Skapade svar

Visar 12 inlägg - 25 till 36 (av 102 totalt)
0
  • som svar på: Schizofreni

    Hej vännen, nu lider jag inte av den åkomman naturligt utan den har utvecklats av mitt tidigare tjack och benzo missbruk. Har efter en del hallucinationer och röster som inte finns verkligen förstått hur hemskt ni stackare har det, var absolut det värsta jag varit med om, fy satan så otäckt. Har något som heter zyprexa, har du provat det? Är en tablett som hjälper mot schizofreni som jag tycker funkar väldigt bra, har den starkaste dosen och sen dess har det inte kommit tillbaka för mig. Ge inte upp livet vännen, du har mycket kvar att se innan livets slutskede, allt kan vända till det positiva, du måste bara lära dig att leva med att du har schizofreni och att det inte är något farligt , otroligt obehagligt men inte alls farligt på något sätt. Jobba på din självbild, var stolt för den du är, hitta lösningar när det kommer och tänk att det är bara på låtsas, mannen som står framför dig finns inte, inte heller hans röst. Så jag ber dig snälla ta inte livet av dig, kämpa dig igenom det istället för du är fin och bra precis som du är och jag vet att du är stark bara du vill, du kommer aldrig övervinna sjukdomen men det finns inget som är omöjligt att hantera du måste bara hitta lösningen, den vet nog de som känner dig bäst, jag känner inte dig men jag bryr mig genuint om dig, vet du varför? För att du är den du är, och röster från ditt egna huvud ska inte få avsluta ditt liv<<3

    som svar på: Lov-terapi

    Hej, jag vet inte exakt om det här är svaret på din fråga då jag inte med 100% säkerhet vet vad begreppet innebär. Men jag har fått psykisk hjälp av ett annat landsting än det jag bor i för att jag verkligen ville ha hjälpen från just det landstinget, för att mitt landsting inte har samma nivå på engagemang och service. Eller regioner som det numera så fint heter. Tycker överlag att det var otroligt bra, var bara väldigt svårt att få till det, mycket snack läkare emellan, tror mitt allt mer eskalerande mående spelade in , hamna mer och mer på diverse överdoser under den perioden för att jag mådde dåligt över den vården jag fick av mitt egna landsting, var praktiskt taget nästan så man trodde att dom ville att jag skulle punda hjäl mig för att de skulle slippa besväras av mig

    som svar på: Lögner i journalen

    Jag undrar hur ni andra mår och påverkas av att få läsa totala lögner om er själva i tex psyk-journaler, journaler från somatiska vården, utredningar från Soc osv? De som sitter och dikterar ihop dessa lögner, skäms de aldrig? Får de aldrig dåligt samvete? Vad vill de åstadkomma med att skriva totala osanningar och lögner? Blir ni liksom mig hatiska och önskar dem en plågsam död?

    Ja jag har hört det mesta, speciellt från socialtjänsten och psykakuten, finns inte en gnutta som stämmer på det som står där. De verkar göra om folks berättelser till sin egen som de själva tycker låter bäst. Man kan nästan tro att de har betalt för att ljuga. De skrev att jag var högst suicidal men jag har aldrig försökt begått självmord,  jag  har bara missbruksproblem

    Hej, det är absolut inget du ska känna skam för. Varför ska du känna skam för dig själv? Finns ingen som helst anledning att skämmas för hur man ser ut, hur man är, eller om man har herpes i sitt underliv. Det viktiga är hur du är som person. Jag brukar alltid göra exakt som jag vill . äta kilovis med godis, rapa mitt framför folk, fisa, pissa vart jag vill, dricka alkohol vart jag vill. Det jag menar är att du ska inte skämmas för den du är, var stolt över allt du har, det finns bara en som är exakt som dig som har herpes i underlivet, ta vara på att du är så unik<3

    Hej. Känner igen mig i det du skriver har testat EXAKT allt, benzo, tjack, ice, propavan, kokain, alkohol, lergigan, propavan, ja listan bara fortsätter. Men det ända som händer är att man bara mår mer dåligt än man mådde innan.

