Skapade svar

Visar 12 inlägg - 61 till 72 (av 81 totalt)
0
  • Trådstartaren

    Usch känner igen mig! Kan det vara så att det är som en nästan posttraumatisk stress symtom som blossar upp vid högtider? Dels för att man kanske har en hel del negativa upplevelser just dessa perioder med sig från förr, men också att det är oerhört stressigt att tvingas umgås lite sådär tvångsmässigt med sin ursprungsfamilj, som man vet att man helst behöver hålla minst en kilometers avstånd till – alltid? No matter what. Vissa brukar väl säga att man kan hålla till i kyrkan och så vid högtider om man inte har alternativ men det skulle jag inte klara av att genomföra. Skulle du? Har en kompis som velat erövra högtiderna att göra den till sin egen och numera pyntar järnet hemma och tackar därmed ödmjukt nej till ursprungsfamiljen. Skulle du gilla den idéen? Att tex köpa hem din favoritmat, kolla på dina favoritserier, ha spa i badrummet, lägga ansiktsmask osv? Skämma bort sig själv.

    Hm, ja så kan det säkert vara. Det förväntas nästan också av samhället att man ska träffa släkten och ”härda ut”. ”ingen är ju perfekt”. Eller det kanske bara förväntas av min familj. Jag vet inte.

    Kyrkan känns inte riktigt som min plats. Det är så speciellt. Jag vill hellre vara fri då som du beskriver i slutet. Att bara få vara jag och slippa all press för en stund hade varit skönt. Dock går mina tankar genast till familjen och undrar vad de gör.

    Vettifan hur jag ska lyckas bli fri från dem i mina tankar…

    Trådstartaren

    Det beror från familj till familj. Min egen har ingen uppfattning om ensamtid.

     

    Same. Min familj vill att ”alla” ska vara med på allt. Varje släktkalas och födelsedag. Aldrig ska man få tacka nej. Då gör man tydligen fel..

    Låter jobbigt. Tyvärr går det inte att ändra på andra, men man kan alltid börja med sig själv. Du är definitivt inne på rätt spår och söker något genuint. Jag tror på dig!

    Det kan vara att du saknar någon eller något….. ofta kommer ilska fram fast att man egentligen är ledsen innerst inne….

    Orden i mitt inlägg är mina egna. Ingen annans. Det är så jag beskriver situationen. Min familj finns till 100 %. Vänner likaså. Samhället däremot har jag ej hög tillit till. Jag kommer resa mig igen. Och finna en ny strategi. Jag behöver själv acceptera, utveckla nya metoder för att ”leva” och överleva. Trots allt.

    Okej, vad har hänt?

    som svar på: ..

    Detta låter som ett rop på hjälp. Har du någon du kan prata med?

    Tro inte på allt du tänker…..

    Vems är dessa ord? Dina föräldrars? Vänners? Syskon? Samhället?

     

    Känner igen mig i det också. Du skriver att du har hund, kanske kan du anmäla dig till nåt hund-event? Agility eller nåt? Jag vet dock inte om det är något nu under pandemin.

    Hoppas du kommer på nåt!

    som svar på: Utvecklingstörning

    Elaka människor finns det överallt, tyvärr. Det låter extra jobbigt när det är en person i ens närhet.

    Ta all hjälp du kan och gör din röst hörd. Du förtjänar bättre. Kram

    som svar på: Vad är det som är fel

    Vad har du för relationer i ditt liv? Är det hälsosamma sådana? Ibland kan människor runt omkring en inte stötta tillräckligt och då behövs det ransakas.

    Hur är du mot dig själv? Hur är självkänslan? Jobba på den om den är låg. Kram

    Så kan det säkert vara. En vanlig bieffekt på setralin är minskad sexlust. Det kan säkert göra att andra känslor trycks undan också.

    Själv går jag på Setralin och det gör mig mer stabil. Mindre upp och ner liksom. Så både dalarna och höjderna smalnar av och bildar en mer stadig kurva.

    Jag känner igen mig så mycket i det du skriver. Idag är jag snart 25 år, men som 16 åring mådde jag skit. Idag mår jag också dåligt till och från. Det som var jobbigt för mig var att jag hade mycket som anses vara bra saker som du också nämner. Vänner, skola, familj, pengar fanns. Men det saknades något ändå. Jag förväntades vara lycklig och nöjd med livet. Det jag däremot inte fattade skavde var att min pappa var narcissistisk och manipulerade mig och min familj. Han hittade på att vi barn var sjuka och skulle skjutsa oss till olika vård-ställen. Men egentligen lekte han bara.

    Kanske har du också någon relation i ditt liv som behöver tänkas om? Jag kan inte komma på nåt annat som skulle kunna vara svaret som inte har framkommit av någon annan.

    Men ta hand om dig och vill du prata. Skriv här. Kram kram. Från en tjej till en annan.

Visar 12 inlägg - 61 till 72 (av 81 totalt)
0