Lever i en sjuk rellation men min sjuka fru och barnen lider

Jag är anhörig till en sjuk fru och våra barn lider

Läste just om depression på detta forum och min fru har symptomen. Men det vi två hela tiden talar om är hur illa jag behandlar henne och har behandlat henne. Jag försöker tala om hennes ansvar för sitt välbefinnande, att det finns andra sätt att se på det negativa hon talar om. Vi har haft det såhär i över 20 år.

Jag tar hand om mig själv, men skärmar också av mig för att orka. Barnen tycker inte jag är närvarande på riktigt, utan spelar teater. Barnen skyddar mamma från mig och de mår dåligt varje gång de inte lyckas, vilket är ofta eftersom min fru ofta mår dåligt. Dessutom diskuterar min fru och jag mycket, och sent på kvällarna, så vi är slitna. Igår talade vi fram till 01:30.

Min syster säger: Sätt hårt mot hårt. Kräv att ni går i parterapi eller att hon söker hjälp annars måste du lämna henne.

Min mamma säger: Din fru är sjuk – ni kan inte fortsätta såhär mycket till. Du har inte satt dig i respekt hos henne.

Min terapeut säger (när jag berättade om en sjuk diskussion mellan oss): Du måste bort om du inte ska gå under.

Jag går alltså i egen terapi och har kommit fram till att det är dags att välja väg. I terapin har jag lagt skammen och skulden bakom mig (jag kände tidigare detta eftersom min fru mår dåligt). Min systers lösning är rätt tänker jag – men jag är ändå oförmögen att göra det.

Jag känner att jag behöver tala med min fru på ett annat sätt. Jag vill nå fram.

Jag vill på ett medkännande och kärleksfullt sätt nå henne och hjälpa henne.

Samtidigt säger hon att allt dåligt i hennes liv beror på mig. Att hon är skadad för livet av allt jag gjort. Och att jag dessutom ska uppföra mig annorlunda så att hon mår bra igen. Att jag aldrig ska göra henne illa igen. Att jag är skyldig henne det.

Tar tacksamt emot råd…

 

Hej!

Jag tror inte att du är rätt person att hjälpa henne utan hon behöver professionell hjälp. Sätt syrgamasken på dig själv skulle jag göra om det var mitt problem!

Anonym skrev:

Hej! Jag tror inte att du är rätt person att hjälpa henne utan hon behöver professionell hjälp. Sätt syrgamasken på dig själv skulle jag göra om det var mitt problem!

Stort tack för rakt råd Pink Vodari!

Jag behöver verkligen hela tiden ha på mig min egen syrgasmask! En bra liknelse!

Vi får se om hon vill sätt på sig sin mask och söka hjälp.

Hittills blir hon bara arg när jag tar upp detta. Allting är ju mitt fel ändå! Det är jag som behöver göra rätt.

Jag ser nu hur konstigt detta ser ut i skrift…

 

Helvete vad jag känner igen mig… hur har det gått för dig?

Jag har själv en relation där min fru säger att allt är mitt fel och att allt skulle vara bättre baea jag ändrar mig, lyssnar på henne, etc. Har haft oändliga samtal och sms-trådar som bara varit destruktiva och Inte kommit någon vart. Hon hat en ekonomisk hållhake på mig och vill att jag skall sona allt jag gjort eller ge henne 4 miljoner i ersättning för 20 års helvete. Har själv en medberoendebakgrund och vet varken in eller ut… men vill ut.

Anonym skrev:

Jag har själv en relation där min fru säger att allt är mitt fel och att allt skulle vara bättre baea jag ändrar mig, lyssnar på henne, etc. Har haft oändliga samtal och sms-trådar som bara varit destruktiva och Inte kommit någon vart. Hon hat en ekonomisk hållhake på mig och vill att jag skall sona allt jag gjort eller ge henne 4 miljoner i ersättning för 20 års helvete. Har själv en medberoendebakgrund och vet varken in eller ut… men vill ut.

 

Hej! Lever tyvärr i en likande relation med en kvinna som jag nu inser har långt mycket större problem än vad jag kan rå på eller för den delen hantera. Allt handlar alltid om hur HON upplever saker, hur HENNES känslor känns. Saker jag har gjort fel, saker jag INTE gjort- fel de med!