    Det jag rekommenderar dig är att sluta med mediciner och söka orsaken. mediciner hjälper inte ditt mående, det bara döljer ditt mående för stunden. det du måste jobba på är grundorsaken till ditt mående, dvs vad det är som du mår dåligt över. Är det att du har det för stressigt i skolan/jobbet? Är det för att du vill ha mer ork än du egentligen har? Är det för att någon viktig person i ditt liv har gått bort? Det jag menar är att allas mående har en anledning, fast man inte alltid vet vad det beror på. Ingen hade haft en depression om det inte finns en anledning till den, men till skillnad mot ångest kanske man inte alltid hittar den logiska förklaringen alla gånger. Mitt tips är att ta bort en del av det du tycker är jobbigt, tycker du att skolan/ jobbet är för stressigt, prata om en lösning, det går säkert att fixa, sen ser du om ditt mående blir bättre och fortsätt på den vägen att ta bort vissa delar av de saker du tror är orsaken.  Det har hjälpt mig otroligt mycket, var sjukskriven på maxtid och bara på den tiden vändes mitt liv totalt till det bättre. Ditt mående är mycket viktigare än pengar och att hela tiden prestera tänk på det<3

    Trådstartaren

    Ja jag föreslog nedtrappning av bensodiazepinerna då det är ett så sjukt beroendeframkallande preparat, problemet var tydligen att dom inte kan ” hjälpa mig” för att jag använt ksalol vilket är ett import läkemedel från serbien. Vet inte om det där var skitsnack eller om det är så på riktigt😅 finns ju benzo i sverige också xanor exempelvis

    Trådstartaren

    Hej, tyvärr har jag märkt att det ofta blir ganska ”uppdelad” med kunskap inom vården, som t.ex. att de som jobbar med fysisk hälsa på vårdcentraler inte vet så mycket om det psykiska måendet. Nog vore det bra om man kunde se helheten lite oftare och bakomliggande orsaker. Jag tror att de på ditt beroendecentrum inte har tillräckligt med kunskap helt enkelt och att du kanske även behöver prata med någon som kommer från en annan instans, t.ex. en terapeut eller en erfaren vän

    Det har min vän tyvärr också upptäckt, hon har varit en inbiten narkoman och hon säger exakt samma sak att dom inte lyssnar utan det känns mer som att dom söker upp en massa skit på google för att dom är helt odugliga på sitt eget jobb. Hur kan man få jobba med något man är okunnig i egentligen? 🙂

    Att ta livet av sig löser absolut INGA problem, det ända det gör är att skapa en smärta hos dom som genuint bryr sig om dig. Och jag vet att det är många, även fast man ibland inte vet om det. Det bästa och även det mest hållbara alternativet är att leta upp grundorsaken till varför du mår som du mår, har man inte träffat en viktig gestalt i livet på så pass många år kan det ha en väldigt stor avgörande roll på hur man mår. Prova därför att hälsa på din pappa jag tror att det kan vara en viktig bit tillbaka till ditt riktiga jag. Min pappa gick bort i cancer för 2 år sen, man märker inte hur mycket någon betyder för en förens personen är helt borta, och så känner även din pappa garanterat, kämpa på för för dina anhörigas skull och framförallt för din egen skull, det finns lösningar på alla problem du måste bara hitta dem<3

    Sitter här med sjuk ångest så jag skriver lite här.. Jag ska snart till min läkare då jag mått sämre igen under en period, men jag vet inte vad jag vågar säga… sist jag berättade om mina självmordstankar och försök så ville han skicka mig till psyk, sen blev soc indragna för att kolla så barnen har det bra. Det har de men jag vill inte utsätta de för samma sak igen så nu vill jag inte berätta men samtidigt vill jag ju ha hjälp för jag orkar inte må såhär och mina tankar går hela tiden i hur/ när jag ska ta livet av mig på bästa sätt…

