Skapade svar

Visar 12 inlägg - 1 till 12 (av 36 totalt)
0
  • som svar på: Skriv något fint

    Du är perfekt precis som du är. Finns ingen som du vilket gör dig väldigt unik! Var med personer som kan se vilken fin och modig människa du är. Kan dom inte se det så ” to hell with them ”. Life only comes around once, so do whatever makes you happy and be with whoever makes you smile ”. #Girlpower

    som svar på: Det går inte längre

    Har du upplevt detta en längre period? Vet du varför du känner som du gör? Finns om du vill prata! Jag har själv erfarenheter kring djup depression och känslan av att man inte orkar och ger upp, och vad meningen med livet är osv. Hör av dig här om du vill dela några ord.

    som svar på: Det är tungt nu

    Hej. Jag kan känna igen mig i det du skriver. Går i mellan åt in i depressioner pga tidigare händelser i mitt liv. Jag har varit med om mycket. Men just det du beskriver om att man blir stående eller glömmer av vad man ska göra. När jag är inne i mina perioder, precis som jag är just nu då det är mycket som händer omkring mig för tillfället. För mig blir det som att hela jag stannar upp men att tiden tickar på som vanligt och allt annat rullar på runt omkring en men att man själv står still och inte vet hur man mår/känner eller har det. Vet inte hur det är för dig men för mig så känner jag ingenting dessa stunder. Ingen rädsla, ilska, glädje, sorg, vilket gör att ångesten bara växer inom en. Jag är själv en person med hög ambitionsnivå och känner dagligen igen mig i att man tar på sig mer arbete än vad man mår bra av och att man blir stressad och får ångest av det också och att man oroar sigvef saker som inte alls ligger på ens bord eller som man kan göra något åt i nuläget. Det är jobbigt att uppleva dessa känslor. Men jag brukar lyssna på musik och ta långa promenader eller sätta mig att måla det är vad som hjälper mig men man måste hitta sitt eget sätt för att koppla av. Tänka på det man gör här och nu och inte det som man inte kan styra över eller påverka för stunden, oron och ångesten annars lätt gå över styr och man hamnar i en ond cirkel. Det är viktigt att veta att du inte är ensam om att känna så. Det är viktigt att ta hand om sig själv annars blir det svårt att finnas tillhands för andra. Hoppas verkligen du hittar ett sätt som passar dig och som du mår bra av. Hitta en hobby och håll fast vid det. Man ska i dessa stunder inte göra mer än man måste och rasten skall man ägna sig åt saker som gör en glad – jag vet att det låter klyschigt och är mycket lättare sagt än gjort. Finns här om du vill prata mer. Men kom ihåg att du är inte ensam! Kram

    som svar på: Fan vad livet suger
    Trådstartaren

    Jag såg att det finns en hel del diskussioner rörande abort på familjeliv.se om det kan vara något. https://www.familjeliv.se/forum/4/49

    Tusen tack för allt engagemang, det uppskattas något otroligt ska du veta! Det är guld värt! Ska absolut kolla på det! Tack!

    som svar på: ingen lust att leva

    Jag uppskattar dina ord. Jag har aldrig träffat någon från Indien förut men jag hör att ni är så trevlig och snäll folkgrupp och det syns väl här 🙂 Jag har varit i Sverige i 4 år och är klar med svenska språket. Men även om det finns brist i det sociala livet på vardagar behöver jag att tala svenska mer och mer för att behålla mitt språk nivå

    Det där med att vi skulle vara snällare än några andra är jag inte riktigt säker på, sådant ligger bara i ens egenskaper och hur man är som person. Jag har alltid fått lära mig att man ska vara snäll, givmild och omtänksam så löser sig mycket. Och att man ska behandla andra såsom man själv vill bli behandlad.

    Okej ja men då har du lärt dig bra svenska på relativt kort tid! Jag tycker du verkar väldigt trevlig även om sådant alltid är svårt att bedöma bakom en mobil eller dataskärm.

    Vad gör du på fritiden? Har du någon fritidsaktiviteter? ☺️

    som svar på: Fan vad livet suger
    Trådstartaren

    Angående aborten, det kanske skulle vara bra att diskutera med andra om just den biten. Känslorna, tankarna, beslutet m.m. Det kanske finns något specifikt forum, eller liknande för just de erfarenheterna. Jag tror att du skulle bli hjälpt av en typ av gruppterapi kring det ämnet, även på det här forumet. Vad tror du om det?

    Det kanske det gör, har inte kollat på så många andra forum än just detta.. Hade på ett sätt vara skönt och bolla den erfarenheten med någon annan och veta att man inte är ensam. Gruppterapi vet jag inte, skeptiskt till det, är så rädd för att folk ska döma en… :/

    som svar på: Fan vad livet suger
    Trådstartaren

    🙁 Jag förstår, men du behöver få vård på ett eller annat sätt. Försök via appen eller om du kan gå till en annan vårdcentral. Du kommer att känna mer självrespekt när du har gjort det som behöver göras. Att må dåligt är inte skamligt, men att inte försöka göra något åt det är det. Brutalt, men sant.

    Jag vet du har helt rätt… Sanningen svider när det kommer till just skam…

    som svar på: ingen lust att leva

    Hej, det är fruktansvärt att du ska behöva känna att du inte känner dig välkommen här. Tyvärr ser väl samhället ut så i stora delar av landet. Vi är rädda för det som är okänt eller det som verkar jobbigt eller krångligt. Då väljer vi att ta avstånd. Jag ber nästan om ursäkt för Sveriges vägnad..

    Jag har kanske inte några direkta råd till dig då det låter som att du gör allt för att passa in men ändå känner att du inte riktigt gör det.

