fortsätta leva som jag gör eller förvärra min fobi vilket jag gör genom allt jag undviker och försöker kontrollera.
men som sagt när det väl inträffat som det gjort för din familj nu så vet jag inte hur jag skulle klara det. Har tidigare bara försökt att göra praktiska saker, typ handla hem mat, gå ut och gå framförallt men som sagt jag tror jag vet paniken du känner och jag har inget annat svar än att du kommer att överleva men jag vet att det inte är till någon tröst.

jag kommer inte ens ihåg hur det är att kräkas, gjorde det typ någon enstaka gång som femåring och nu är jag 38.
hur är det för dig när du själv blir sjuk? Hjälper medicineringen nåt?

[Indigo Fuvasa]

Hej Blue Nubave!

 

jag lider så med dig. Det är ett rent helvete, jag vet det och jag har varit där du är. Har själv två barn och på förskolan går det magsjuka.

 

har haft denna fobi sen barnsben.

 

när man är i det som du beskriver nu tror jag det enda som går att göra är att försöka ha nåt att göra, alltså typ gå ut och gå, tvätta, diska, jobba va som helst som gör att du inte bara sitter ihopkrupne på golvet.

 

när du tagit igenom fig denna akuta fas tror jag att kbt eller medicin är en framkomlig väg, men svår. Har själv givit mig in på kbt, igen, vägrar dock ge upp hoppet.

jag skriver gärna återkommande här och finns om du bara vill skriva. Ofta kan det bara vara en lättnad att få berätta hur otroligt fruktansvärt det är att ha den ångest som uppstår i och med fobin.

du är inte ensam!!!

[Indigo Fuvasa]

Hej!

kan bara instämma. Fobin äter upp en inifrån. Är föräldraledig sedan drygt ett år tillbaka och upplever att fobin förvärrats starkt under det år som gått. Alltid varit ett helvete men med barn i förskolan kryper paniken upp i halsen. Tror att mina barn ska kräkas stup i kvarten. Tar oändligt mycket energi.

 

tror att en av vägarna framåt (åtminstone för mig) är att bryta kontrollerandet i viss grad. Att hålla sig upptagen av annat och att försöka gång på gång att fråga sig själv huruvida ens beteende är hjälpsamt.

 

Kanske kan vi stötta varandra genom att framhålla sådant i forumet vi gjort trots vår fobi, hur det gick och så vidare? Bara en tanke. Hör av er om nån nappar på idén. Jag är villig att göra typ vad som helst bara fobin blir ett uns mildare.

Ta hand om er där ute!

 

[Indigo Fuvasa]

Hej!

Har själv prövat kbt men tycker inte det har hjälpt mig nåt. Låter galet att framkalla en verklig kräkning. Tycker inte filmklipp som alla kbtare rekommenderar heller hjälper ett dugg. För egen del var det bortkastade tusenlappar att gå i terapi. Kan bara hålla med, en känner sig verkligen ensam. Ingen förstår och själv är en på vakt hela tiden. För egen del har fobin försämrats enormt det senaste. Faktum till den grad att jag kontrollerar både eget och hela familjens hygien. Inte sundt medger jag. Går alltid på spänn Känns det som.

[Indigo Fuvasa]

Hej,

Bra initiativ med en tråd, ser att det är ett tag sedan någon skrev men hoppas på att tråden kan plockas upp på nytt.

Jag lider också av denna fruktansvärda fobi. Är 35 år och har så länge jag kan minnas varit rädd för att kräkas. Har också prövat KBT men tyckte inte det hjälpte. Är förälder till två små och har ständig oro så här års för att magsjukan ska slå till.

Ni som prövat läkemedel eller annan terapiform, är det något som hjälpt? I så fall vad?

 

[Indigo Fuvasa]

Anonym skrev:

Var börjar man ens? Jag är emetofob, jag har alltså fobi för allt som har med kräks att göra. Och det blir många saker… Jag är nu 37 år gammal och det här genomsyrar hela min vardag. Jag går i kbt men det hjälper typ inget. Snarare motsatsen. Finns det nån mer som har/har haft det så här som vill bolla lite tankar. Jag vet snart inte vad jag ska göra…