Skapade svar

Visar 4 inlägg - 1 till 4 (av 4 totalt)
0
  • Jag gör allt för att folk ska kunna må bra och så att inga ska må dåligt. Det man får tillbaka ifall man pratar om ens egna problem är nästan alltid ett ”oj” om man pratar med en kompis. När man försöker förklara för någon så säger de alltid att det kommer att gå över av sig själv, men det är ingenting en Alvedon hjälper till direkt. Alla tror att de förstår och så får man ingenting tillbaka när man försöker göra allting för folk. Det man får tillbaka är att någon man älskar lämnar en hela tiden och att ingen egentligen bryr sig.

    som svar på: Livet har ingen mening

    Hej.

    Jag har känt att livet inte har någon mening. Anledningen till att jag känner så är att jag inte kan hitta mig själv. Mina bästa vänner har börjat göra så att jag tappar bort mig ännu mer och mår ännu sämre. Så… Vad är egentligen meningen med att stanna kvar i världen om man känner så här? Det finns säkert folk som älskar mig med men det finns ju ingen mening med att stanna kvar på jorden ifall man aldrig kan hitta sig själv och mår piss av det.

    Det här har pågått i några månader nu men borde jag prata med en psykolog eller något för att jag orkar inte må såhär? Ska jag prata med en person jag litar på innan jag pratar med en psykolog. Jag har inte pratat med någon om detta för att det känns mycket enklare.

    Har börjat känna att jag inte vet vem jag är längre och försöker att hitta mig själv, men det känns inte so: att någon behöver mig eller att jag inte hör hemma någonstans. Jag har typ förlorat alla jag älskar och känns som att alla är trötta eller hatar mig. Vad finns det för mening med att stanna kvar i världen om ingen ändå behöver mig.

    som svar på: självmord

    Hej, jag känner bara att jag förstör för alla och att allt i livet bara är kasst. Jag vill leva för att jag inte vill missa saker i livet men samtidigt har jag självmordstankar för att livet känns hopplöst. Vet att ni kommer att försöka stoppa mig och jag har läst om att ha självmordstankar. Så fort jag funderar på att ta självmord så mår jag bara ännu sämre och allting i livet känns hopplöst igen. Jag har inte snackat med någon om detta men funderar på att prata med kuratorn om det men vågar inte. Det känns bara mycket lättare att vara anonym och skriva om det här.

Visar 4 inlägg - 1 till 4 (av 4 totalt)
0