    Nu vet jag inte hur länge du har varor i Sverige men jag kan inte direkt säga att det ser ut som att du är dålig på svenska språket, det är mycket svårare att skriva svenska språket än att tala det, av ren erfarenhet då jag själv inte är från Sverige utan är från Indien från början men bott här i väldigt många år.

    Men språket är viktigt och kan påverka väldigt mycket på hur folk ser på en. Det kanske är mitt tips till dig, lägg mycket tid på att lära dig svenska språket så blir inte det lika främmande för oss (svenskar). Då kanske fler öppnar upp sig. Sedan låter det som du har haft lite otur för finns säkerligen många där ute som ge dig en chans om man bara fick en möjlighet att lära känna dig. Du ska absolut inte tillbaka till ditt land. I Sverige ska alla som vill andra väl och är på den fredliga sidan välkomna tycker jag. Man ska bemöta (vara mot) andra såsom man själv vill att andra skall bemöta (vara mot) dig, det är en gyllene regel som man brukar få tillbaka mycket på hos människor. Fortsätt kämpa är mitt tips, ge inte upp, ge dem en chans att lära känna dig!

    som svar på: Fan vad livet suger
    Trådstartaren

    Ja det gör väl det, tyvärr ger man ju upp på den fronten om man inte hittar en bra person direkt, iaf var det så för mig. Men givetvis skulle det säkert vara nyttigt att dela sina känslor och få stöd av en professionell som är bra och lyssnar. Ja det börjar ju bli rätt allvarligt tyvärr…. Det blir en ond cirkel när man inte får sömn eller ork till att göra vardagliga sysslor. Jag funderar på om man kanske kan ta kontakt med någon läkare över mobil… Ska ju finnas typ en app KRY eller min doktor eller något… Känns så mycket så känns väldigt jobbigt att ta sig till en vårdcentral där jag känner alla och alla känner mig… Ja eller nej jag vet inte exakt men tror mycket är stressrelaterade men vila hjälper inte, min mormor blev väldigt dålig också för ett tag sedan mitt upp i allt och gjorde det bara sämre… Sedan tänker jag på min abort som jag gjorde när jag var 16 år varje dag så det ska ju inte mycket till för att dagen ska kännas jobbig när jag har den känslan och tanken som grund dagligen…

    Det ska stå att jag skäms så mycket för att må så dåligt att jag tycker det är jobbigt att gå till vårdcentralen ****

    som svar på: Fan vad livet suger
    Trådstartaren

    Det gäller att hitta en person man trivs med för att terapin ska fungera. Finns inte någon tillit fungerar det inte ett dugg. Det låter som att det börjar bli rätt akut eftersom sömnen påverkas, om inte annat försök åtminstone att få sömnmedel eller annat lugnande utskrivet av läkaren. Sover du så dåligt blir allt annat bara svårare att hantera, så det är något att ta på allvar. Vet du vad det är som har triggat det dåliga måendet just nu? Själv upplever jag att ljuset och våren triggar igång alla möjliga känslor, och vissa är svårare att hantera.

    Ja det gör väl det, tyvärr ger man ju upp på den fronten om man inte hittar en bra person direkt, iaf var det så för mig. Men givetvis skulle det säkert vara nyttigt att dela sina känslor och få stöd av en professionell som är bra och lyssnar.

    Ja det börjar ju bli rätt allvarligt tyvärr…. Det blir en ond cirkel när man inte får sömn eller ork till att göra vardagliga sysslor. Jag funderar på om man kanske kan ta kontakt med någon läkare över mobil… Ska ju finnas typ en app KRY eller min doktor eller något… Känns så mycket så känns väldigt jobbigt att ta sig till en vårdcentral där jag känner alla och alla känner mig…

    Ja eller nej jag vet inte exakt men tror mycket är stressrelaterade men vila hjälper inte, min mormor blev väldigt dålig också för ett tag sedan mitt upp i allt och gjorde det bara sämre… Sedan tänker jag på min abort som jag gjorde när jag var 16 år varje dag så det ska ju inte mycket till för att dagen ska kännas jobbig när jag har den känslan och tanken som grund dagligen…

     

    som svar på: Fan vad livet suger
    Trådstartaren

    Förresten, går du i samtalsterapi idag? Om inte, skulle du kunna tänka dig att göra det? För att du ska börja må bättre behövs strukturerad bearbetning av tankarna och känslorna. Man kan göra det själv till viss del, och i samtal med andra men det krävs mycket självdisciplin så att det blir av.

    Nej jag har inte gjort det, känns så läskigt att öppna upp sig för någon i verklighet, så mycket lättare såhär bakom en skärm… Men jag har hört att det kanske ska vara bra, eftersom att inte så mycket annat hjälper. Men jag har också försökt att prata med vissa kuratorer men jag har inte upplevt att dom verkligen har lyssnat, och att jag mer får berätta samma sak varje gång och då kände jag till slut att såren rivs upp igen och jag börja må sämre vilket inte är tanken… Men nu kanske jag skulle börja igen, mår så dåligt nu att jag varken vill äta, eller gå upp ur sängen och sover ca 3 timmar per natt. Och trots det måste jag gå upp ändå ibland för att gå till skolan kombinerat med jobb osv.. Tack för tipset, jag ska absolut överväga det!

    som svar på: Fan vad livet suger
    Trådstartaren

    Ja, en eloge till Blue Depufi, så sant och sunt det hon/han skriver. Livet är inte alltid enkelt men man kan alltid välja att sträva mot ljuset, även om det skyms ibland. Det kommer att gå bra för dig, det är jag övertygad om.

    Jag hoppas det, jag är bara 22 år så känner att jag borde ha mycket kvar att leva för…. Men svårt bara att göra det när man mår så dåligt… Tack så mycket för din omtanke!

Visar 12 inlägg - 1 till 12 (av 36 totalt)
0