Skapade svar

Visar 12 inlägg - 37 till 48 (av 144 totalt)
0
  • Håll ut! Kontakta akutpsykiatrin?

    Det var tungt att höra. 🙁 Vet inte vad jag ska skriva, men vill visa att jag känner med dig.

    Jag hejar på dig! <3

    som svar på: När ingen vill hjälpa

    Okej, det visste jag inte! När frågan om boendestöd kom upp så fick jag intrycket att det skulle vara nån som kom hem till mig och hjälpte mig med praktiska saker i hushållet. Det skulle dock inte funka, mycket pga min familj. Jag bor inte med dem men de bor i närheten och min mamma har stenkoll på vad jag gör och hon skulle aldrig ”godkänna” nåt sånt. Om det istället handlar om hjälp med myndighetskontakter och sånt så verkar det som ett bättre alternativ för mig. Jag ska höra med min kontakt, har möte med henne om några veckor igen. Tack för tipset!

    Hoppas att jag inte har sagt för mycket så att du blir besviken. Men det är absolut en möjlighet värd att undersöka!

    som svar på: Mind, jag ger upp nu.

    Det är det som är poängen att döden är slutgiltig. 

    Okej. Det jag tänker på är att efter döden är allt slutgiltigt försent. För mig blir det väldigt sorgligt, för tänk om det, som Blue Nosumy skriver, finns en chans till ett bättre liv. Den eventuella chansen försvinner med döden. Har du tappat tron på att förändring är möjlig (förutsatt att du någon gång har haft den tron)?

    som svar på: När ingen vill hjälpa

    Tack för att du svarade! Jag kan ju förstå hur de resonerar ibland, men det blir nåt moment 22 när VARJE instans avsäger sig ansvar för att jag har problem som kan tas bättre om hand på en annan avdelning. Just kvinnomottagningen har jag fått väldigt bra hjälp från tidigare och jag trodde de var vettiga, men sen utan förvarning avslutade de mig där. Jag blev inte ens meddelad om det utan jag läste det i min journal en månad efter att beslutet tagits. Det var nån gång i våras och sen dess har jag försökt oavbrutet att nå dem för att få en förklaring och kunna få gå kvar där men de vill inte ens prata med mig. Psykiatrin skickade tillbaka en remiss till dem då de fattat att det är där jag behöver hjälp, de skrev hur pass viktigt det var att få fortsätta där för att jag ska må bättre. Trots detta blev jag avvisad igen för att jag måste ”fokusera på mina psykiska besvär först”. Det finns alltså ingen plan alls, förutom att jag på egen hand ska börja må bättre för att sen få komma och få behandling. Jag har inget stöd alls förutom en kontakt i psykiatrin som uppdaterar mig om läget typ varannan månad (berättar att det fortfarande inte finns möjlighet till terapi osv varje gång.) Boendestöd har varit på tal men det verkade inte som rätt alternativ då jag klarar av att laga mat och städa och allt sånt som boendestödet är med och gör. Min sambo stöttar en del men han förstår inte riktigt allt då jag har så många problem och ibland blir det tjafs över det. Han försöker iallafall och det är mer än nån annan gjort så det är jag tacksam för…

    Ja, det blir verkligen moment 22. Blä!

    Det behöver inte handla om stöd vid praktiska göromål. Jag har till exempel boendestöd för att bryta social isolering. De kan även hjälpa mig vid myndighetskontakter. Tänker att du behöver någon som orkar samordna och hjälper dig hitta olika möjligheter framåt. Kan du fråga din psykiatriska kontakt om det går att ordna ett möte med dig, kvinnomottagningen och psykiatrin? Om du väljer att ansöka om boendestöd och blir beviljad så kan de i bästa fall hjälpa dig i det, men jag är inte säkert, så jag vågar inte lova någonting.

    som svar på: När ingen vill hjälpa

    Hej! Jag vet inte vad jag ska skriva, men vill ändå visa att jag har läst. Det är så absurt när vården bara pingpongar en fram och tillbaka och så slutar det med ingen vård alls. Jag blir så trött på det! Varför samarbetar inte psykiatrin och kvinnomottagningen? OBS! du behöver inte svara. Det var mest en retorisk fråga i frustration. Om du inte tror att du har svaret alltså.

    Har de hänvisat dig någonstans eller har de bara släppt dig utan plan? Går det inte att anordna ett samordnande möte av något slag, där både psykiatrin och kvinnomottagningen medverkar? Har du något boendestöd eller annan hjälp från socialpsykiatrin (kommunen) som skulle kunna stötta dig i det här? Många frågor!…

    Låter jobbigt med din familj. Är sambon stöttande?

    som svar på: Mind, jag ger upp nu.

    Jag vet inte vad jag ska skriva. Jag har provat olika varianter, men inget känns riktigt bra. Men jag vill ändå visa att jag har läst – och att jag också hoppas att du väljer att leva, även om det känns hopplöst. Döden är så slutgiltig. Då är allt hopp ute. Jag hyser trots allt ett hopp för dig. Det handlar inte om vett eller sans. Jag framhärdar i envishet. Tänk om det nalkas en ljusning där i horisonten?

    som svar på: Att leva med GAD

    Jag matar mig numer själv med självrespekt, försöker visa tålamod mot mig själv och undvika de som på riktigt dömer mig.

    Såå bra! Jag skickar gärna några uppmuntrande ord din väg. Bättre sent än aldrig. Heja, heja!

     

    Jag vet inte om det är vår diskussion eller vad men i går hade jag ett par timmars ro i själen. En känsla av att kanske kunna leva vidare. I dag är oron tillbaka men det kändes bättre ett tag i alla fall. Tack för att du tagit dig tid att svara och hoppas du mår bättre snart. <3

    Vad fint! <3

    Vill bara slinka in och tacka för ursäkt, omtanke och berättelse! Jag har läst allt även om jag inte kommenterar eller diskuterar.

    Jag kommer nog att dra mig ur diskussionen nu, bara så att du vet, så att du inte undrar över varför jag inte svarar om jag inte svarar. Känner att jag mår sisådär själv och orkar nog inte riktigt diskutera mer. Det kändes dock givande att bli lite intellektuellt utmanad, så tack för det! Och tack för att du försökte besvara mina frågor! Kanske möts vi på något annat sätt i någon annan tråd på forumet. Eller här igen. Jag vet inte hur jag ska säga det här på bästa sätt, men jag hoppas att du avbokar din dödsdag och bestämmer dig för att leva, för jag vill tro att det finns hopp.

    Kram (om du vill)

Visar 12 inlägg - 37 till 48 (av 144 totalt)
0