Jag fattar inte heller varför man ska tänka på anhöriga först..för det första så finns det faktiskt människor som inte har anhöriga. Är man t.ex barnlös singel och yngsta/enda barnet i en familj är det inte konstigt att inte ha anhöriga. Om man har anhöriga kan de ha tagit avstånd (eller att man själv gjort så )pga saker som hänt i barndomen som är smärtsamma och som inte går att prata om. I mitt fall har jag ingen kontakt med mina syskon och vi är som främlingar för varandra.Mina föräldrar är borta sedan länge. Jag har ingen annan släkt. Jag kanske är som en alien då, men tror knappast det bara är jag som har det så här! Ingen skulle få sitt liv förstört om jag försvann! Tvärtom kanske syskonen skulle börja prata med varandra och saker skulle säkert förändras till det bättre mellan dem, eftersom dödsfall samlar alla efterlevande och man börjar fundera på sitt eget liv och vad som hände osv Detta betyder inte att jag tycker man ska ta sitt liv, utan jag vill belysa för de som inte verkar veta, eller tänkt på det, att det faktiskt existerar ensamma människor som inte kommer bli särskilt saknade av någon, hur hemskt det än verkar vara!
