Skapade svar

Visar 12 inlägg - 1 till 12 (av 142 totalt)
0
  • Hmm det är förståeligt att du har svårt att ordna tankarna just nu när du precis separerat och flyttat från något som du planerat och levt med länge. Vänner brukar inte reagera starkt om det inte finns skäl att göra det – Kanske behöver du prata med någon som kan ge dig lite perspektiv speciellt som du har självmordstankar? När du fått perspektiv så kan du ju bestämma dig vad som känns bäst för just dig att göra.

    Kontakt med någon att tala med kan du får på många sätt

    Du har redan börjat ett sätt genom att skriva i vårt forum – här finns många som har liknade erfarenheter som du kan få stöd och tips av.

    Har du självmordstankar kanske MINDs chatt eller självmordslinje är bra att börja med. Där kan du prata med någon av våra volontärer – från och med nästa vecka kommer man att kunna ringa dit 24 timmar om dygnet . Just nu är den öppen mellan 06.00 – 24.00. Telefon nr till Minds självmordslinje är 90101

    Föredrar du att chatta så finns MINDs självmordschatt där du under 45 min får chatta med en volontär  – adressen dit hittar du i länken här. 

    Jourhavande medmänniska är en annan som du kan kontakta – deras telefonsluss är öppen mellan 21-06  på telefon nr 08 – 702 16 80.

    Man kan också vända sig till jourhavande präst som du når samma tider som jourhavande vän, kl 21-06 på telefonnr 112 (larmnumret)

    Det finns ett antal grupper för personer som genomgår skillsmässa i olika sociala medier. Vårdcentraler kan förmedla kontakt med en kurator och om du tillhör en församling kan du få tid hos en samtalsterapeutiskt utbildad diakon.

    Glöm inte att det kommer att bli bra och livet kommer att vända. Låt det ta den tid det tar…

    vänliga hälsningar

    MIND moderator

     

    Nej de blir inte bra utan dig – du kommer att lämna barn som kommer att ta över ditt dåliga mående. Man kan vända det mest eländiga liv – liv är sådant det förändras. Framför allt så har inte barn det bättre utan dig – för de kommer att känna det som det är deras fel att du är död. Det är väl en skuld du inte vill ge dem – den skulden slutar i nya självmord och psykiskt illamående för nya generationer. Kanske ska du skaffa dig hjälp och ge dem en förebild om att man kan vända sitt liv.

    Har du funderat på att få hjälp med din fetma på något sätt? Kanske kan ett samtal till vårdguiden vara ett första steg?

    Har du haft kontakt med någon samtalshjälp eller psykolog?

    Kanske vore det bra för dig att tala med MINDS självmordslinje? Vår telefon är öppen mellan kl 6-24 och vårt nr är 90101. Det kan vara många som ringer så du kan behöva försöka flera gånger.

    Du kan även prata med Jourhavande medmänniska på telefonnr 08-702 16 80 de har oxå en chatt som du når via den här länken. Öppet tiderna är 21.00 – 6.00 för telefonen och chatten är öppen söndagar kl. 21.00 – 24.00

    Jourhavande präst är en ytterligga – denne kan du nå via larmnr 112 mellan kl 21.OO- 06.00

    vänliga hälsningar

    MIND moderator

     

    Lever ensam har en dotter som är hos mig Vv och en till som bor hos mig. I ett par veckor har jag bara känt varför finns jag? I morrn fyller min yngsta dotter 18 ska fira henne sen ska dom iväg på fest sen blir jag ensam igen. Mina tankar är så mörka nu att jag vet inte om jag kan hindra att något händer i morgon kväll orkar inte längre.

    Det låter som du står inför stora förändringar i ditt liv. Det brukar leda till att man måste omvärdera sitt liv på olika sätt. Inte så sällan behöver man samtalsstöd för att bearbeta dessa stora omställningar och behov av att skapa sig nya sociala kontakter.

    Man kan få samtalsstöd antingen på sin vårdcentral som kan förmedla en kontakt med en kurator och våra kyrkoförsamlingar har oxå utbildade diakoner som man kan prata med. Många instanser erbjuder gruppsamtal som kan vara till stor hjälp när någon hamnar till din situation.

    Du får reda på närmaste vårdcentral på vårdguidens hemsida om du inte har en kontakt redan. 

    Församlingar kan du googla upp men jag lägger upp en länk till svenska kyrkan som en början 

    Vänliga hälsningar

    MIND moderator

     

    som svar på: Jag är rädd!

    Hej mind-medlemmar. Jag har ont i lungorna nu, och hals och öron. Är livrädd för att det ska bli värre och jag ska få andningsbesvär, och andra allvarliga symptom. Jag är ju i riskgrupp (som jag skrivit tidigare i tråden.) Fan, tänk om jag dör snart? 🙁 Jag är så rädd för att hamna i respirator. Det verkar så hemskt.

