Hej, mitt namn är Narcissism

Hej alla,

Jag är en ung vuxen tjej som har nyligen insett en viktig sak. Jag är nämligen en narcissist. Under de senaste dagarna har jag förstått att det är inget jag föddes med, utan något jag lärde mig under min barndom på grund av min narcissistiska mor.

Just nu kämpar jag för att lära mig vara en riktig människa igen, med riktig empati, riktig lycka och riktiga människor – men det är inte lätt. Jag skäms över den jag har blivit, och ångrar all skada jag har orsakat alla omkring mig som fick uppleva den dåliga sidan av mig. Finns det någon annan med samma problem, eller någon som har lärt sig att leva hälsosamt efter liknande insikt? Jag skulle mer än gärna då vilja byta e-mail med denna person och vara dess stöd och få stöd tillbaka. Jag vill inte känna skam. Jag vill bara leva och må bra.

Varma hälsningar, E.

Människor skadar människor, det är en ofrånkomlig del av livet. Frågan i min värld är snarast om ambitionen någonsin fanns att skada någon?

Din slutsats kanske är korrekt, men mer sannolikt bygger den på andra omstänigheter.

 

• Detta svar redigerades för 5 år sedan av en moderator. Anledning: på grund av att det strider mot användarvillkoren på Mind Forum

Hej,

Jag är uppvuxen med en narcissistisk pappa och en extremt medberodende mamma,  en dysfunktionell familj med andra ord, och själv lidit av psykisk ohälsa från barndomen. Jag började titta på mängder av filmer på Youtube för ett tag sedan om narcissism och läsa artiklar på nätet.

I många av dessa små flashiga filmer säger de att om man själv tror att man är narcissist är man troligtvis inte det, för en narcissist skulle adrig se och erkänna något sådant. Jag tror att jag haft många och fortfarande har en del narcissistiska drag, men att de är inlärda. Det var ju det beteendet som var det som gällde. Jag såg länge upp till farsan. Han hade alltid rätt trodde jag. Först nu, i mogen ålder, börjar jag känna mitt eget värde och min egen roll i det elaka familjespelet . Den resan är inte heller lätt.  Lycka till till dig som är ung. Det finns grupper på Facebook för personer som haft en narscisistisk förälder.

Anonym skrev:

Hej alla, Jag är en ung vuxen tjej som har nyligen insett en viktig sak. Jag är nämligen en narcissist. Under de senaste dagarna har jag förstått att det är inget jag föddes med, utan något jag lärde mig under min barndom på grund av min narcissistiska mor. Just nu kämpar jag för att lära mig vara en riktig människa igen, med riktig empati, riktig lycka och riktiga människor – men det är inte lätt. Jag skäms över den jag har blivit, och ångrar all skada jag har orsakat alla omkring mig som fick uppleva den dåliga sidan av mig. Finns det någon annan med samma problem, eller någon som har lärt sig att leva hälsosamt efter liknande insikt? Jag skulle mer än gärna då vilja byta e-mail med denna person och vara dess stöd och få stöd tillbaka. Jag vill inte känna skam. Jag vill bara leva och må bra. Varma hälsningar, E.

Hej E.

Jag känner verkligen igen mig i det du skriver. Jag är 33 år och i en liknande situation. Galen, våldsam pappa och medberoende mamma. Nu har jag har insett mina egna narcissistiska drag och nu faller min egen perfekta självbild som ett korthus. En ständig kamp att vinna alla argument och att aldrig ha fel. Till varje pris.

Jag ser nu hur jag har tryckt ner, manipulerat och bråkat med de närmaste människorna som jag faktiskt sjukt nog älskar.

Vid insikten av detta är skammen för vad jag gjort obeskrivlig.

Hur har det gått för dig så där i efterhand? Hittade du någon fungerande metod eller speciellt bra läsning? Dela gärna din historia om du har tid.

Med vänliga hälsningar