Jag är rädd för att jag lever tillsammans med en dold narcissist. Jag önskar så att jag har fel men jag är så pass påläst om den här störningen vid det här laget så jag kan bara konstatera hur läget är. Allt stämmer in på hennes beteendemönster.

Utåt är hon jättegullig mot allt o alla, men hemma är hon ett monster, som får utbrott man inte trodde fanns – oftast över något jag har gjort, fast lika ofta över något jag INTE gjort eller sagt som jag borde ha sagt eller gjort. Kan vara att så enkelt som ett fölupet ord, en gest hon uppfattar fel.

Pratar gärna lite mer om du vill dela med dig och ha ett bollplank. Det behöver jag nämligen själv om inte annat.

Allt gott!

[Blue Vokari]

Hej.

Precis det samma här hos mig.

Jag förnekar inte att jag varit dum och onykter förr,  men det är nu 11 år sedan jag blev nykter. ( en bra början). Och saker har verkligen förbättrats.

Nu har hon ringt polisen mot mig som har gjort anmälan till socialen. För att jag riktigt skällde ut tonåriga tjejen för en sak. Visst, det var väl dumt och onödigt. Men inte värre att det kunde lösas.

Nu har hon flyttat ut till kompisar och tagit alla barnen med sig.

Hon äter anti depressiv medicin, det gör också dottern 18 år.

Men jag blir knäckt av detta skuggspel och anklagelser..

Hon vill inte sova i samma rum på ett år nu, och går jag in i finrummet går hon ut och tvärtom också.  Allt för att vara emot mig o.s.v.

Hjälper det med ‘lyckopiller’ för mig för att klara detta?

Eller parterapi?

Psykolog?

Eller vart ta jag mig vägen!!?

Jag orkar inte mycket mer snart. Om jag får en dödlig sjukdom eller annan olycka så tänker jag inte ta medicin för att leva längre.

Vad tar ni er till?

Jag älskar alla våra 4 barn och min fru!

Men jag tror inte de förstår det.

// A.

Om det är narcissistiska drag din fru har så kan man inte förändra personen. Dom använder olika tekniker för att kontrollera personer i nära relationer, bland annat ”stonewalling” där dom ignorerar en totalt, och om dom märker att dom kan påverka en känslomässigt så drar dom nytta av det och använder detta emot den andra personen. En narcissist drar sig inte ens för att även blanda in sina barn och kan använda dessa mot den andra föräldern, bara som redskap och utan tanke på deras känslor. Om du reflekterar över dig själv, är du nedstämd, deprimerad, förvirrad, vilsen? Om du lider av depression är det viktigt att du får professionell hjälp, söka vård, men även stöd av övrig familj, vänner och så vidare.

[Blue Vokari]

Tusen tack Teal.

Har kontaktat tid hos kurator nu.

och, hur kunde du träffa så rätt!

Stonewalling är precis det som hänt lääänge. Och vad skönt att hitta ett ord på det hela. narcissistiska drag är precis som det är!

Ok. Så jag kan inte ändra henne. Men jag måste läsa/lära mig hur jag kan förhålla mig till henne nu.

Må dåligt är nog smittsamt?

Hon hotar med att flytta utomlands/Karibien…

Aj då. Hade hoppats att din fru inte var en narcissist… Det enda du kan ändra på är ditt sätt att förhålla dig till henne, att inte bli påverkad av alla egoistiska påfund som ingår i den narcissistiska teaterns spelrum. Dom olika teknikerna som kan användas av en narcissist är just för att spela på den andras känslor, som man måste lära sig att ”läsa” och konfrontera- men aldrig verbalt. En narcissist tolererar aldrig att man säger emot, iallafall inte straffritt. Det man måste förstå är att personen inte är stabil känslomässigt och har egentligen inte med dig att göra. Du gör alldeles rätt i att träffa en kurator, hoppas att du får den hjälp du behöver. Och att du fortsätter hålla dig nykter. Starkt jobbat av dig!

[Blue Vokari]

Hej igen här. En liten uppdatering.. Har fått skyddat boende från socialen. Det är UNDERBART!

Det har hänt SÅÅÅÅÅ mycket sedan sist. Hon är verkligen narcissistist, trist men sant. Är lite i ett moment 22,,, församlingen ‘godkänner’ inte skilsmässa då blir jag utesluten.., och det går inte bo med henne…

Men det kommer bli bra, för jag förstår nu att jag inte är ensam om sådant här.