    Ring vårdguiden och prata med dem – deras telefonnr är 1177

    Du kan läsa mer om symtom på deras hemsida 

    – tänk också  på att vanlig influensa och förkylning går runt. Det är verkar inte som att ont i öronen är ett symtom på covid-19 medan det är ganska vanligt vid halsont och infektion i halsmandlarna vid vanlig förkylning.

    Du kan läsa om orsaker till öronsmärta på vårdguidens hemsidan 

    Att ringa och prata med vårdguiden gör att du får veta vad som gäller för just dina symtom – boka en tid hos en läkare för att kolla upp dina öron.

    vänliga hälsningar

    MIND moderator

    …för att ge falska förhoppningar till folk som inte mår bra. Ni lovar att svara på mejl inom 3 arbetsdagar men gör inte det. Jag har mejlat till er för fem dagar sedan, fortfarande inget svar. Sen när man läser på Minds hemsida om hur man bör tänka och gå tillväga om man mår dåligt och har t.o.m. tankar om att ta sitt liv. Det står att det finns alltid hjälp att få, att man inte ska vara ensam med sina mörka tankar osv. Man får ett intryck av att bara man söker hjälp så får man det, blir bekräftad, lyssnad och tagen på allvar osv. och att det finns ett fungerande skyddsnät i Sverige. Det är så långt ifrån sanningen det kan vara. Det jag har fått höra under mina drygt 20 år som psykpatient är att har man tankar om att ta sitt liv är man självupptagen och besvärlig. Får verkligen ingen empati eller bekräftelse, snarare kritik. Får ingen rätt hjälp, ingen verkar veta vart man borde vända sig till, varken på psykiatriska vården eller inom frivilliga organisationer som t.ex. Mind. När jag beskriver min situation så håller de flesta med mig, att de inte heller ser någon utväg och inte har några goda råd att ge. Har uppfattat att jag är inte ensam med mina erfarenheter. Så varför ger ni en förskönande bild av hur psykiatriska vården ser ut och hur det ligger till att få hjälp? Det vore mycket bättre om ni kunde säga sanningen som den är: Det finns ingen hjälp att få, eller att det är i alla fall mycket svårt och krångligt att få hjälp. Det vore lättare att göra någonting åt problemet om man först hade erkänt att problemet finns. Men det gör ni inte. Utan fortsätter låtsas att verkligheten ser bättre ut än den är, och sen ignorerar oss som inte passar in i den bilden. Ni som borde hjälpa oss som mår som alla sämst. Mycket tragiskt att det är så här.

    MIND är organisation som inte behandlar patienter. Vi vet från vetenskapen att många människor faktiskt kan bli helt friska från svåra depressioner men vi vet oxå att andra upplever att det tar längre tid än de vill lägga på att läka eller att de inte får hjälp alls. Men det är lätt att glömma att människor faktiskt blir friska eller får långa perioder då de mår bra.

    MINDs syfte är att vara en lyssnande medmänniska och vi samtalar med folk utifrån den vetenskap och beprövad praxis som gäller för dagen. Mående varierar – visa dagar är det tyngre och andra bättre. Det är lätt att glömma när man är nere i botten och upplever att alla ens dagar är svarta.Eftersom det ofta ger lättnad att ha  någon som lyssnar eller ser det man tänker.

    Men att vara en volontärorganisation i Corona tider innebär att man kan få vänta längre på att få svar på mail eller komma in på chatt eller ringa självmordslinjen. Volontärorganisationer bygger ju på att vi lägger ner vår tid på fritiden för att arbeta med saker som vi brinner för, men vi är inte psykologer eller behandlande terapeuter.

    med vänliga hälsningar

    MIND moderator

     

    Har du talat med vårdguiden? De kan ge dig adekvata råd om hur du ska gå tillväga!

    Vänliga hälsningar
    MIND Moderator

    som svar på: Så nu är man här igen

    Ja det är imorgon…..men jag tycker att det vore bättre om jag struntade i att gå till skolpsykologen och istället väntar på mitt döds datum.

    Nej det är inte bättre – för du missar saker om du dör, saker och möjligheter som du i förväg inte vet om du skulle uppskatta. Tro mig jag har upplevt det.

    För livet vänder och tar turer som man inte räknar med när man mår som sämst. Du ser ut att ha många som bryr sig om dig här på forumet  och ser fram emot att fram emot dina meddelanden. Det är synd

    Du ser ut att må så dåligt att du behöver kontakta någon. Försök igen på Ungdomsmottagningen och hos skolkurator på tisdag när skolan börjar igen. Berätta att du tänker ta ditt liv den 25 april.