    Hej, berätta sanningen dock i en förmildrande situation, krävs inte mycket för att hamna på psykakuten och bli anklagad för att vara nå jävla psykfall , räcker med att överdosa lite så hamnar man där av egen erfarenhet, tänk på barnens situation i första hand, sen kan du tänka på dina egna problem. så hade jag tänkt iallafall

    som svar på: 18år och misslyckad

    riken lyder är 18 år och helt misslyckad. Mina föräldrar har gjort allt för mig, stöttar mig, funnits där hela tiden, hjälpt mig i skolan. De har uppoffrat allt för mig. Trotts detta så ska jag hela tiden göra dem besvikna genom att få allting att handla om mig. Jag är hela tiden i centrum. Jag har/haft problem med droger och är självmordsbenägen/har varit. Har flera diagnoser och lider av psykisk ohälsa. Jag har självskadebeteende. Nu när jag fyllde 18 så startade jag med att sälja nakenbilder & sexvideos. De fick reda på det och blev arga för att jag inte förstår hur allvarligt och skadligt det är. Jag lovade att sluta nu några månader senare fick mamma reda på att jag har fortsatt och blev återigen ledsen och arg. De sa att om jag håller på med sånt så får jag inte bo hemma då det ej vill ha sånt i deras hem. Jag har fått så himla många chanser och jag har sagt att jag ska bevisa att de kan lita på mig men de går ju aldrig. Jag gör alltid dumma

    Hej, mitt tips är att sluta med drogerna i första hand,har själv självmedicerat droger och jag vet att det i längden gör saken bara ännu värre, speciellt om det rör sig om cetralstimulerande preparat så som kokain, mdma och amfetamin då man bygger på ångesten vid användandet av dessa preparat, dvs du gör ditt mående sämre!!<3 låt oss kämpa för en värld utan droger, de är i många fall boven till många fina människors misslyckanden.

    som svar på: Hur täcker jag ärren?!

    Att använda en färg som är i motsatt ände av färghjulet kommer att neutralisera eller avbryta den andra färgen. Så om du har ett ärr som är rött, använd en concealer som har en grön underton för det, och som kommer att neutralisera det röda.

    Om du lägger en lätt concealer över den, kommer den bara att göra det till ett rosa eller ljusrött ärr. Det är viktigt att concealers har en naturlig kötton och inte bara grön, gul eller någon annan färg. Röd och grön neutraliserar varandra, gul och violet neutraliserar varandra, och blå och orange neutraliserar varandra.

    Om du har ett keloid ärr eller en upphöjd ärr som måste täckas, använd inte en ljusare färgkylare som brukar användas under ögonen. Detta kommer att uppmärksamma det upphöjda området istället för att minimera det. Du är bättre med att använda en concealer som är en perfekt matchning till mörker / ljusheten i din hud så att ärret smälter in i resten av din hud.

    Addera därefter pulver i concealern för att ge det en längre kvalitet. De flesta människor brukar använda en stor fluffig borste och borsta på ett setting spulver. Detta är verkligen ineffektivt ur ett långvarigt perspektiv. Om du använder ett pulver och bearbetar det trycker du det ordentligt över området, detta ger dig en längre täckning som inte lätt torkas bort.

    Innan du applicerar foundation och concealer bör du börja med en färgkorrigerare. Dessa produkter liknar concealers i struktur och konsistens, men de finns i nyanser som grön, gul och lavendel. Dessa nyanser hjälper till att motverka missfärgningar av huden baserat på färghjulet. Om ditt ärr är rött, välj en grön korrigering, eftersom grönt och rött står mitt emot varandra på färghjulet. För ett ärr som har lila eller blå undertoner, välj en gul korrigerare. Om ditt ärr har gula blåmärken, använd en lavendelkorrigerare. Klapp bara korrigeraren över ärret med fingret för att försiktigt bearbeta det i huden.

    som svar på: Fast i ett hjul

    Det är inget fel med det. Det är väldigt svårt att få tag i ett jobb, och man bävar helt enkelt för alla krångliga processer så är det inte ens säkert att man får jobbet. Varit där många gånger. Speciellt den dagen då jag blev avskedad för att ha kommit berusad till jobbet ( haft alkoholproblematik sen många år) men det löser sig . Låt det ta den tid det tar, helst i din takt. Ta tid med dina ansökningar, desto längre tid du lägger ner på din ansökan desto mer intresserad är de naturligtvis på att ta in dig till intervju. Tror ditt problem ligger i en osäkerhet på dig själv, att du tror att du inte klarar så mycket som du egentligen gör. Det är fullt normalt och inget att skämmas för. Har du pratat med en psykolog om dina problem?<3

Visar 12 inlägg - 25 till 36 (av 102 totalt)
0