[Azure Radina]

Usch, jag känner hur tårarna rinner när jag läser detta 😭 men jag säger som ovanstående, att du är en fantastisk mamma som möter upp honom på bästa möjliga sätt 💜

 

Min son, som snart blir 6år, har sagt till dagisfröknarna att han vill vara död när han är hos pappa, men inte när han är hos mamma (mig) 💔 nu har även min 7åring börjat säga att han vill dö. Senast så satt han i samtal med en lärare och tog då tag i sitt eget halsband och sa att han skulle strypa sig själv 💔 jag kämpar för en utredning på 7åringen och på måndag ska vi ha SIP-möte ang. Den minsta.

Pappan och jag är inte överens om något och allra minst om barnens behov av vård för sin psykiska hälsa.

[Azure Radina]

Jag åt lamictal i flera månader, låg på 100+100/dag. Jag tröttnade ur på den då jag vart fruktansvärt klumpig, tappade saker, hjärnan hängde inte med när jag tänkte eller skulle fokusera på något. Jag kände mig, som ni skrev ovan, korkad mest hela tiden. Den gjorde mig visserligen mer jämn i humöret, men det var så inte värt det.
Jag har provat vad som känns som en massa olika mediciner och kombinationer att jag snart inte vet vad nästa alternativ är.
Nu kör jag brintellex mot min depression. Vet inte om jag tycker att den är ultimat heller. Kombinationen voxra+brintellex gick inte alls. Jag fick mer energi men en hemsk klåda på händerna och jag kunde inte få orgasm heller.
Cymbalta gav bra effekt, men då gav det mig istället så extremt sjuka drömmar på nätterna att sömnen blev lidande. Så den bytte jag bort efter ca. 2mån.

[Azure Radina]

Det låter lite som att du skulle kunna vara bipolär. Har du läst något om det? Även om du inte vill äta mediciner så kan stämningsstabiliserande kanske hjälpa. Det är jätte jobbigt att pendla mellan hög och låg stämning, det tar mycket energi.

Prova att söka vård på annan ort, det kan kännas lättare att inte behöva ha ångest för att man kanske stöter på någon som känner igen en i väntrummet.

[Azure Radina]

Jag har samma problem, både jobbar och bor på en liten ort där alla känner alla. Jag är dessutom inte uppväxt där och mina barns pappa har vänt alla emot mig.

Anledningen till att jag hamnade på slutenvården är att jag kämpar allt jag kan för att kunna flytta från orten och få med mig mina barn. Det vart helt enkelt för mkt för mig efter mötet i tingsrätten att jag valde att självskada. Absolut ett dåligt val, men det gjorde att jag förstod att jag behöver hjälp. Det vart ett fult ärr och jag skäms. Samtidigt tänker jag när jag ser på det att “jag ger verkligen allt för mina barn. Ingen kan säga annat.”

Nu står jag och väntar på psykoterapi, har du provat det?

[Azure Radina]

Jag tänker att ni tillsammans kanske kan prata med förälder(eller annan vuxen) som kompisen känner sig mest trygg med. Det är väldigt tufft att som barn/ungdom stå upp mot sin förälder. Jag själv tog hjälp av min moster för att få styrka nog att kunna sätta ner foten mot mina föräldrar. Då var jag ändå 22år..

[Azure Radina]

Det måste vara tufft för både dig och din partner. På min ort finns “mobila teamet” på öppenvårdpsykiatrin, dit man kan ringa för att ventilera i stunden. Det har hjälp mig under den här sommaren. Jag har även tagit hjälp av “anhörigas riksförbund” när jag vill ha stöd i att stötta min partner som också lider av psykisk ohälsa.

Om du har en tid med läkare eller sjuksköterska, så underlättar det ofta ens egna mål om man är förberedd. När jag låg inne på slutenvården i våras så spenderade jag den mesta tiden på att läsa om alternativ till de mediciner jag redan hade. Funkar dom inte så finns det mängder att prova och olika kombinationer. Har läkaren dåligt bemötande, så krävs någon annan. Vissa är villiga att låta en prova nya mediciner medan andra är mer vrånga.

Jag hoppas att det blir bättre för dig snart! Livet är allt annat än lätt 😥

[Azure Radina]

Den här sommaren har varit hemskt. Tingsrätten dömde till överlämning i lekparken oss föräldrar emellan med ett umgängesstöd. Det gjorde att min ångest har ökat och jag har varit sjukskriven i snart 4 månader. Utredningen för enskild vårdnad är inlämnad och jag går bara och väntar på ett besked.
Jag söker jobb på andra orter, för oavsett om jag får med mig barnen eller inte, så måste jag härifrån. För mig. För barnen. I det långa loppet

[Azure Radina]

Tack för ert stöd 💜 vi har tingsrätten den här veckan och jag hoppas på att domaren ser situationen och ger en bra dom, för både mig och mina barn 🙏

[Azure Radina]

Jag vet hur det känns att känna sig likgiltig inför livet. Jag har mina barn som håller mig kvar när det varit som värst. Men det finns hjälp att få. Dock måste man tyvärr nästan veta mer än vården för att få rätt hjälp.

Vilka behandlingar har du provat?