    Jag minns inte hur gammal du är men är du under 18 år kan du oxå ringa BRIS telefonlinje och chatt 

    Vänliga hälsningar

    MIND moderator

    som svar på: Jag är rädd

    Du ser ut att må väldigt dåligt. Självmord är oftast början på många människors lidande inte bara ett avslut på ditt. Livet ändrar sig och du kommer att få se dagar som ser helt annorlunda ut än vad det känns just nu.

    Har du funderat på att tala med någon om dina tankar på att ta ditt liv?  Att klä sina tankar ger nya perspektiv och kanske också lösningar till det som i ensamhet kan kännas som överväldigande.

    Har du sökt hjälp från vårdcentral eller psykakut? Även kyrkans diakoner och visa moskeer kan hjälpa till med samtalsstöd så då är det bra att ta kontakt med församlingen som passar bäst för dig.

    MINDs självmordslinje har öppet alla dagar mellan 6.00- 24.00 på telefonnr 90101

    MINDs självmordschatt är öppen samma tider och den når du via den här länken

    Jourhavande medmänniska har telefonen öppen alla dagar mellan 21.00 – 06.00

    på telefon 08-702 1680

    Jourhavande medmänniska har också en chatt som du når på den här länken

    Jourhavande präst når du mellan 21.00 – 06.00 via larmnr 112

    Vänliga hälsningar

    MIND moderator

     

    Din värld har gått sönder för att ditt förhållande med din sambo tagit slut. Det är tungt och det är väldigt jobbigt att inte ha någon att tala med.

    Du kan försöka ringa Jourhavande medmänniska

    – de har telefontid 21.00 – 06.00 på telefon 08-702 16 80

    Jourhavande medmänniska har en realtidschatt som du kan skriva till via den här länken 

    Chatten är öppen samma tider som telefonen.

    Du kan oxå vända till dig den församling där du bor för att bli hänvisad till en kurator som kanske kan prata med dig innan din tid i vården (för många församlingar har diakoner som är utbildade kuratorer och som är bra att prata med).

    Det finns många som varit i din situation här på Forumet och de kan dela med sig av hur de klarade av sin tillvaro. Så fortsätt att skriva här är du snäll.

    Har du självmordstankar så kan du vända dig till MINDS självmordslinje. Den har telefontid dagtid 06.00 – 24.00 varje dag och har telefon 90101

    Självmordschatten har öppet samma tider och du hittar den i länken här 

    Vänliga hälsningar

    MIND moderator

     

    som svar på: Vet inte vad som händer

    Det verkar som du har fått känning av ångest som kan ge den där känslan av tryck över bröstet. Att skada sig själv är oxå ett vanligt symtom på just ångest. Ångest brukar bli värre om man inte pratar om att man mår dåligt – kan det vara så med dig?

    Hur skulle det vara om du pratar med någon på vårdcentralen eller om du är under 21 med ungdomsmottagningen eller din skolkurator?

    Du kan även skriva här för det finns många som har egna erfarenheter av de symtom som du beskriver och därför kan ge dig tips om hur du ska hantera din situation.

    vänliga hälsningar

    MIND moderator

     

    som svar på: Självmord

    Ja det finns ett liv efter att ens partner tagit sitt liv men det kan vara en lång tid innan blommorna får färg igen.  Har du kontakt med Riksförbundet för Suicid Prevention och Efterlevande stöd?

    Om inte så får du en länk här

    Ta kontakt med dem och fortsätt att skriva här – det finns många erfarenheter och de flesta delar gärna sina tankar med dig.

    Om du upplever att du behöver mer professionellt stöd så finns det möjlighet att söka vårdcentral för kontakt med sjukvårdens resurser.

    vänliga hälsningar

    Mind moderator

    Det ser ut som du fått PTSD och bör söka hjälp. Att bli överfallen av 10 personer och bli slagen i huvudet är och därefter ringa till chefen känns inte som du överdriver.  Det vanliga är att man får depressioner och tankar som liknar dina efter en så stor katastrofhändelse som ett överfall är.

    Ta kontakt med din chef och företagshälsovården för kontakt med någon som kan det här med stress om beror av traumatiska händelser. Om inte din företagshälsovård kan hjälpa dig så sök dig till vårdcentralen för remiss till någon som har erfarenhet av sådana tillstånd.

    Behöver du skriva av dig så fortsätt att skriva här. Det finns många som har samma erfarenheter som hänger här på forumet och det det finns även grupper där man delar sina erfarenheter vid katastroftillstånd.

    vänliga hälsningar

    MIND Moderator

Visar 12 inlägg - 1 till 12 (av 142 totalt)
0