[Blue Dinelu]

Visst hade det vart roligt 😀 Hade garage för 30 år sedan. Kapade taket på en gammal Opel och fick hjälp med att svetsa av en granne. Han lärde mig allt möjligt. Vi svetsade i balkar i bilen och Jag fick den genom besiktningen. Polisen stoppade mig. Det var bara att visa besiktningspappret, så blev dom långa i näsan. Hade bara tänkt att ha den över sommaren, men det blev så att Jag hade kvar den över hösten och vintern också. Folk skrattade åt mig när Jag kom körande på motorvägen, i regn, utan tak. Ha ha

[Blue Dinelu]

Så trevligt då 😀 Då har vi liknande intressen. Finns en massa saker Jag vill göra, men Jag har ingen tillgång till verkstad. Var med på daglig verksamhet för några år sedan. Dom skruvade cyklar och tvättmaskiner och sådant. Jag byggde några möbler där och det tyckte Jag var Jätteroligt. Men tyvärr var det någon som tände eld på stället. Så Jag har inte haft något ställe att greja på sedan dess.

Det är sådana där billiga byggsatser Jag sätter ihop. Kostar bara någon hundralapp. Rinnande ljus och ljusorgel typ. Brukar ligga och titta på lamporna på nätterna. Det ger mig någon slags ro på något vis.

[Blue Dinelu]

Tack för att du lyssnade. 😀 Jag har varit med om ännu mera skit, men är trotts allt en ganska positiv människa. Tycker om att skoja med boendestödet och är ofta glad. Känner mig inte deppig. Kanske är avtrubbad av medicinerna? Jag vet inte?

Tycker om att greja med elektronik. Köper byggsatser på nätet. Så har Jag någonstans att göra av händerna en stund. Och så har Jag mobilapp och fjärrkontroller till lamporna. Har surroundljud. Alla kablar är snyggt dragna och sitter ihop med buntband. Jag är ganska händig av mig alltså. Vill ha det städat och fint omkring mig.

Tycker om katter, men har inte levt tillräckligt tryggt för att ha husdjur. Måste kolla igenom lägenheten varje gång Jag kommer hem. Öppnar alla garderober och tittar efter om någon har gömt sig där.

[Blue Dinelu]

Under min tid hos a-laget gick det inte att undgå att träffa dom riktigt kriminella typerna. Dom sa att dom skulle använda mig som hora om Jag någonsin åkte in på kåken. Det slutade med att Jag fick skyddad identitet. Innerst inne ville Jag inte missbruka. Ville bara ha ett eget hem. Jag drömde om att skaffa mig en Sinclair dator. En sådan eller en Vic 20, som var så modernt då. Alldeles innan Jag fyllde 21 fick Jag ett Jobb. Jag nyktrade till. Var rädd. Hade hallucinationer, hörde röster, såg folk som inte fanns. Fy vad sjuk Jag var.

Jag använde lönen till körskolan. Tog körkortet och skaffade mig en bil. Jag hade fått lägenhet. Man var tvungen att ha ett jobb för att få hyra lägenhet då. Sen kunde Jag hålla mig undan. Höll mig långt borta från dom kriminella. Så Jobbade Jag i tre år där. Sedan började Jag på komvux. Jag läste in dom betygen Jag hade missat i skolan. Det tog fyra år. Flyttade bort från stan efter det. Det var lite svårt att få Jobb med skyddad identitet.

Jag gick en verkstadskurs och blev anställd av ett vaktbolag, som i sin tur hyrde ut mig till ett företag, där Jag fick svarva, fräsa, slipa och sådant. Tillverka saker i metall alltså. Så hade Jag några Jobb emellanåt i några år tills kroppen sa ifrån. Jag orkade inte längre.

Polisen tog mig när Jag hade ätit 50 zopiclon. Och dom skickade mig till psyket. Och efter många om och men, fick Jag förtidspension. Nu har Jag inte druckit något, sen Jag tog en corona extra för över ett år sedan. Och nu har Jag min dator. Inte en Sinclair, för dom finns ju inte längre.

Jag hade skyddad identitet i ca 25 år. Sedan hörde Jag en röst från min döda syster, som sa att Jag skulle byta namn, så blir allting enklare. Och nu är det ingen som hittar mig. Dom är nog döda, dom flesta.

[Blue Dinelu]

När Morsan och Farsan bråkade brukade Jag gå ner till en koja, som Jag hade byggt, för att gömma mig. Men den här gången var det vinter. Jag var 11 år. Tog mig genom stan till en bekant till föräldrarna. Jag ville sova på golvet, men han sa att Jag kunde sova bredvid honom i sängen. Han envisades med att ha handen mellan mina ben. Han ville inte sluta.

Sedan när Morsan och Farsan hade skilt sig, blev Morsan ihop med den här gubben. Och Farsan slängde ut mig, så Jag var tvungen att bo hos Morsan med sin gubbe. Det hände att han höll fast mig och kysste mig på munnen och sedan kittlade han mig tills Jag skrek. Det gjorde så ont så Jag grät.

Han var på min syster också. Hon började skära sig i armarna, för att få något annat att tänka på. Båda armarna var fulla med ärr. Hon hängde sig och dog, när det hade gått några år.

När Jag var 20 år var Jag grav missbrukare. Det är flera år där som är helt snurriga. Jag kommer inte riktigt ihåg vad som hände. Jag hade ingen framtid. Var hemlös. Bodde hos a-laget.

[Blue Dinelu]

Vi skulle ha disco i en nedlagd skola. Jag var 9 år och gick i tredje klass. Trodde det var en utflykt, så Jag hade med mig smörgåsar. Tjejerna skulle välja vem dom ville dansa med. Dom valde alla utom mig. Jag satt ensam ute i korridoren och åt mina smörgåsar, tills fröken kom. Hon sa att Jag skulle säga ”Får Jag lov?”. Så det gjorde Jag, men ingen ville ha med mig att göra. Jag var för liten för att förstå sådant. Var inte mogen för det helt enkelt.

Efter det blev Jag allt mer ensam i skolan. Föräldrarna söp och sloges och Jag hamnade på barnhem och fick en ny skola. Jag var där flera gånger. Men dom skickade tillbaka mig hela tiden. Bollad mellan kommunerna kan man säga. Hamnade på barnpsyk i en tredje kommun. Och så fortsatte det så i flera år tills Jag blev 13. Då skickade dom mig till ungdomsvårdsskola.

Jag hade mitt första sommarjobb den sommaren. Jobbade i en livsmedelsbutik och fick 200 kr i veckan. En dag kom socialen dit och hämtade mig och körde mig till anstalten. Jag hade inte begått något brott, men ändå skulle Jag dit. Sedan började Jag sniffa lim och bensin.

[Blue Dinelu]

När Jag var barn och gick i första klass, fick jag göra ett test. Fick skriva och rita saker. En segelbåt tror Jag det var. Kommer inte ihåg så noga. Och så fick Jag lägga träklossar i en viss ordning, har Jag för mig. Dom ville väl se om Jag var normalt begåvad. Jag fick i alla fall gå kvar i min klass.

Farsan sa att Jag var halvgalen. Dom pratade om mig, men inte med mig. Han hör allt sa dom om Jag försökte lägga mig i samtalen. Det var ingen som ville förklara saker för mig. Hur man gör med allting?

Fick gå hos en barnpsykolog. Jag tyckte det var skittråkigt. Var inte mogen för sånt prat. Det var sådana där jobbiga psykologer förr. Dom pratade entonigt och avslöjade inte något om sig själva. Om man försökte skoja lite fick man inget svar. Jag fattade inte vad Jag skulle där att göra? Det är väl inget fel på mig, tänkte Jag.

Så Jag började min karriär som psykfall redan som barn.

[Blue Dinelu]

Vi är inte riktigt kloka 😀

Jo du är smart. Ser bra ut det du skriver i alla fall. Jag har också svårt att koncentrera mig. Ibland när Jag ser på film händer det att Jag fattar noll. Tänker på något helt annat än filmen. Jag får ingen ro. Det borde finnas något färdigt system om hur man ska göra med döingarna, så livet kan gå vidare.

Mvh/Katten

[Blue Dinelu]

Jag glömde nästan att tacka för svaren, så det gör Jag nu. Och tack för att Jag är välkommen här 😀

Boendestödet ska hjälpa mig att ringa till inkassot i nästa vecka. Morsan bodde i en annan kommun. Här Jag är, funkar allt bra med socialen och boendestödet. Men i den andra kommunen verkar allt vara väldigt svårt. Till och med Morsan sa det när hon levde. Man får olika hjälp beroende på vart man bor verkar det som.

Det var meningen att Morsan skulle flytta hit. Jag hade satt upp henne på ett trygghetsboende. Allt var klart, men så dog hon av hjärtsvikt. Hon borde fått leva i 10 år till. Hon var lika gammal som Kungen.

Sorg…

Förvaltningsrätten blir aldrig klara. Och Jag bara väntar och väntar.

[Blue Dinelu]

Ja, det kan vara en stalker. Var försiktig.

[Blue Dinelu]

Jag och mina vänner kom överens om att om någon av oss dog, skulle vi komma tillbaks och spöka. Flytta saker på bordet mm. Nu är det bara Jag kvar. Och inga saker har flyttat sig. Saker och ting brukar ju ta vägen någonstans. Vatten rinner nedåt. Men Jag vet inte vart livet tar vägen?

Zopiklon och oxascand är lugnande. Propavan och lergigan skulle Jag inte rekommendera att ta för många av. Man får krypningar i hela kroppen och man mår väldigt dåligt. Melantonin förekommer naturligt i kroppen och det är lätt att bli immun. Litium är till för bipolär sjukdom. För många sådana gör nog bara njurarna skada.

Det kan inte regna varje dag. Spar tabletterna istället. Mvh/…

[Blue Dinelu]

Morsan dog i somras. Hon hade inga tillgångar, så Jag trodde socialen skulle betala begravningen. Hon hade pension från både Sverige, Norge och Finland. Så det blev lite komplicerat med dödsboanmälan, bouppteckning. Socialen vägrade betala pga att det saknades en lapp från den Finska banken. Dom ville inte hjälpa mig att fixa det. Dom avslog ärendet och skickade mig till förvaltningsrätten. Jag fick överklaga.

Fick ringa Finska ambassaden och fråga vad pensionsmyndigheten i Finland heter och vad dom hade för nummer. Och dom i sin tur ville ha hennes Finska personnummer som hon hade fått då hon jobbade där. För att få det fick Jag kontakta Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata i Finland. Och dom ville ha 16 euro för den lappen. Till slut efter många om och men, fick Jag tag i kontoutdraget från hennes Finska bank, som Jag i min tur fick skicka till förvaltningsrätten. Och det var före Jul som Jag skickade in det.

 

Jag har fått begravningsbyrån att vänta med betalningen tills Jag hör från förvaltningsrätten. Rätten verkar inte ha särskilt bråttom med att hjälpa mig. Jag får inget svar. Och idag damp det ner inkasso på nästan 40 000 kr. Jag vet inte vad Jag ska göra? Låna pengar? Men då kanske det blir så att Jag inte får igen mina pengar av socialen?

Jag var så glad i morse, men nu känns det som rena döden för mig